Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Studien undersöker hur fyra läroböcker för Religionskunskap på gymnasiet förhåller sig till forskningsläget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra läroböckers framställning av det här ämnet också bör riktas mot de fyra utvalda läroböckerna. Studien utreder även hur kunskapssynen, urvalet och språket som läroböckerna uppvisar påverkar deras förankring i forskningsläget och överstämmelse med läroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att läroböckernas framställning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen är dock att genom ett värdeladdat språkbruk framställa rörelserna som något negativt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur laborativt arbete i tekniska och naturvetenskapliga ämnen påverkar elevernas lärande på gymnasiets tekniska program. Studien syftar vidare till att undersöka om laborations utformning påverkar elevernas deltagande, samarbete samt deras instruktionsuppföljning. Både kvantitativa och kvalitativa mätningsmetoder användes i undersökningen såsom observation, enkät och intervju. Undersökning genomfördes i en klass som går första året på teknikprogrammet. Resultatet visar att både styrda och öppna laborationer har sina fördelar.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare år 6-9 uppfattar Idrott och hälsaämnets tillgång på resurser jämfört med teoretiska ämnen för stöd av elever i svårigheter med att nå upp till kunskapsmålen. En trianguleringsmetodik, i form av en strukturerad enkät följd av ostrukturerade intervjuer har använts. Genom den har visats att lärare uppfattar att Idrott och hälsaämnet ha lägre status än teoretiska ämnen. Det gäller fler ämnen än de som ger behörighet till gymnasiet. Det yttrar sig i att färre stödåtgärder erbjuds Idrott och hälsaämnet när skolorna prioriterar i tider av bristande resurser.

Denna studie handlar om hur lärare uppfattar läxor och dess betydelse för lärande. Studien, som är en kvalitativ undersökning, är baserad på nio lärare som undervisar på gymnasiet i skilda ämnen och med olika antal års erfarenhet av läraryrket. Det pågår en debatt i skolvärlden idag ifall läxor är nödvändiga eller inte. Eftersom debatten främst riktar sig till grundskolan valde vi att lyfta den till gymnasial nivå. Vi har med hjälp av litteratur och lärares medverkan i intervjuer kommit fram till olika orsaker till varför lärare ger läxor.

Examensarbetet fokuserar på användbarheten av vardagsnära eller verklighetsförankrad matematik, som ett sätt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lättförståelig. För att fånga upp elevers och lärares intresse för samt syn på vardagsnära/verklighetsanknuten matematik har enkätundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklärarintervjuer genomförts. Undersökningarna är utförda i estetiska och samhällsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen läser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, på Carlforsska gymnasiet i Västerås. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstämmer med matematikbokens facit.

I uppsatsen analyseras tre svenska ungdomsromaner från 2006 medan ytterligare sju romaner används parentetiskt som jämförelsematerial. Romanerna har valts ut genom sammanställning av enkäter. Det övergripande syftet är att studera vilken potential romaner som läses i grundskolans senare år samt i gymnasiet har för värdegrundsarbete med inriktning på jämställdhet. Fokus ligger på hur identitet och genus konstrueras hos föräldra- och eventuellt reproduceras hos huvudkaraktärerna. Utgångspunkt för analysen är ett intersektionellt perspektiv som innefattar social bakgrund, etnicitet och sexualitet.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken bild svensklärare på gymnasiet har av ämnet och vad som styr valet av innehållet i deras undervisning. Detta görs i en komparativ studie av lärare på studieförberedande och yrkesförberedande program, genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem svensklärare i gymnasieskolan.I litteraturgenomgången presenteras olika forskares syn på svenskämnet ur ett innehållsperspektiv. Forskarna visar även på olika faktorer som kan ligga till grund för vad som styr lärarna i deras val av innehåll i undervisningen. Resultatet visar att det är stor skillnad i hur lärarna på de olika programmen ser på sitt ämne och hur de anpassar undervisningen till eleverna. Lärarna på programmen är överens om att kursplanerna med dess mål och betygskriterier, samt elevgruppens förutsättningar, är det som främst styr deras val av innehåll i svenskämnet.

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra bildlärare på gymnasiet ser på begreppet kreativitet och hur detta enligt dem tar sig i uttryck i deras undervisning. Då kursplanen tar upp begreppet som ett mål samt som ett krav för betyget MVG är begreppets betydelse och tolkning av detta väsentligt och av betydelse för hur bedömningen samt undervisningen ser ut.Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare på gymnasienivå. Intervjufrågorna var öppna för att få ut så mycket som möjligt ur varje fråga.Resultatet av denna undersökning påvisar att lärare har stor förståelse för begreppet kreativitet och mycket kunskap om hur den på olika sätt kan främjas i klassrummet samt vad som krävs för att läraren ska kunna bedöma den kreativa processen. Resultatet visar också på att tidsbrist, negativ stämning och elevers dåliga självförtroende kan vara faktorer som istället hämmar kreativiteten i klassrummet..

The aim of this study is to examine the opinion of teachers as to the situation of young people suffering from Aspergers syndrome in the Sixth Form(gymnasium. In order to find this out I have chosen to interview four teachers with work experience of Aspergers in three different gymnasium in middle Sweden. They were confronted with the following questions: What resources are available for these pupils in the gymnasium? How do they experience that the school situation functions and how would they as teachers like the school situation to function for these young people at school?The result shows that special teachers have an extremely important function to fulfil. Those interviewed felt that there are sufficient resources available, for example guidance and further education for techers as well as both support and means for helping the young people.However, every teacher does not understand this handicap.

Tanken till arbetet väcktes efter samtal med människor i min omgivning i allmänhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, då det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande när en förståelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att få en bild av den syn matematiklärare på gymnasiet har på matematikkunskaper med fokus på förståelse och framför allt deras syn på hur man skapar förståelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och området algebra. Metoden som använts är en kvalitativ metod och sex lärare verksamma på Gymnasieskolor har intervjuats. Utifrån den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förståelse ska skapas i lärandet hos eleven inom matematiken så är en undervisning som är variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, såväl mellan lärare och elev som av elever emellan gynnsam för lärandet och förståelseutvecklingen..

ABSTRAKT Elisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att få en bild av elevers uppfattning kring matematikämnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön påverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med åtta elever som går det individuella programmet på gymnasiet. Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikämnet som viktigt. Framförallt den matematik som är relevant för eleverna, det vill säga matematik som har syftet att användas i vardagslivet och för kommande yrkesval.

Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever med dyslexi ser på sitt lärande i matematik. Vi har undersökt hur dessa elever tar sig an matematiska texter, vilket stöd och hjälp de har fått under sin skolgång, samt vad de skulle ha önskat att de fått hjälp med. För att få svar på våra frågeställningar har vi utfört åtta stycken kvalitativa intervjuer med elever i grundskolans senare år och i gymnasiet samt med några i vuxen ålder. Samtliga intervjuade har en diagnostiserad dyslexi. Samtliga intervjuade svarade nej på frågan om deras dyslexi påverkat matematikinlärningen.