Sökresultat:
5009 Uppsatser om Avkastning pć eget kapital - Sida 22 av 334
Investmentbolag som placeringsform : Hur skiljer sig Ätta investmentbolags avkastning med avseende pÄ risk jÀmfört med marknaden 2001-2010?
Denna uppsats utgörs av en jĂ€mförande studie vars mĂ„l var att utröna huruvida Ă„tta stycken utvalda investmentbolag pĂ„ Stockholmsbörsen hade varit ett konkurrenskraftigt alternativ som sparform eller inte med avseende pĂ„ risk och avkastning. Detta jĂ€mfört med SIX Return Index och den riskfria rĂ€ntan under en tidsperiod pĂ„ tio Ă„r, 2001-01-01 till 2010-12-31.Syftet med undersökningen var att den i slutĂ€ndan skulle mynna ut i generella slutsatser kring investmentbolag som sparform utifrĂ„n de data som hĂ€mtats in frĂ„n de berörda investmentbolagens hemsidor.Författarna kunde efter avslutad undersökning dra slutsatsen att investmentbolagen historiskt sett hade klarat sig mycket bra och kunnat uppvisa resultat som varken marknaden eller den riskfria rĂ€ntan var i nĂ€rheten av. Ăven om vissa av investmentbolagen hade presterat sĂ€mre Ă€n jĂ€mförelsemĂ„tten sĂ„ var dock den samlade bilden att de som grupp hade varit ett mycket fördelaktigt investeringsalternativ. Detta med en genomsnittlig totalavkastning som övertrĂ€ffade index med drygt Ă„tta procent.  .
Intellektuellt kapital - en trend?
Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.
NyanlÀndas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser
Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlÀnda försöker att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Syftet med vÄr studie Àr att analysera nyanlÀndas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrÄn de nyanlÀndas enskilda upplevelser.
Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlÀnda att etableras pÄ arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlÀnda upplever att de fÄr av utbildningsföretaget. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i vÄr studie och utfört semistrukturerade intervjuer med vÄra respondenter.
En studie om affÀrsÀnglar i BorÄs
De flesta företag som startas Ă€r i behov att kapital. RĂ€cker inte det egna kapitalet till mĂ„ste entreprenören söka efter externa finansiĂ€rer. Banken Ă€r inte alltid villig att lĂ„na ut pengar till entreprenören pĂ„ grund av den höga risken att inte fĂ„ tillbaka sina utlĂ„nade pengar. Ăven statliga myndigheter erbjuder lĂ„n pĂ„ en mindre summa vilket inte alltid Ă€r tillrĂ€ckligt mycket för att entreprenören ska kunna utveckla sin verksamhet. En tredje finansieringsmöjlighet kan vara att vĂ€nda sig till en affĂ€rsĂ€ngel.
Skandalens kapital : En studie av politiska partiers produktion av symboliskt kapital och dess effekter pÄ politiska skandaler.
Denna studie Àmnade undersöka huruvida politiska skandaler pÄverkar partier olika beroende pÄ partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgÄngspunkt i den relativa bristen pÄ skandalforskning bÄde i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gÄngbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition hÀrgör ur en genomgÄng av lite av den forskning som finns pÄ omrÄdet innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling dÀr han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B.
Energieffektiviseringar i kommersiella fastigheter
Det finns en ökad medvetenhet om hur vi anvÀnder vÄra resurser och fastigheter stÄr för en stor del av den totala energiförbrukningen i Europa. Till följd av det har Sverige satt upp mÄl för minskad energiförbrukning i framtiden. Samtidigt finns det energieffektiviseringsÄtgÀrder som ger god ekonomisk avkastning. FrÄgan den hÀr kandidatuppsatsen behandlar Àr vad för energieffektiviseringsÄtgÀrder som görs i befintliga lokaler i Sverige och motiven till dem. Uppsatsen kommer fram till att det finns en rad faktorer som pÄverkar valet av ÄtgÀrder, dÀr den mest förekommande Àr lönsamhet.
IV-elever ser tillbaka pÄ sin tid i grundskolan : - En kvantitativ undersökning utifrÄn ett elevperspektiv
Inledning: Inom finansmarknaden dÀr en handelsplats för vÀrdepapper finns Àr IPO ett omtalat Àmne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag pÄ börsen som tidigare varit privatÀgd och dess avkastning pÄ aktien. Vidare Àr prissÀttningen pÄ aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan mÄnga Är tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillvÀxter.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det ekonomiska lÀget pÄverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom berÀkningar av introduktionspriserna i jÀmförelse med stÀngningskurserna pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen fÄr man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade pÄ att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive lÄg ekonomisk tillvÀxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillvÀxt hade endast 0,1 % högre avkastning Àn de företag som noterade sig under en lÄg ekonomisk tillvÀxt.
Politikern och kapitalet: en studie av politiska karriÀrer efter Pierre Bourdieus teori om habitus, fÀlt och kapital
Uppsatsen har behandlat politiska karriÀrer i LuleÄ kommun och pÄ vilken basis rekryteringen till de centrala politiska posterna sker. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet har varit Pierre Bourdieus teori om habitus, fÀlt och kapital. Den gÄr ut pÄ att inom ett fÀlt, som Àr ett socialt sammanhang dÀr individer konkurrerar om nÄgonting gemensamt, brukas olika sorters kapital för att avancera inom fÀltet. Ett kapital Àr vad som helst som tillskrivs ett vÀrde av de ingÄende aktörerna i fÀltet. Habitus Àr de erfarenheter som individen har med sig i bagaget och det Àr detta som styr hur man kan nyttja de olika kapitalen.
