Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger upplever att flerspråkighet bidrar till möjligheter eller till hinder för elever med utländsk bakgrund. Vilka didaktiska utmaningar möter pedagogerna med dessa elever samt hur kan de stödja elevernas flerspråkighet? För att få en nyanserad bild av hur pedagoger uppfattar flerspråkighet och söka svar på våra frågeställningar intervjuade vi fyra lärare som undervisade vid olika nivåer inom skolväsendet. Eftersom vi utgick från det talade ordet använde vi oss av kvalitativ undersökningsmetod där vi tolkade och analyserade resultatet av intervjuerna. Det resultat vi kom fram till var att alla pedagoger ansåg att flerspråkighet var en personlig tillgång för den enskilda eleven, men att det kunde finnas hinder på samhällsnivå.

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgår ifrån att den identitetsskapande processen i stor utsträckning påverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. Våra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling från lågstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i åldrarna sju till åtta år och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lärare i skolmiljön. Därefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

This work studied the information flow and information handling among different parties. The study focused on how educational materials on national tests from The Swedish National Agency for Education is managed by school principals and teachers and how the information is passed on to students. The data material was based on observations and interviews at two different high schools. Six teachers and their classes and principals participated in the study. The Agency was also interviewed.

This paper investigates the presentation of Islam in textbooks used in the study of religion in high schools. The papers focus on two main questions concerning the ways in which Islam is presented in the analysed textbooks, and how the new curriculum has influenced the portrayal of Islam in the materials. Here, the paper utilizes a method of critical discourse analysis with Faircloughs three-dimensional analysis. The paper then concludes that the presentation of Islam is negative in nature, with the content and view of Islam having been simplified and stereotyped. Often the textbooks studied frame Islam as being an aggressive and oppressive religion, especially in matters con-cerning women.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva fyra lärares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta intolerans i religionsämnet inom vuxenutbildningen men också vilka strategier och arbetssätt de använder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade när det gäller begreppet intolerans, vilka typer av intolerans som identifierats på högstadiet och gymnasiet men också hur man kan motverka fenomenet. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgångspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrågorna är utformade för att få tillgång till respondentens medvetande och för att få en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte är tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frågeställningar. Resultatet visar att uppdraget inom vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svårigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mån det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det är ett resultat som inte stämmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen.

Föreliggande arbete inriktar sig på lärares sätt att kommunicera i undervisning av ensemble där de bemöter flera elever samtidigt. Med hjälp av videoobservationer av fyra lärare som bedriver undervisning av mindre ensembler på gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssätt som används samt hur de används. Resultatet visar att lärarna använder sig av så väl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklärarna med sina elever under lektionens gång. De kommunikationsspråk som förekommer är ett socialt, humoristiskt, auktoritärt, gestaltande, kunnigt och målande språk.

Syftet med arbetet är att utreda begreppet ordningsbetyg och belysa det ur olika infallsvinklar. Tanken är att ge läsaren en klarare bild av vilka fördelar och nackdelar det kan finnas med ett ordningsbetyg. Vidare vill vi undersöka vilka attityder det finns gentemot ett ordningsbetyg från skolpersonals sida. Vi har intervjuat åtta personer som befinner sig i olika skolmiljöer. Fyra på högstadiet och fyra på gymnasiet. I urvalsgruppen återfinns både skolledare och lärare.

Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, är uppbyggda efter principen att inledningsvis ställa några etiska frågor till läsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frågor. Gemensamt för texterna är att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. Däremot skiljer sig texterna från varandra i fråga om i vilken utsträckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel på texter som genomgående gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framställer teorierna som helt befriade från kopplingar till religioner.Samtliga texter har, även om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frågor. Karaktären på frågorna skiljer sig från att vara ytterst konkreta, till exempel ?är det rätt att komma för sent till lektionen?, till ytterst abstrakta frågor som ?meningen med livet?.

