Mitt första syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra förÀldrar beskriver problem som kan uppstÄ i mötet med skolan. Ett andra syfte Àr att nÄ en djupare förstÄelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag anvÀnt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan förÀldrar och skola. Jag har sedan utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex förÀldrar. Dessa har erfarenheter frÄn totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.FörÀldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och dÄ frÀmst nÀr det gÀller viktiga beslut i samband med barnens skolgÄng. FörÀldrarna vill bli lyssnade till och tagna pÄ allvar eftersom de kÀnner sina barn och vet vad de kan prestera.

Studien syftar till att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan den svenska reporÀntan och prisbildningen av aktier inkluderade i indexet OMXS30. Datamaterialet tÀcker perioden 2004 till 2012 och hÀmtas direkt frÄn NASDAQ OMX Nordic. Genom en eventstudie och med hjÀlp av Marknadsmodellen estimeras en abnormal avkastning för hÀndelseperioderna. För att ta hÀnsyn till de estimeringsproblem som finns associerade med finansiell tidsseriedata och dess varians anvÀnds en EGARCH-modell. Resultatet tyder pÄ en signifikant negativ korrelation mellan reporÀntan och marknadspriserna pÄ Stockholmsbörsen.

I Sverige har det under en lÀngre tid varit ett varierat kapitalutbud för smÄföretag. Dessa företag har olika förutsÀttningar nÀr de ska vÀlja finansieringsform. SmÄföretagare vill ofta i största mÄn behÄlla kontrollen över sitt företag och dÀrför Àr det viktigt för dessa företag att vÀlja den typ av finansiering som gör att företaget bibehÄller sjÀlvstÀndigheten. SmÄföretag i Sverige har ofta en allt för svag kapitalbas för att kunna vÀxa och göra nya investeringar. Företagens egna vinstmedel rÀcker sÀllan till investeringar och det kan krÀvas extern finansiering, dock har smÄföretag ofta svÄrt att bli beviljade banklÄn eftersom att de har för lite att lÀmna som sÀkerhet.

AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har vÀxt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I BorÄs dÀr vi har genomfört vÄr undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % frÄn 2008 till 2009 och detta Àr den största ökningen de senaste fem Ären. Trots denna ökning Àr studenter till lÄgutbildade förÀldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen pÄverkas av förÀldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgÄng i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgÄngspunkter Àr syftet med vÄr studie att fÄ en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig pÄ högre nivÄ.

FörvÀntningshypotesen förkastas vanligtvis vid empiriska studier. Longstaff (2000) visar dÀremot att hypotesen hÄller för extremt korta reporÀntor med löptiderna frÄn en dag upp till tre mÄnader. Syftet med uppsatsen Àr att replikera Longstaff för svenska depositrÀntor, med det avseendet att extremt korta rÀntepapper anvÀnts. Enligt förvÀntningshypotesen ska investeringar i rÀntebÀrande papper med olika löptider ge samma förvÀntade avkastning över en bestÀmd tidshorisont. Johansens kointegrationstest anvÀnds för att utvÀrdera förvÀntningshypotesens giltighet och resultatet visar att hypotesen hÄller för samtliga studerade löptider, en dag mot en vecka, en mÄnad och tre mÄnader.

We investigate if the size of goodwill compared to total assets has any effect on the shareholders return on companies listed on the Swedish Stock market. We put up two different hypotheses with a foundation from previous research and later dismiss one of them. Our evidence does not show any indicators that the size of goodwill have an effect on the shareholders return, which brings us to believe that there, from a share holders point of view, isn?t any need for concern regarding the standards about accounting for goodwill as stated by IFRS. .

SAMMANFATTNINGFöretagens största syfte Àr att ge Àgarna vÀrde. VÀrde uppstÄr genom att tillgÄngar genererarett lönsamt kassaflöde. För att Äkerier ska kunna konkurrera med andra behöver deminvestera i lastbilar. Investeringar innebÀr bÄde möjlighet till framtida avkastning men Àvenrisk. Hantering av risk kan ske genom en strÀvan mot optimal kapitalstruktur, det vill sÀgafördelningen av eget kapital och lÄn, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag ochbranscher.

Bakgrunden till arbetet ligger frÀmst i vÄrt eget personliga intresse av att fÄ ökad insikt och kunskap i rapsförÀdling. Vi har via kontakt med Svalöv Weibull AB i Svalöv undersökt marknadsföringsmöjligheterna av rapsoljan samt utrett produktionskostnaden genom hela produktionskedjan, frÄn frö till fÀrdigpressad rapsolja. Rapsolja ligger i tiden och Àr en produkt med ett ökat intresse frÄn bÄde konsumenter, hÀlsoexperter och livsmedelsindustrin. Aspekter som hÀlsosamt, nÀrproducerat och nyttigt blir allt viktigare. Detta Àr förvÀntningar som rapsoljan kan leva upp till och dÀrför tyckte vi att det skulle vara intressant att vidare studera möjligheterna med framstÀllning och försÀljning av rapsolja.

Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare Àr att framsidor i branschtidskrifter, benÀmnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. VÄren 2007 presenterade den första studie dÀr det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i AffÀrsvÀrlden och Veckans AffÀrer utgjort en indikator pÄ den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av vÄra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrÄn en felaktig myt om samband inte kan pÄvisas.

Studien syftar till att beskriva och analysera svenska företags metoder för att berÀkna sina rÀntebaserade avkastningskrav för verksamhet, investeringar och produkter. Resultatet visar att det i praktiken anvÀnds sofistikerade metoder för att berÀkna rÀntebaserade avkastningskrav. Dessa har störst genomslagskraft pÄ investeringsomrÄdet medan redovisningsbaserade rÀntabilitetsmÄtt dominerar pÄ verksamhetsomrÄdet. RÀntebaserad styrning pÄ produktomrÄdet anses generellt vara irrelevant..

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av skogsÀgarföreningen Norra SkogsÀgarna (Norra) för att undersöka om innehavet av en uppdaterad skogsbruksplan har nÄgot samband med hur stor andel av den produktiva skogsarealen dÀr avverkning och skogsvÄrd Ärligen sker hos enskilda skogsÀgare i norra Sverige. Analyserna baserades pÄ enkÀtsvar, data frÄn skogbruksplaner, uppgifter om utförda avverkningar enligt Norra skogsÀgarnas verksamhetssystem NOVA, samt offentlig statistik frÄn Skogsstyrelsen och data frÄn Riksskogstaxeringen. Examensarbetet söker besvara sju frÄgestÀllningar, tre handlar om den skogliga aktiviteten pÄ privata enskilda fastigheter. och fyra syftar till att analysera Norras skogsbruksplaner med avseende pÄ hur vÀl de följs och hur virkesförrÄdet förvÀntas utvecklas. Data analyserades med hjÀlp av olika t-test dÀr insamlade data jÀmfördes med data frÄn Skogsstyrelsens offentliga statistik och data frÄn riksskogstaxeringen. Resultaten visar att skogsÀgare som investerat i en skogsbruksplan (SBP) utför avverkning/skogsvÄrdsÄtgÀrder pÄ större andel av sin produktiva areal Àn de som saknar plan. Den ÄtgÀrdade andelen ökar frÄn perioden före till perioden efter att skogsbruksplanen tas emot.

För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

Banker Àr skyldiga enligt lag att hÄlla en andel kapital mot utestÄende risker. För att minimera kreditrisken pÄ en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fÄtt en mer framtrÀdande roll. Detta för att hÄlla riskerna inom rimliga grÀnser. GÀllande kapitaltÀckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfÀlligt med avseende pÄ faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvÀrdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden pÄ affÀren.

Denna studie Àmnar kartlÀgga fysisk aktivitet pÄ tre gymnasieskolor i UppsalaomrÄdet och förstÄ samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgÄngspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förÀndrats över tid dÀr allt fler barn och ungdomar i nulÀget Àr mer fysiskt inaktiva Àn tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del pÄ vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsÀttningar man har. FörÀldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund Àr nÄgot som pÄverkar barn och ungdomars instÀllning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkÀtundersökning med 185 enkÀter pÄ Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i UppsalaomrÄdet. EnkÀtundersökningen anvÀndes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör pÄ sin fritid, hur mÄnga som Àr fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; förÀldrars utbildning, förÀldrars sociala position samt förÀldrars trÀningsvanor pÄverkar och pÄverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som Àr ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig Àven pÄ de övriga tvÄ skolorna att eleverna generellt sett Àr fysisk aktiva.

Kooperativa föreningar Àgs och drivs av medlemmarna efter deras verksamhetsbehov. Medlemmarna investerar i föreningen för att den ska kunna avsÀtta deras produkter pÄ ett lönsamt sÀtt. För att det ska fungera mÄste det finnas tilltro till föreningen, ledningen och styrelsen. Det har hÀvdats att förtroende Àr den viktigaste tillgÄngen i en kooperativ förening. Till följd av globaliseringsprocessen och stora tekniska framsteg de senaste decennierna har nÄgra lantbrukskooperativa föreningar expanderat betydligt för att klara den stegrande konkurrensen (Nilsson, Svendsen och Svendsen, 2012). Arla Food amba Àr en mejerikooperation som vÀxt betydande se senaste Ären och har idag medlemmar i Sverige, Danmark och Tyskland samt produktion i 13 lÀnder. Det finns en rad olika variabler i en kooperativ förening som pÄverkar om medlemmarna kÀnner sig nöjda och har förtroende till föreningen.