Sökresultat:
5009 Uppsatser om Avkastning pć eget kapital - Sida 53 av 334
Redovisning av minoritetsintresse : Före och efter införandet av IFRS
Innan Är 2005 kunde svenska börsnoterade koncerner vÀlja mellan att tillÀmpa internationella regler eller nationella regler för sin koncernredovisning. Efter Är 2005 Àr dÀremot svenska börsnoterade företag ?tvingade? att anvÀnda internationella regler för upprÀttandet av finansi-ella rapporter. Studien syftar till att teoretiskt redogöra för de olika sÀtt som minoritetsintres-set redovisas pÄ i svenska börsnoterade koncerners finansiella rapporter, innan respektive efter övergÄngen till IFRS. Argument för olika tillvÀgagÄngssÀtt att redovisa minoritetsintres-set pÄ har kartlagts, vÀgts och förklarats med avseende pÄ vilket förhÄllande dessa argument har till varandra.Inom koncernredovisningen finns tvÄ olika perspektiv som kan tillÀmpas vid upprÀttandet av en koncerns konsoliderade rapporter, vilka Àr moderföretagsperspektivet och enhetsperspektivet.
Att ge bort en del av sig sjÀlv : upplevelsen av att vara organdonator
Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoÀng/OmvÄrdnad ? eget arbete.
Motivera till förÀndring av levnadsvanor - en utmaning för sjuksköterskan
Sjuksköterskeprogrammet, 120 poÀngOmvÄrdnad ? Eget arbete.
Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieÀgartillvÀxt? : en studie av fyra svenska företag
Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieÀgartillvÀxt i publikasvenska företag? En intressant och högaktuell frÄga, som det visade sig, och som kommeratt försöka besvaras i denna uppsats.Inledningsvis undersöktes om det fanns nÄgon relevant svensk statistik som kunde belysade exekutiva ledarnas förtjÀnstutveckling under senare Är. Statistiska CentralbyrÄnsinkomststatistik gav inte svar pÄ frÄgan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevantoch bekrÀftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.Med antagandet bekrÀftad och sÄledes stÀrkt i tron stÀlldes tre frÄgor som uppsatsens syftevar att besvara:FrÄga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillÀmpas av svenska företag avseendeersÀttningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?FrÄga 2 Hur förhÄller sig de tillÀmpade belöningsmodellerna till relevant belöningsochmotivationsteori?FrÄga 3 Finns det ett samband mellan aktieÀgarnas finansiella utveckling i dessa företagoch företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?LÀmpliga teorier att applicera pÄ de undersökta företagens belöningsmodeller visade sigvara agentteorin och förvÀntansteorin.
Lyckan, vÀlfÀrdsstaten och statsförvaltningen
Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.
SOM EN KAMELEONT? - en fallstudie om lÀrarrollen
Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.
FÄr fonder betalt för sina risker? : En jÀmförelse mellan smÄ och stora Sverigefonder
Fondsparandet har lÀnge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt Àgnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning Ät aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen Àr tydlig, svenskar Àgnar sig allt mindre Ät att sjÀlva Àga aktier och har i stÀllet överlÄtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken pÄ en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare vÀljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.
Alternativa investeringsstrategier : En kvantitativ undersökning av smÄbolag, vÀrdebolag och momentumeffekten pÄ den svenska aktiemarknaden
Problembakgrund: Den traditionella investeringsstrategin bestÄr av bland annat Modern Portföljvalsteori och Capital Asset Pricing Model, men pÄ grund av empiriska problem efterfrÄgas alternativa investeringsstrategier. Denalternativa investeringsstrategini denna uppsats bestÄr av smÄbolags-, vÀrdebolags- och momentumeffekt. Detta innebÀr att forskning visat att investering i smÄbolag tenderar att ge högreavkastning Àn i stora bolag, att företag med högt vÀrde tenderar att ge högre avkastning Àn tillvÀxtbolag och att man bör satsa pÄ förra Ärets kursvinnare.Syftet: Syftet med denna uppsats Àr jÀmföra, smÄbolag med stora bolag, vÀrdebolag med tillvÀxt bolag och Ärets kursvinnare med Ärets kursförlorare, pÄ den svenska marknaden för Ären 1996-2012, för att se om den ena ger högre avkastning Àn den andra. Vi vill se huruvida dessa effekter finns pÄ den svenska marknaden.Metod: Vi har anvÀnt en kvantitativ studie och jÀmfört avkastningen mellan de bÄda grupperna. För att sedan se om vi finner nÄgon signifikant skillnad har ett T-test anvÀnts.
