Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. FrÄn början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har ocksÄ antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige Àr det land i vÀrlden dÀr flest sparar kapital i fonder och dÀrför fyller dessa kapitalförvaltare en vÀldigt viktig funktion i samhÀllet. Valet av fond och kapitalförvaltare blir vÀldigt viktigt dÄ det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sÀtt har presterat bÀttre Àn fonder förvaltade av fondbolag under femÄrsperioden 2003 ? 2007.

Den hÀr uppsatsen utgÄr ifrÄn Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fÀlt för att se pÄ kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens vÀrde. Analysen bygger pÄ en jÀmförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av Ättiotalet dÀr de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fÀlt. De kommer dÀr fram till att litteratur ges vÀrde genom referenser till annan litteratur och att vÀrdet Àven skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frÄgor. PÄ samma vis ser den hÀr uppsatsen pÄ hur kulturen ges vÀrde i kulturdebatten. Analysen Àr begrÀnsad till att se pÄ kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vÀnster-högerdebatten kring kulturen.

Sverige Àr under 2010 ett av de lÀnder som satsar mest resurser pÄ FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har pÄvisat samband mellan faktorer sÄ som rÀntabilitet pÄ totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vÄr forskningsfrÄga: Vilka av faktorerna omsÀttning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsÀttning kan pÄverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

Finansiell information Àr att anses som vÀrderelevant om den kan anvÀndas av intressenter i deras vÀrderingsbeslut. Ett vÀrderelevant tal bör sÄledes pÄverka ett företags marknadsvÀrde. UtifrÄn Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens vÀrde frÄn resultatet för att pÄ sÄ sÀtt undersöka goodwillkomponentens vÀrderelevans. Vi finner att vÀrderelevansen hos de undersökta variablerna försÀmrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gÀllande redovisning av goodwill inte gett resultat..

Fastighetsfonder som Àgarform och investeringalternativ Àr vÀletablerat internationellt sett, men Àr ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna Àr onoterade fastighetsbolag dÀr investerarna blir delÀgare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM Är 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt Àr det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar pÄ den svenska marknaden, och Àr den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie.Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen gÄr till inom de svenska fastighetsfonderna, nÄgot som tidigare inte har studerats nÀrmre. Studien fokuserar primÀrt pÄ tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, lÄngsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgÀster.För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkÀtundersökning samt intervjuer.

För fastighetsbolag pÄ Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förÀndringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jÀmförbarheten mellan bolagen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur de nya rekommendationerna pÄverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förÀndrats och vilka konsekvenser det fÄr för bolagen i 2004 Ärs redovisning.Undersökningen omfattar samtliga bolag som Àr aktuella. Dessa Àr Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens Ärsredovisningar har relevanta nyckeltal rÀknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat Àr bokfört vÀrde pÄ fastigheter, eget kapital, rÀntabilitet pÄ eget kapital, rÀntabilitet pÄ sysselsatt kapital, soliditet, skuldsÀttningsgrad och vinst per aktie.Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40.

Revisorn har till uppgift att granska företags rÀkenskaper och revisionsberÀttelsen kan ses som en kvalitetsstÀmpel pÄ att rÀkenskaperna Àr upprÀttade enligt gÀllande regler. Vissa har dock ifrÄgasatt revisionsberÀttelsens innehÄll och vad den bidrar med. Mycket forskning har bedrivits för att utveckla modeller som pÄ ett tillförlitligt sÀtt kan förutsÀga konkurser. De allra flesta bygger pÄ finansiella data i form av olika nyckeltal. Det finns Àven forskning som förutom finansiella nyckeltal ocksÄ inkluderat revisionsberÀttelsen i olika statistiska modeller för att utreda hur vÀl den kan anvÀndas i en konkursförutsÀgelse.

