Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsÀtt som finns pÄ drama inom förskolan och hur man förhÄller sig till dessa synsÀtt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med bÄde förskollÀrare och dramapedagoger. Med hjÀlp av Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsÀtten Ät som framkommit i resultaten.Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrÄn vÄr insamlade data Àr att bÄde förskollÀrare och dramapedagoger anvÀnder sig av drama pÄ mer eller mindre medvetna sÀtt och att deras synsÀtt pÄ drama kan sammankopplas med Sternudds dramapedagogiska perspektiv men Àven synsÀtt som gÄr utöver Sternudds perspektiv..

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrÄn ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssÀtt gent mot sina klienter. Det Àr framför allt mötet mellan handlÀggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar pÄ fyra frÄgestÀllningar dessa Àr ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det nÄgra hinder och /eller begrÀnsningar? Vilka förvÀntningar finns det pÄ arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa pÄ arbetsförmedlingen?För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av tvÄ metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhÄller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgÄ frÄn barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. LÀroplanen betonar ocksÄ det sociala samspelets betydelse för lÀrande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och dÀrmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. DÀrför Àr det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.

ProblemomrÄde Att kunna lÀsa och förstÄ vad man lÀser Àr viktigt för att man som elev ska nÄ framgÄng i skolans alla Àmnen. Det Àr ocksÄ fÀrdigheter som Àr nödvÀndiga för att delta i samhÀlles demokratiska processer. I vÄr digitaliserade vÀrld Àr skriftsprÄket viktigt och de allra flesta arbeten förutsÀtter en god lÀsförmÄga. I skollagen stÄr det att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur anvÀnder dÄ pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen? Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolÄren, uppfattar stöd och tidiga insatser för lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Mobbning Àr ett vanligt förekommande problem i vÄra skolor idag, vilka kan fÄ allvarliga konsekvenser för de inblandade. Det Àr dÀrför viktigt att lÀrare pÄ bÀsta sÀtt arbetar förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning och annan krÀnkande behandling. Det Àr Àven en lÀrares uppdrag och skyldighet att göra i sitt arbete. Dock finns det inte mycket forskning om mobbning som visar pÄ hur lÀrare ser pÄ och uppfattar mobbningsproblematiken. DÀrför blir det viktigt att undersöka hur lÀrare uppfattar detta fenomen, och hur de ser pÄ och hanterar mobbningsproblematiken i sitt dagliga arbete pÄ skolan.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare undervisar nyanlÀnda elever i de praktiskt- estetiska Àmnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska Àmnena ses som lÀmpliga att anvÀnda som sluss dÄ nyanlÀnda elever ska övergÄ till reguljÀra klasser.  Studiens frÄgestÀllningar Àmnar undersöka huruvida och i vilken grad lÀrarna i de olika Àmnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlÀnda elever. Studien tar avstamp i en tro om att sprÄkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lÀrosituationer. FrÄgestÀllningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr Jim Cummins modell för andrasprÄkselever anvÀnds som analysverktyg. Modellen utgörs av tvÄ nivÄer, kognitiv nivÄ och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjÀlpa lÀrare att lÀgga undervisningen pÄ en nivÄ dÀr eleven fÄr stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lÀrare pÄ tvÄ skolor i olika kommuner i Mellansverige, dÀr samtliga lÀrare undervisade nyanlÀnda elever i ett eller flera Àmnen. Resultatet visar att lÀrarna oberoende av Àmne anpassar undervisningen pÄ ett likartat sÀtt genom förenklingar. LÀrarna i svenska som andrasprÄk anpassar dock undervisningen i större omfattning Àn lÀrarna i de praktiskt- estetiska Àmnena.

SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen pÄ verksamhetsförlagt lÀrande utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring sprÄkinlÀrningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lÀrande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-skolan. Studien har Àven lyft fram faktorer som pÄverkar lÀrandet pÄ en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lÀrande tillÀgna sig ett funktionellt sprÄk som de behöver för att klara sig i samhÀllet.MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med tvÄ SFI-lÀrare och tvÄ SFI-elever som varvar studier i skolan med verksamhetsförlagt lÀrande pÄ en praktikplats. FrÄgestÀllningar har behandlats med fokus pÄ VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om informellt lÀrande.Resultat Studien visar att aktörerna Àr eniga om att verksamhetsförlagt lÀrande i samverkan med studier i skolan gynnar sprÄkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar sÄvÀl möjlighet till sprÄkanvÀndning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillÀgnande av ett funktionellt sprÄk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlÀrning.

