Syftet med föreliggande kvantitativa studie är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni. Sambandet mellan klassposition och hälsa kan ta sig uttryck i två riktningar - något som avhandlas i kausalitetsteorin och selektionsteorin. Kausalitetsteorin utgår från att en individs klassposition påverkar ens framtida hälsa, där en lägre klassposition riskerar att leda till sämre hälsa. I kontrast till detta utgår selektionsteorin från att en individs hälsa påverkar klasspositionen, där ohälsa tenderar att leda till en lägre klassposition. Dessa teorier utgör föreliggande studies teoretiska utgångspunkt.

God följsamhet till en ordinerad läkemedelsbehandling är en förutsättning för både en effektiv behandling och en ökad livskvalitet för användaren. Bättre samsyn mellan förskrivare och patient ska leda till en ökad följsamhet. I studier brukar följsamheten uppskattas till omkring 50 % vid långtidsbehandlingar. I Sverige har idag ca 300 000 personer diabetes, en kronisk sjukdom som kräver daglig behandling, 90 % av dessa har diabetes typ 2. Studiens syfte har varit att undersöka följsamheten hos en grupp patienter, ålder 40-49 år, med diabetes typ 2 som behandlas med perorala diabetesläkemedel.

Syftet med denna studie är att analysera och kartlägga utköp och följsamhet av läkemedel för astma (ATC-kod R03) under en femårsperiod mellan 2000-2004 hos personer som är i åldern 30-39 år. Avidentifierade individdata för 259 personer hämtades från Jämtlandsstudien som sedan många år är en databas över olika läkemedelsutköp i Jämtland. Databasen innehåller information som löpnummer, patientnummer, kön, ålder, utköpsdatum, ATC-kod, läkemedelsnamn och styrka, mängd läkemedel/förpackning, samt läkarkod. Från dessa data skapades patientprofiler genom att den totala behandlingstiden räknades ut för varje utköp, förutsatt att patienterna använde 1 DDD läkemedel/dygn. Från patientprofilerna kunde även följsamhet i procent räknas ut.

Inledning: Under vår utbildning till specialpedagoger har det förekommit flera diskussioner om hur och vad skolan och förskolan skriver fram om barn i olika dokument. Ett av dessa dokument är individuell utvecklingsplan (IUP) vilken skolans pedagoger är ålagda att utforma för samtliga barn. Förskolan har ej detta krav då dess läroplan är utformad efter strävansmål. Tidigare forskning visar att IUP ändå är ett vanligt förekommande fenomen i förskolan. Då vi själva är utbildade förskollärare och har egna erfarenheter av arbetssättet individuella utvecklingsplaner väcktes nyfikenhet över hur IUP på olika sätt kan användas i den pedagogiska verksamheten.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder och uppfattar fenomenet individuella utvecklingsplaner som dokumentation.

IT i dagens samhälle agerar inte bara som en hjälpande funktion utan även som endrivande faktor där företag kan tillskansa sig fördelar gentemot konkurrenter. Dettabidrar till det stora antal IT-projekt som årligen startas för att utveckla de redanbefintliga systemen eller för att nyutveckla framtida system. Dock är antalet falleradeIT-projekt i modern tid väldigt hög och det påverkar likväl företag som intressenter.Det bakomliggande skälet till att detta inträffar varierar ganska ofta och det finnsegentligen inte någon riktig konsensus till vilka huvudskäl bakom ett IT-projektsfallerande är. Vi har därför haft för avsikt att studera användningen, eller snarare denbristande användningen, av riskhantering inom IT-projekt. Således har studienförsöka ta reda på skälen till att riskhantering förbises inom IT-projekt.