Jag har med hjÀlp av King-Fullerton modellen jÀmfört den effektiva marginalskatten pÄ sparande och investeringar i realkapital. Jag har jÀmfört sparande i företagssektorn, dÀr jag tittat pÄ investeringar i aktiebolag, och bostadssektorn, dÀr jag tittat pÄ investeringar i egen villa, bostadsrÀttsfastighet och hyresfastighet frÄn Är 1985 till 2008. Resultaten visar att det nya och mer balanserade skattesystemet som infördes Är 1991 innebar en sÀnkning av den effektiva marginalskatten för nÀstan samtliga sektorer i studien. Efter fastighetsskattens avskaffande Är 2008 kommer incitamenten att spara i bostadssektorn öka kraftigt jÀmfört med investeringar i företagssektorn och det kommer att bli en tydlig snedvridning i skattesystemet..

Syfte: Att undersöka förekomst av hyperopi i förhÄllande till lÀskunnighet hos hjÀlpsökande hos VFA i Bolivia, samt jÀmföra med studier frÄn andra delar av vÀrlden.Metod: Studien utfördes i april 2010 pÄ tre olika orter i centrala Bolivia. Patienterna sökte sjÀlva upp platsen för att fÄ en undersökning. Subjektiv refraktion utfördes binokulÀrt, utan dimning, med hjÀlp av provbÄge, provlÄda och syntavla med Snellen E, uppsatt pÄ 5 meters avstÄnd. Hyperopi rÀknades som sfÀrisk ekvivalent ? +1,00 D, myopi som ? ?0,25 DS.Resultat: 1 313 personer undersöktes, varav 1 271, mellan 6 och 92 Är gamla, ingick i studien.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra vilka vanor eleverna i tvÄ skolor med avsevÀrda skillnader i studieresultat har nÀr det gÀller lÀxlÀsning. Eleverna vi tillfrÄgat gÄr i Ärskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie undersöks vad som pÄverkar elevernas lÀxlÀsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkÀter av 130 möjliga. UtifrÄn nationell och internationell forskning analyseras frÄgestÀllningen om vilka lÀxvanor eleverna i de tvÄ skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst pÄverkan pÄ elevernas lÀxlÀsning.

I denna studie undersöks möjligheten att prognostisera daglig avkastningen för branschindelad aktieindex, givet APT-modellen. Ur APT-modellen formuleras tvÄ modeller med olika grader av komplexitet, dÀr möjligheten till dels prognosförmÄga och dels möjligheten till att utveckla lönsamma strategier undersöks. Undersökning pÄvisar svÄrigheterna med att prognostisera avkastning för branschindelade aktieindex men att det Àr möjligt att utveckla lönsamma handelsstrategier ur de framtagna prognosmodellerna, dÀr detta resultat leder till att effektiva marknadshypotesen förkastas.

I decennier har problematiken kring förvaltning belysts och i mĂ„ngt och mycket har motpolerna aktiv- och passiv förvaltning jĂ€mförts. Tidigare forskning har pĂ„visat att passiv förvaltning Ă€r att föredra framför aktiv förvaltning, bland annat pĂ„ grund av de dyra förvaltningsavgifterna samt att föresprĂ„karna antar en effektiv marknad. ÄmnesomrĂ„det Ă€r ett vĂ€l utforskat omrĂ„de dock i högsta grad aktuellt. Tidigare forskning har inte belyst aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder och dĂ€rmed gavs implikation till fortsatt analysomrĂ„de för den hĂ€r studien.Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera om aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder kan förklara den riskjusterade avkastningen med hĂ€nsyn tagen till förvaltningsavgiften. En deduktiv ansats kommer tillĂ€mpas för utveckling av existerande teori.

Problembakgrund: Finansiella rapporter Ă€r ett sĂ€tt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att pĂ„verka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat pĂ„ graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden.Problemformulering: Är det möjligt att generera riskjusterad överavkastning pĂ„ den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier?Syfte: Huvudsyftet med studien Ă€r att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning pĂ„ den svenska aktiemarknaden utifrĂ„n investeringsstrategier baserade pĂ„ graden av periodiseringar. Ett delsyfte Ă€r att jĂ€mföra tvĂ„ delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förĂ€ndrats över den totala undersökningsperioden.

Fokus i denna antologi kommer att ligga pĂ„ individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ämnet för denna antologi har vi valt pĂ„ grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. VĂ„ra gemensamma teoretiska utgĂ„ngspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer.