Sök:

Sökresultat:

5009 Uppsatser om Avkastning pć eget kapital - Sida 50 av 334

Redovisning av goodwill - en studie av goodwillen inom tvÄ branscher

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.

HjÀlper det att trÀna? : En intervjustudie om hur vuxnas livsstil och hÀlsa pÄverkats av att en förÀlder har diabetes typ-2.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 pÄverkat deras sÀtt att tÀnka och se pÄ sin hÀlsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med fem respondenter. De teorier som anvÀndes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att bÄde hÀlsosamma och ohÀlsosamma vanor frÄn uppvÀxten kunde ha en viss inverkan pÄ respondenterna beteenden Àven som vuxna. Erfarenheten av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 kunde Àven det ha viss inverkan pÄ hur de uppfattade risken att sjÀlv bli sjuk i framtiden.

Hur gör vi det jÀmstÀllt? En studie av jÀmstÀlldhetsintegrering i svenska kommuner

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.

Juniorfinansiering av fastighetsinvesteringarEn studie av kapitalmarknaden för hög belÄning avfastighetsinvesteringar i Sverige

Denna uppsats behandlar smÄ och medelstora fastighetsföretags möjligheter att finansiera sigmed lÄnat kapital, till belÄningsgrader som ligger högre Àn de som de traditionella bankerna vill lÄna ut till. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga vilka finansieringsalternativ som finns pÄ den  svenska  kapitalmarknaden  för  smÄ  och  medelstora  fastighetsföretag  och  hur  dessa finansieringsalternativ kan utvecklas.Studien har en kvalitativ ansats. KartlÀggningen baseras dels pÄ sekundÀra kÀllor, och dels pÄ information  tillskansad  genom  intervjuer  med   personer   verksamma  inom   fastighets- finansiering, fastighetsÀgande eller inom akademin.Bland de alternativa finansieringsformerna pÄ kapitalmarknaden för denna typ av företag finns  frÀmst  mezzaninfinansiering  och  obligationsfinansiering.  Mezzaninfinansiering  Àr skulder som upptas med sÀmre sÀkerhetslÀge Àn normala banklÄn.   Obligationsfinansiering upptas  pÄ  kapitalmarknaden  genom  att  skulder  tas  upp  frÄn  aktörerna  pÄ  marknaden. SÀljarreverser,  tillÀggsköpeskilling,  banklÄn  med  hög  amorteringstakt  samt  kapital  frÄn medinvesterare  Àr  andra  former  av  alternativa  finansieringsformer  som  förekommer  pÄ marknaden, och som företag med framgÄng kan anvÀnda sig av i vissa situationer.EfterfrÄgan  av  alternativa  finansieringsformer  Àr  stor.  I  studien  menas  att  mezzanin- finansiering Àr den av de alternativa finansieringsformerna pÄ kapitalmarknaden som fungerar bÀst. Marknaden förvÀntas dock kunna utvecklas och det bedöms finnas plats för fler aktörer.

SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING : En utvĂ€rdering av reglerna baserad pĂ„ lönsamhet

Företag pÄ NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens mÄlgrupp Àr företagen men syftet Àr att frÀmja investerares och aktieÀgares intressen. Det Àr sÄledes rimligt att stÀlla krav pÄ att Kodens regler Àr av hög kvalité utifrÄn deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angÄende styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mÀtt som rÀntabilitet pÄ totalt kapital. Sambanden anvÀnds sedan för att avgöra om reglerna i Koden Àr korrekt utformade eller om de behöver modifieras.

Fondförmögenhetens inverkan pÄ risk-justerad avkastning : En studie pÄ den svenska fondmarknaden

Fondmarknaden har sett en stadig tillvÀxt under senare Är och likasÄ har Àven den totala förmögenheten pÄ den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar Àr exponerade mot sparande i fonder pÄ nÄgot sÀtt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. PÄ fondmarknaden finns det en stor mÀngd olika fonder, dÀr aktiefonder Àr den vanligaste typen. Med tanke pÄ det stora utbud som finns att vÀlja pÄ kan det vara svÄrt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har pÄvisats ha en negativ pÄverkan pÄ en fonds avkastning Àr fondens förmögenhet.

Hotfulla MÀn I SkÀgg. Ett experiment om framingeffekter och islamofobiska tendenser.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.

Leasing pÄ den svenska flygmarknaden

SammanfattningFlygmarknaden Àr en marknad som pÄ senare Är har genomgÄtt, och fortfarande genomgÄr, stora förÀndringar. FrÄn att ha varit monopolistiskt och hÄrt reglerad har den successivt luckrats upp. Detta har lett till ökad konkurrens, större osÀkerhet och minskad stabilitet. FörutsÀttningarna för ett flygbolag att kunna starta upp och bedriva sin verksamhet Àr hÄrda. För att kunna möta dessa svÄrigheter mÄste ett flygbolag lÀgga upp strategier som tar dessa i beaktande.

Dömd till vÄrd : en deskriptiv studie om levnadsförhÄllanden för personer med psykiska funktionshinder som begÄtt brott

Syftet med denna studie Àr att genom en levnadsnivÄundersökning beskriva levnadsförhÄllandena för personer med psykiska funktionshinder som begÄtt brott och blivit dömda till vÄrd som straffrÀttslig pÄföljd. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie. PÄ en utav Sveriges sex regionkliniker för rÀttspsykiatrisk vÄrd har tvÄ informanter besvarat 91 enkÀtformulÀr med registerinformation frÄn inskrivningstillfÀllet som underlag. Materialet har analyserats och bearbetats utifrÄn vÀlfÀrdskomponenter ur social rapportering. LevnadsnivÄ definieras som individens förfogande över de resurser med vars hjÀlp denne kan styra sitt eget liv.

Ett rasifierat Göteborg? En studie om etniska hierarkier pÄ Göteborgs bostadsmarknad

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.

Följa John : En studie om möjligheten att nÄ överavkastning genom att följa insidertransaktioner

Denna studie behandlade möjligheten för outsiders att nÄ överavkastning genom att följa insiderpersoners transaktioner. Huvudsyfte var att kartlÀgga om det existerade överavkastningsmöjligheter för outsiders, genom att ta del av insiderhandelsrapportering pÄ Stockholmsbörsen. Som delsyfte ville vi redogöra för eventuella skillnader i avkastning för olika investeringsmetoder. För att besvara dessa frÄgor anvÀnde vi oss av en kvantitativ studie med en deduktiv ansats, som hade vissa drag av abduktion. Studien Àr som helhet utförd med ett privatspararperspektiv, och dataurvalet begrÀnsades till aktierna som ingick i OMXS30 i februari 2008, för Ären 2001-2007.

Den svenska bredbandsstrategin : Ett delat ansvar

Den hÀr uppsatsen besvarar frÄgan om hur den svenska bredbandsstrategin Àr tÀnkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker Àven mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gÀllande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanÀten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala lÀn dÀr fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: LÀnsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i MÄnkarbo. Det genomförs Àven en diskursanalys pÄ utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits nÄgon roll och i sÄ fall Àven hur den rollen motiveras.

Intellektuellt kapital : En studie om redovisning av det intellektuella kapitalet

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Sociala medier: Ny politisk verklighet eller klubben för inbördes beundran?

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.

Unga mÀns upphörande med kriminalitet

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sociala faktorer pÄverkar unga mÀn att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhÄllanden, umgÀngeskrets och sysselsÀttning. Studien prÀglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan anvÀnts för att analysera datamaterialet Àr social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrÄn Richard K. Moule Jr., Scott H.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->