Bakgrund: Bonussystem Àr nÄgot som började vÀxa fram under 1980-talet och Àr ett inte sÀllan förekommande debattÀmne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp Àmnet, dÀr man har ifrÄgasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersÀttningar trots den svÄra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de vÀljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig pÄ olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken pÄ företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tÀnkas pÄverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata som har inhÀmtats frÄn de utvalda företagens Ärsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, dÀr de valda teorierna appliceras pÄ de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersÀttning Àr ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Svensk ekonomi prÀglas idag av lÄg tillvÀxt, svag sysselsÀttningsutveckling i den privata sektorn och ett fortsatt stort beroende av de svenska storföretagen. En lösning pÄ detta problem anses vara tillvÀxt i nya, smÄ och medelstora företag, men dessa företag har ofta svÄrt att fÄ hjÀlp med finansiering. Venture capitalbolag anses kunna avhjÀlpa detta problem eftersom de finansierar unga lovande företag. De anses Àven tillföra mer Àn kapital till de portföljföretag de Àr involverade i, vilket kan vara till stor hjÀlp för unga företag. Syftet med denna undersökning Àr dÀrför att beskriva till vilken grad venture capitalbolag Àr involverade i portföljföretag och vad de kan bidra med till portföljföretag.

Genomslagskraften i de sociala medierna Àr vedertaget stora och spridningen av budskap ÀroÀndlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder Àrenorm. Problematiken ligger i mÀtbarheten, dÄ ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras sÄvÀl pÄ expertnivÄ, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag Àr de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att lÄngsiktigt öka försÀljning genom högre varumÀrkeskÀnnedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg nÀrmare ROI i sociala medier dÄ detkan resultera i lÄngsiktiga intÀkter.Det rÄder dock interna motsÀttningar i mÄnga företag, vilket Àr bekrÀftat bÄde genom insamlad data, forskning samt intervjuer, nÀr det gÀller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

Dagens finanskris Àr nÄgot som berör alla parter i ett företag pÄ nÄgot sÀtt oavsett vilken nÀringsgren företaget Àr verksamt i. Den rÄdande ekonomiska situationen vÀckte ett intresse hos oss och vi stÀllde oss frÄgande till om företagen Àr sÄ drabbade som media framstÀller dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:Hur har finanskrisen pÄverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begrÀnsa riskerna?Studiens syfte Àr att förklara hur finanskrisen inverkat pÄ ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjÀlp av personliga intervjuer som ska visa pÄ hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Uppsatsen har som syfte att öka förstÄelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner pÄ tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats Àr att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap Àr att den operativa gruppen lyckas skapa en lÀrande organisation..

Studien utreder om det Ă€r möjligt att utforma en vĂ€rdeinvesteringsstrategi utifrĂ„n ett fĂ„tal kriterier som frekvent ger bĂ€ttre avkastning Ă€n indexet SIXPRX pĂ„ de nordiska aktiemarknaderna. Genom en lĂ„ngsiktig tillbakablick mellan 1992 och 2011 har författarna utforskat möjligheterna till vĂ€rdeinvesteringar. Årsvisa portföljer om maximalt 30 aktier anvĂ€nds fo?r att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Dessa resultat undersöks sedan statistiskt genom signifikanstest.

Som avslutande kurs i civilingenjörsprogrammet VÀg och Vattenbyggnad utförs ett examensarbete pÄ 20 poÀng. Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Tjidtjak AB. Tjidtjak AB Àr ett projektutvecklingsföretag. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att samla in information om produktionskostnader och utvÀrdera dessa för olika projekt inom flerbostadshus. Detta för att i kommande projekt snabbt kunna vÀlja byggsystem utifrÄn förutsÀttningarna som respektive tomt (fastighet) ger i detaljplanekravet.

Tv-kanaler stÄr inför stora förÀndringar de nÀrmaste Ären. Digitaliseringen av tv kommer att innebÀra fler kanaler som i sin tur ökar konkurrensen om tittarna och sÀnker priserna pÄ reklamtid. För att inte stÄ alltför beroende av reklamintÀkter bör kanalerna dÀrför se sig om efter alternativa intÀktskÀllor, men Àven börja arbeta med att skapa starka varumÀrken för att synas i ett alltmer fragmenterat medialandskap. FrÀmst i USA arbetar kanaler med att kapitalisera pÄ varumÀrken genom licensiering. Licensiering innebÀr att innehavaren av ett varumÀrke hyr ut rÀtten att anvÀnda det till en licenstagare.

Denna studie undersökte hur heterogenitet i skogsbestÄnd samt omgivningsfaktorerna trÀddiameter, variation i trÀddiameter, död ved och lövinslag pÄverkar förekomsten av 18 skogsfÄgelarter i södra Sverige. FÄgelinventeringen utfördes med hjÀlp av linjetaxering lÀngs 100 meter lÄnga transekter. Omgivningsfaktorerna mÀttes i varje transekt i fem provcirklar med diametern 10 meter. Analysen av trÀddiameter visade att det frÀmst var diameter pÄ barrtrÀd, men inte pÄ lövtrÀd som inverkade pÄ förekomsten av fÄglarna. Sambanden mellan diameter pÄ barrtrÀd och totalt antal fÄgelarter var övervÀgande negativa vid 0-30 centimeter i diameter och övervÀgande positiva vid 30-80 centimeter i diameter.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad förÀldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, dÄ den Àven befrÀmjade möjligheten att titta pÄ hur attityden gentemot delad förÀldraledighet inverkar pÄ synen av könsroller i ett hushÄll. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid UmeÄ universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och dÀrefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket dÀr begrepp sÄsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir pÄ senare hand studiens analytiska verktyg.

Denna uppsats handlar om hur den sÀrskilda tillÄtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillÀmpas vid tillstÄndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast fÄr bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten övervÀger de kostnader samt skador och olÀgenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen Àr att hindra vattenverksamheter som inte Àr samhÀllsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.Syftet med studien Àr undersöka hur denna paragraf tillÀmpas i praktiken ? bÄde i rÀttspraxis och i ansökningsförfarandet.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

ABSTRACTSince Robert D. Putnam first wrote about the causes behind the regional differences in economic and political development in Italy, the theory of social capital has truly flourished in the fields of social science. This days you constantly hear politicians and scholars stressing the important role of the quality of the social fabric to a society?s wellbeing. There all looking at ways to construct policies and institutions that help the spread of social capital.

AbstractA prerequisite to be able to use semi-natural pastures in an optimal way is knowledge about their conditions and properties. One thing to consider is the amount of herbage mass that can be produced during one season on different types of semi-natural pastures. That knowledge makes it easier to choose which type of animals and how many you are able to have in each paddock to maintain a high biodiversity and achieve the desired production of the animals at the same time.This study was performed in nine different semi-natural pastures around Uppsala. The paddocks were already mapped with regard to different vegetation types. Exclosure cages were placed on previously fertilized, mesic, dry, shaded and wet vegetation.