Vårt syfte med denna uppsats är att studera den rådande fondmarknaden i Sverige med fokus på aktivt förvaltade Sverigefonder. Vi vill underkategorisera aktivt förvaltade fonder efter deras placeringsstrategier i stockpicking respektive indexviktade fonder. Vi vill även ta fram bevis som förenklar kategoriseringen. Vidare vill vi jämföra avkastningen i fondkategorierna för att se vilka fonder som genererar högst avkastning och försöka påvisa att det finns ett samband mellan aktivt förvaltade fonder enligt stockpickingstrategin och överavkastning gentemot index. Vi har metodmässigt delat upp denna studie i två delar.

This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history?s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet?s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources.The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums.

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

I dagens utvecklade samhälle upplever de flesta företag en hårdare konkurrens. Företag tvingas utöka sitt erbjudande med ett extra för att leva upp till prestationskrav och säkerställa framtida verksamhet. Ofta räcker det inte med enbart en produkt eller en tjänst, kunden kräver ett bredare tjänsteerbjudande. Således får tjänsteföretag en alltmer betydande roll i de flesta ekonomier och många anser att alla företag idag är mer eller mindre tjänsteföretag. En naturlig del i livscykeln för många växande företag är frågan om huruvida företaget ska börsnoteras eller inte. En avgörande faktor i detta beslut är de för- och nackdelar en börsintroduktion för med sig.

Forskning har visat att arbetssökandes motivation till att söka arbete påverkar deras hälsa och sociala liv. Tre motivationsteorier som utvecklats inom området och som ligger till grund i studien ärFörväntning- och värdeteorin, Målsättningsteorin och Självbestämmandeteorin. Syftet med studien var att undersöka hur positivt psykologiskt kapital, inskrivningstid på arbetsförmedling samt tillgång till jobbcoach eller inte inverkar på arbetssökandes inre motivation. En enkätstudie genomfördes där 154 arbetssökande, 83 män och 70 kvinnor deltog. De fick ta ställning till 50 påståenden gällande tron på den egna förmågan, hopp, hantering av motgång och inre motivation.

En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Införandet av redovisningsstandarderna IAS/IFRS år 2005 innebar förändringar för företagen, och en av de större förändringarna var redovisningen till tillgångars verkliga värde. I IAS 36 anges hur prövningar av eventuella nedskrivningsbehov ska genomföras, och det sker genom en jämförelse mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet, vilket är det högre av tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Beräkningen av verkligt värde minus försäljningskostnader vållar sällan problem för företagen, medan beräkningen av nyttjandevärdet är mer komplicerat; framtida kassaflöden från tillgången ska uppskattas och diskonteras med en diskonteringsränta vilken återspeglar företagets kapitalkostnad. Då valet av diskonteringsränta kan vara komplicerat då IAS 36 Bilaga A anger allmänna riktlinjer har två branscher, verkstadsindustrin och dagligvaruindustrin, undersökts för att avgöra hur företag i praktiken väljer sin diskonteringsränta. Undersökningen visade att majoriteten av företagen i undersökningen använt Weighted Average Cost of Capital (WACC) före skatt som sin diskonteringsränta, vilket är i enlighet med IAS 36.

I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

Denna essä handlar bland annat om det dilemma som finns mellan rollen som yrkesarbetare och lärarrollen. Essän är ett försök av mig att titta på mitt eget yrkeskunnande och kika på några andras berättelser för att försöka hitta nyckelord, analogier och olika exempel som kanske kan leda till en fördjupad förståelse vad ett yrkeskunnande handlar om. Syftet med denna essä är att se om jag lyckas att hitta de nyckelord som jag förknippar med yrkeskunnande och om dessa ord kan återfinnas i andras berättelser. Jag berättar om olika möten jag har haft med människor och redogör för händelser i mitt liv som påverkat mitt eget kunnande. Jag har med några människors berättelser och de redogör för erfarenheter som har påverkat deras kunskap på något sätt..

Löneskillnader mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden är ett väl utforskat ämne i tidigare studier, såväl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgår ofta ifrån att löneskillnaderna beror på olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och män eller att vissa grupper utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus på sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning från sådan utbildning. Detta görs utifrån humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlängningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förväntas inverka på lön samt hur avkastningen från personalutbildning förväntas skilja sig för kvinnor och män och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta används svensk riksrepresentativ data från Levnadsnivåundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar där hela arbetsmarknaden först studeras följt av två analyser där offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar på ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhållandet inte är det omvända.

Under 2000-talet infördes nya kapitaltäckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bättre riskhantering och rättvisare konkurrens på den internationella markanden. Kapitaltäckning är viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken täcker skiftar beroende på vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfälle. Vid oroliga tider och med ökade risker måste bankerna hålla inne mer kapital i banken och kan inte låna ut det. Under långa hög- och lågkonjunkturer befaras reglerna förstärka cyklerna eftersom riskerna mäts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

I denna uppsats undersöks hur värderelevansen i nordiska förvaltningsfastighetsbolags redovisning har påverkats i och med införandet av IAS 40,och värdering till verkligt värde den första januari år 2005. Värderelevans mäts i denna studie i styrkan av samvariationen mellan redovisningsposterna eget kapital och resultat och bolagens marknadsvärde.Alla förvaltningsfastighetsbolag som har funnits listade på Nasdaq OMX Nordic small-, mid- och large cap under samtliga av undersökningsåren (2000-2013) ingår i studien. De bolag som har noterats under undersökningsperioden ingår inte i studien, inte heller de bolag som varit registrerade under hela perioden men som bytt företagsinriktning till förvaltningsfastighetsbolag under den undersökta tiden ingår i studien.Den undersökta tidsperioden delas in i tre mindre perioder. En period som representerar läget innan införandet av IAS 40 (år 2000-2004) och två perioder som representerar läget efter (år 2005-2009, år 2010-2013). Studien genomförs med hjälp av multipla regressionsanalyser där de olika perioderna skiljs åt med hjälp av dummy-variabler.Studiens resultat visar att värderelevansen har ökat mellan period 1 och period 2.