Eget ansvar i skolans utbildning : En kvalitativ undersökning av elevers och lÀrares uppfattningar av elevens eget ansvar i skolans utbildning
A subject that is being discussed often these days is the question about the pupils own responsibility for and influence over his or hers education. Therefore, we wanted to study what taking responsibility for ones education is, according to teachers and pupils. We interviewed pupils between the ages of nine and fifteen, and asked them what taking responsibility for their own education meant to them. We also interviewed their teachers and asked them how they perceived that the pupils own responsibility-taking worked. We used informants from two different schools, a big school in a city and a small school located in the countryside.
Den uppdelade kulturen : AnvÀndningen av kulturreferenser i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter
Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill sÀga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avlÀsas eller Àr obegripliga för lÀsaren, och undersökningens syfte Àr att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. KÀllmaterialet Àr Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att anvÀndandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende pÄ textens syfte. I opinionstexter Àr det vanligt förekommande med kulturreferenser som stÀrker skribentens förtroende.
GÄrdsslakteriers lönsamhet vid smÄskalig lammslakt
Intresset för att bygga gÄrdsslakterier ökar i Sverige, likasÄ efterfrÄgan pÄ nÀrproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gÄrdsslakteri Àr intressant bÄde ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv pÄ mjuka vÀrden, men
frÄgan Àr om det gÄr att fÄ lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen Àr sedan lÀnge utsatt för dÄlig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sÀlja sina produkter direkt till konsument borde dÀrför vara en möjlighet för mindre gÄrdar.
Projektets mÄl har varit att genom kvalitativa intervjuer av Àgare till gÄrdsslakterier och upprÀttande av kalkyler utreda lönsamheten i smÄskalig lammslakt vid investering av ett gÄrdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats pÄ att ta reda pÄ allt som krÀvs för att
starta ett gÄrdsslakteri gÀllande bland annat byggnad, regelverk och tillstÄnd.
Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det Àr möjligt att uppnÄ lönsamhet vid byggnation av gÄrdsslakteri för smÄskalig slakt av lamm.
LÀslust, ordförstÄelse och kulturellt kapital: sex barn lÀser Kalle Anka
Sex ban lÀser Kalle Anka pocket och berÀttar om sina lÀsval.
LÀslust, ordförstÄelse och kulturellt kapital: sex barn lÀser Kalle Anka
Sex ban lÀser Kalle Anka pocket och berÀttar om sina lÀsval.
Elevers eget ansvar och inflytande:möjligheter och begrÀnsningar pÄ gymnasienivÄ.
I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande pÄ undervisningen. Vi har gjort en studie av tvÄ klasser pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet i tvÄ gymnasieskolor. Vi menar att det Àr av vikt att genomföra en undersökning av sÄdan art, dÄ elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet Àr element som betonas i Lpf 94. Det rÄder Àven brist pÄ liknande studier av gymnasieskolor.
VÄr undersökning bygger pÄ enkÀter och intervjuer.
Kapitalrörlighet mellan lÀnder : En jÀmförelse mellan OECD- och LDC-lÀnder
Investeringsklimatet i Sverige Àr idag en viktig frÄga. Allt fler svenska investerare vÀljer att placera sitt kapital i utlandet, istÀllet för i Sverige och utlÀndska investerare vÀljer andra investeringsalternativ Àn Sverige. Ett sÀtt att mÀta dessa flöden av kapital Àr att mÀta graden av kapitalrörlighet mellan lÀnder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över grÀnserna till de lÀnder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn undersöka om det föreligger nÄgot samband mellan sparande och investeringar, och om det finns nÄgon kapitalrörlighet mellan lÀnder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet pÄverkar detta samband.Vi har i vÄr slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan lÀnder, i vissa lÀnder i vÄr undersökning.