Femte dimension (5D) Àr ett internationellt nÀtverk för forskare, lÀrare, elever och studenter. I den hÀr uppsatsen har jag genom en studie i Femte dimensionens anda utforskat vad ett IKT- inriktat samarbete mellan fÀltet och högskola innebÀr för de inblandade och diskuterat frÄgan om hur samarbetet med hjÀlp av IKT kan se ut. Studien genomfördes pÄ LHS under vÄren 2007 tillsammans med lÀrarstudenter, lÀrare och elever frÄn en nÀrliggande skola.Jag vill bidra till en ökad förstÄelse om IKTŽs roll i kollaborativt lÀrande och samtidigt skaffa mig egna erfarenheter av lÀrmodellen 5D för att se om denna metod kan vara ett bra sÀtt att integrera IKT i kurserna pÄ lÀrarutbildningen. Metoden 5D bygger pÄ kollaborativt arbetssÀtt. Det Àr en ide och ett modellsystem för lÀrandemiljöer som kÀnnetecknas av samarbete, rikhet pÄ verktyg, lek samt ett undersökande och kreativt arbetssÀtt.

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som anvÀnds i nÄgra musiklÀrares undervisning, hur de anvÀnds, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tÀnkas vara. Vi har Àven försökt tolka vilken attityd musiklÀrarna har till anvÀndandet av dessa verktyg och om den kan sÀgas vara beroende av Älder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem smÄ eller mellanstora svenska stÀder med olika typer av musiklÀrarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör Àmnet intressant och relevant; att ny teknik Àr en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar ocksÄ upp nÄgra aspekter pÄ inlÀrning; sociokulturellt perspektiv ? synen pÄ lÀrande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlÀrning pÄverkas beroende pÄ hur stoff presenteras.

Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikÀmnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för pedagoger i förskolan ochskolans tidigare Är. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att pedagoger frÄn enskola och en förskola svarade pÄ en enkÀt om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlÄg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under nÄgra veckor anvÀnda hemsidanför att dÀrefter utvÀrdera hemsidan via en ny enkÀt. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var anvÀndbar och vÀl fungerande.Ett digitalt lÀromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansÄg att hemsidan fyllde detta gap..

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur man kan förstÀrka det estetiska programmet bild och formgivnings status och pÄ sÄ sÀtt höja antalet sökande elever pÄ lokal nivÄ.

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium pÄ en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser Àr viktiga historiska omrÄden för dem, och utifrÄn detta resonera kring lÀmpliga didaktiska övervÀganden inom ett mÄngkulturellt klassrum. I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod för att undersöka enkÀtsvaren frÄn 124 informanter angÄende attityder till 55 olika delÀmnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhÄllande till de som har en annan kulturell tillhörighet. DÀremot fanns det endast nÄgra fÄ skillnader betrÀffande hur relevanta eleverna ansÄg olika delomrÄden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar ocksÄ att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrÄgar och det som lÀroböckerna förmedlar dÄ eleverna frÀmst föredrog ett globalt perspektiv medan lÀroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och vÀsterlÀndskt perspektiv..

Bakgrund: Vi Àr speciellt intresserade av utomhuslek och dess möjligheter tillbarns lÀrande. VÄr studie handlar om att ta reda pÄ vad barnen lekerutomhus och hur de lÀr sig utifrÄn barnens perspektiv. Bakgrundenbeskriver historik om lÀrandet och tidigare forskning som förklararbarns perspektiv, lek utomhus och lÀrandet.Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad barn, fyra till fem Är gamla lekerutomhus och hur de lÀr sig utomhus utifrÄn barns perspektiv.Metod: Undersökningen genomfördes genom att göra en kvalitativ intervjumed 30 stycken barn pÄ tre olika förskolor, i Äldrarna fyra till femÄr.Resultat: VÄrt resultat visar att det barnen lÀr sig utomhus lÀr de sig sjÀlvaeller av nÄgon kamrat, det Àr inte nÄgot barn som nÀmner attpedagogerna lÀr dem nÄgot utomhus, pedagogerna Àr inte heller medi barnens lek. Rörelselekar Àr de lekar som barnen Àgnar sig mest Ät.Att gunga och cykla Àr de lekar som de flesta barnen sysselsÀtter sigmed..