FöretagsförvÀrv : Abnorma avkastningseffekter pÄ börsen vid olikheter i konjunkturlÀge respektive branschtillhörighet
I denna studie har aktieutvecklingen hos förvÀrvade börsnoterade företag vid budets offentliggörande studerats. Företagen som förvÀrvades under lÄgkonjunkturen Är 2007-2009, och högkonjunkturen Är 2001-2004 har undersökts för att se om det finns nÄgon skillnad i aktieprisutvecklingen som skulle kunna bero pÄ vilket tillstÄnd ekonomin i samhÀllet befinner sig. DÀrefter utreds om det finns en skillnad beroende pÄ vilken bransch företagen befinner sig i.Studien förankras teoretiskt ur den effektiva marknadshypotesen dÀr en semistark effektiv marknad antas. Denna grad av effektivitet antas vanligen för finansiella marknader och Àr den form som eventstudier utgÄr ifrÄn. Den undersökningsform som anvÀnds i denna uppsats Àr en eventstudie och denna statistiska metod mÀter marknadens reaktion pÄ ny information.
Hyresbostadsfonder - ett placeringsalternativ för vÀlbÀrgade?
Hyresbostadsfonder Àr en ny placeringsform i Sverige som erbjuder privatpersoner, företag och institutioner att Àga hyresfastigheter och erhÄlla avkastning frÄn förvaltningsöverskott och vÀrdeökning. I denna studie jÀmförs aktie- och obligationsfonder med en simulerad hyresbostadsfond ur ett risk kontra avkastningsperspektiv. Fonden baseras pÄ data över den svenska fastighetsmarknaden frÄn Svenskt Fastighetsindex och Investment Property Database, dÀrför att placeringsformen Àr ny och det rÄder brist pÄ historisk data frÄn verkliga aktörer.MÄlet med studien Àr att besvara om hyresbostadsfonder Àr ett konkurrenskraftigt alternativ till aktie- och obligationsfonder. Utöver finansiella jÀmförelser redogör författarna eventuella dolda risker och nackdelar med placeringsformen.Resultatet frÄn studien visar att hyresbostadsfonden har presterat bÀttre Àn bÄde aktie- och obligationsfonderna under perioden 1988-2008. Bidragande faktorer till denna utveckling har identifierats och redovisats.
FörÀndra intressenters syn pÄ företaget genom synliggörande av intellektuellt kapital
Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.
Styrning av intellektuellt kapital: en kvalitativ studie av fyra tjÀnsteföretag
TjÀnsteföretagen svarar för en allt större del av vÄr ekonomi, de Àr inte speciellt kapitalkrÀvande och dess verksamhet Àr mer beroende av personalens kompetens som i till exempel i ett konsultföretag. Det finns en stor skillnad mellan marknadsvÀrdet och det bokförda vÀrdet i mÄnga framgÄngsrika företag i olika branscher. Denna skillnad har framkallat konceptet intellektuellt kapital. Framtidens tillvÀxtföretag kommer till stor del att tillhöra tjÀnstesektorn. I vÄrt moderna samhÀlle Àr produkter och maskiner relativt billiga i förhÄllande till löner.
SmÄ teknikbaserade företags kontrollaverta attityd vid valet av finansiering
Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfÀllen skapas av smÄ företag. I takt med att studier visar att smÄ företag Àr viktiga för Sveriges ekonomiska tillvÀxt ökar intresset kring smÄ företags problem att erhÄlla externt kapital. En betydande del av de smÄ företagen behöver extern finansiering, men har svÄrt att fÄ finansiering pÄ ett traditionellt sÀtt. Det föreligger dÀrmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiÀrer och företagare, dÀr en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har mÄnga gÄnger förklarats med att företagares val av finansieringskÀllor sker i en hierarkisk preferensordning.
Barn och stress : En studie om svenska skolbarns relation till stress i fritidshemsmiljön
Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket Àr en term som anvÀnds i lÀroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har ocksÄ undersökt om elever pÄ högstadiet hÄller pÄ med nÄgot eget skapande pÄ fritiden och om de tycker att det finns tillrÀckligt med tid för eget skapande pÄ bilden i skolan.Studien bestÄr dels av en enkÀtundersökning dÀr 84 elever pÄ högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som Àr eget skapande. En stor del av eleverna har anvÀnt sig av ordet ?sjÀlv? i sina definitioner, antingen i bemÀrkelsen att man arbetar sjÀlv under bildskapandet eller i den mening att man sjÀlv kommer pÄ vad som ska skapas.
Eget Arbete möjligheter och problem
I det hÀr arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid.
VÄrt syfte var att ta reda pÄ vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lÀrar-, elev- och innehÄllsperspektiv.
I vÄr undersökning har vi gjort intervjuer med lÀrare och elever samt observationer pÄ en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun.
Vi har kommit fram att arbetsformen bÄde har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det Àr ett bra arbetssÀtt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande.