Detta Àr en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte Àr att fÄ förstÄelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjÀlp av PISA undersökt huruvida förÀldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur pÄverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhÀlle ser familjer ut pÄ flera olika sÀtt och strukturerna varierar beroende pÄ det socioekonomiska kapital förÀldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan ocksÄ se olika ut beroende pÄ vilken vÀlfÀrdsstat man bor i, anledningen till detta Àr att en god vÀlfÀrd ökar möjligheten att klara sig som ensamstÄende förÀlder, vilket i sin tur leder till ett ökat vÀlmÄende. För att visa pÄ stora skillnader valde vi att jÀmföra USA och Sverige dÀr skillnaderna i vÀlfÀrd Àr markanta.

Den vanligaste sparformen idag Àr att placera i fonder. Unikt för Sverige Àr den höga andelen hushÄll som sparar i fonder. HushÄllen stÄr för cirka 80 procent av fondförmögenheten. Sverige innehar vÀrldsrekord i fondsparande och fondsparandet i Sverige Àr vÀl utbrett. De flesta av spararna vÀnder sig till sin bank nÀr de vill spara.

Det Àr vanligt förekommande att företag lÄter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen Àr omfattande rörande vilka egenskaper och förhÄllanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie Àr att visa vilka faktorer som Àr bestÀmmande för anvÀndandet av handelskrediter i svenska smÄ och medelstora företag. Undersökningen inriktas pÄ att studera vilket samband lönsamhet och skuldsÀttning har till handelskrediter. Företags Älder och storlek studeras ocksÄ i förhÄllande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys dÀr den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fÀltet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fÀltet. Teoretisk utgÄngspunkt Àr Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fÀlt. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras förÀldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mÀns olika intressen Àr relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fÀltet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsomrÄden jÀmfört med mÀn Àven dÄ de arbetar inom samma vetenskapsomrÄde.Kvinnor Àr mindre intresserade Àn mÀn av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och mÀn ökar nÀr deras mödrar eller fÀder har en lÀgreutbildning, nÀr mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller nÀr deras fÀder haren mer traditionellt manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fÀltet visar ocksÄ att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna Àr fattigast pÄ ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgÄngarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fÀltet. VetenskapsomrÄden dÀr kvinnor dominerar inomprofessorskÄren har lÄg tillgÄng till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.

Marknadens reaktion nÀr ett företag informerar och annonserar om en eventuell nyemission sÀgs vara oförutsÀgbar. Enligt tidigare forskning pressas aktiekursen i de flesta fallen nedÄt vid en nyemission. Under det senaste Äret har en del nyemissioner utförts i synnerhet pÄ grund av den globala lÄgkonjunkturen dÄ mÄnga företag haft för lite kapitalbas. Vad gÀller företag pÄ Stockholmsbörsen som valt att nyemittera aktier har Àven hÀr de flesta fÄtt se sin aktiekurs rasa.Författarna till denna uppsats avser att studera hur marknaden reagerar pÄ ett offentligt tillkÀnnagivande av en kommande nyemission. Det undersöks Àven om det förefaller nÄgon skillnad mellan tillkÀnnagivanden av nyemissioner genomförda innan eller under lÄgkonjunkturen och skillnader branscher emellan.DÄ vi ville se hur denna hÀndelse pÄverkar ett företags aktiekurser valde vi att göra en eventstudie.

Inledning: Inom finansmarknaden dÀr en handelsplats för vÀrdepapper finns Àr IPO ett omtalat Àmne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag pÄ börsen som tidigare varit privatÀgd och dess avkastning pÄ aktien. Vidare Àr prissÀttningen pÄ aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan mÄnga Är tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillvÀxter.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det ekonomiska lÀget pÄverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom berÀkningar av introduktionspriserna i jÀmförelse med stÀngningskurserna pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen fÄr man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade pÄ att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive lÄg ekonomisk tillvÀxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillvÀxt hade endast 0,1 % högre avkastning Àn de företag som noterade sig under en lÄg ekonomisk tillvÀxt.

Korta aktieaffÀrer och spekulationer i derivat har blivit allt vanligare. Vi har undersökt studenter frÄn LuleÄ Tekniska Universitet och deras beteenden och metoder nÀr de handlar med vÀrdepapper. Vi har konstaterat att mÄnga medvetet höjer risken maximalt för att öka chansen till hög avkastning. MÄnga ökar risken genom derivathandel, andra genom sÄ kallad ?daytrading?.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

VÄrt sociala kapital, det vill sÀga vÄra relationer med andra, har betydelse för vÄra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika vÀrde för individen. Kontakter varierar ocksÄ i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och Àr en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som Àr i behov av fler ytliga kontakter Àr unga nyanlÀnda tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp stÄr lÀngst ifrÄn det svenska föreningslivet och dÀrför vill projektet AxxessUmeÄ skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i UmeÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ifall företag som gör uppköp genererar en avvikande avkastning för sina aktieÀgare pÄ lÄng sikt och hur olika faktorer pÄverkar aktiekursens utveckling efter ett uppköp. För att undersöka detta genomför vi en kvantitativ studie över aktiekursutvecklingen till följd av uppköp under en treÄrsperiod. Vi studerar 32 företagsförvÀrv mellan 1992 och 1999. Företagens aktiekursutveckling analyseras med en event-study-metod, i vilken den aktuella kursutvecklingen jÀmförs med den förvÀntade. Vi finner att uppköp i genomsnitt ger en sÀmre avkastning jÀmfört med andra jÀmförbara företag, men resultatet Àr inte signifikant.

Problem: Begreppet CSR har fÄtt allt mer uppmÀrksamhet. Företagen tycks vara mÄna om att skydda sitt rykte och undvika hÀndelser som kan skada deras bild som ett ?socialt ansvarsfullt företag?. Det rÄder i dagslÀget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieÀgare nÀr de missköter sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar pÄ företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjÀlpa företagen att ta ett mer vÀlgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt.

Denna uppsats undersöker finansieringsformen equity crowdfunding dÀr onoterade företag bjuder ut Àgarandelar till den stora massan i utbyte mot kapital. Equity crowdfunding har funnits i Sverige sedan 2013 och ett flertal företag har sedan dess lyckats erhÄlla finansiering genom denna finansieringsform. Nystartade företag har i sin uppstartsfas mÄnga gÄnger problem med att införskaffa kapital vilket till exempel kan bero pÄ brist pÄ legitimitet, avsaknad av sÀkerheter eller att företagaren vill behÄlla full kontroll över företaget. I denna uppsats studeras equity crowdfunding pÄ grund av att finansieringsformen tycks kunna erbjuda kapital till nystartade företag som ofta upplever nÀmnt problem. Equity crowdfunding öppnar dessutom upp för privatpersoner att enkelt kunna investera i onoterade företag.

En börsnotering ger företag möjligheten att pÄ ett effektivt sÀtt anskaffa kapital tillinvesteringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lÄng payback tid vilket innebÀratt kapital Àr bundet under en lÀngre period. För att rÀttfÀrdiga denna typ av investeringarkrÀvs det att företag Àr lÄngsiktiga i sin planering och prioriterar lÄngsiktig tillvÀxt. DennalÄngsiktiga planering riskerar att ÄsidosÀttas pÄ grund av olika omstÀndigheter som kanuppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersÀttning ochutdelningar Àr faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hÀmmadtillvÀxt..

Företag letar efter att effektivisera informationsutbytet genom elektronisk handel och fler smÄföretag vÀljer att investera i olika lösningar för att erhÄlla fördelarna med elektronisk handel. Trots nackdelar och barriÀrer anser de intervjuade smÄföretagen som har investerat att det Àr fördelarna som övervÀger och de Àr positiva till en fortsatt investering. De avgörande faktorererna nÀr smÄföretag vÀljer att investera i elektronisk handel och de erfarenheter och resultat företagen har erhÄllit genom investeringen har varit en del av syftet i arbetet..