Detta arbete handlar om fem lärares bedömning av andraspråktexter och lärarnasuppfattningar om språkbehärskning, nivå och betyg. Syftet är att undersöka lärarnas uppfattningar om hur man definierar och mäter språkbehärskning hos andraspråkselever. Teoribakgrunden består av hypotesen om en kritisk period och varianter av den, bedömningsteorier, teorier om språkbehärskning och Skolverkets kursplaner för svenska som andraspråk på grundläggande nivå, gymnasiet och SFI samt publikationer om bedömningproducerade av Skolverket . Undersökningen består av en enkät där lärarna bedömer och anger nivå, Informanterna har sedan intervjuats om vad de bedömer, vilka verktyg de använder och vilken typ av bedömning de anser att de använder. Resultatet visar att informanterna bedömer och definierar språkbehärskning på olika sätt samt att de uttrycker sig om bedömning och nivåmed bedömningsspråk som inte är lika.

Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svårigheter sex behöriga karaktärs- och kärnämneslärare på en gymnasieskola upplever med infärgning i undervisningen.Studien är kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes därefter av sex intervjuer med gymnasielärare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program.Teorin som valts att koppla till består av en definition av vad infärgning innebär, sätt att se kunskap på samt studier där teori integrerats med praktik i undervisningen.Resultaten tyder på att en stor svårighet för lärare som arbetar med infärgning är att enas om en gemensam uppfattning om infärgning. Stora faktorer för denna kollektiva förståelse är samarbete och planering. Vidare kan förändringar av lokaler och scheman förbättra situationer då samarbetet inte fungerar. Detta innebär bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infärgning. Resultaten av studien visar att lärarna anser att infärgning kan innebära att elever ser ett större samband och i längden lär sig mer..

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken omfattning undervisande lärare i Moderna språk på steg 3, 4 eller 5 på gymnasiet talar målspråket i klassrums-sammanhang. Genom ett antal observationer ville vi kartlägga i hur stor utsträckning lärarna använder målspråket när de undervisar, och i vilken utsträckning de talar svenska med eleverna. Lpf94 lägger stor vikt vid utvecklandet av elevens kommunikativa kompetens och enligt Gy11 ska lärare i Moderna språk tala målspråket i största möjliga utsträckning, men i vilken omfattning sker detta i praktiken? Resultaten från observationerna visade att de observerade lärarna i mycket stor utsträckning använder sig av målspråket i sin undervisning. Intervjuresultaten visar att lärarna är eniga om vikten av att använda målspråket i undervisningen och att de är medvetna om sina egna språkval i klassrummet.

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och ämnesplaner. För att uppnå syftet gjordes en institutionsanalys där skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i två gymnasiala kurs- och ämnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och ämnesplaner hänger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som användes i analysen av kurs- och ämnesplanerna var ideologisk textanalys där fokus låg på att ringa in ideologiskt färgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och ämnesplaner är byråkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som är delaktiga vilket leder till att kurs- och ämnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.

I detta arbete så skapades fyra stycken spelbossar i konceptgrafik som utgår ifrån att testa teorier inom Socialpsykologin och för att undersöka ifall tematiseringen av bossen kan tydliggöra dess svaghet som annars brukar synliggöras genom färgkodning. Slutbossarna har gestaltats i tre olika nivåer där syftet är att via en kvalitativ intervju testa bossarna gradvis, i gråskala, tematisering och till sist färgkodning. Den centrala frågan undersöktes med en kvalitativ intervju som var utformad för att efterlikna de korta sekvenserna som spelbossar presenteras med innan spelaren blir satt i en konfrontation. Undersökningen tog plats på IT-Gymnasiet i Skövde och visade att det överliggande temat som bossen blir utformad efter påverkar uppfattningen av bossen genom av att det lägger till ett ytterligare lager på de stereotyper som bossarna utgick ifrån. Arbetet avslutas med förslag om möjliga fördjupningar inom detta ämne..

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kände att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att läsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var också att se om det fanns några skillnader i inre självkänsla och yttre självkänsla mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever på en gymnasieskola i Malmö, uppdelade på 21 svenska elever och 30 elever med utländsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjälp av ett formulär där kön, bakgrund och framtidstro efterfrågades. Därefter följde påstående som mätte yttre självkänsla och inre självkänsla.

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både prov och facit. Lärarna täckte med detta prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt.