Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

FrÄn och med juli 2011 kommer ÄtgÀrdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör dÀrmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av sÀrskilt stöd. Samtidigt skall ÄtgÀrdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lÀrarna i att formulera ÄtgÀrder som möjliggör lÄngsiktig utveckling för eleven, skolan och Àven för lÀraren sjÀlv. Med hjÀlp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt ÄtgÀrdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivÄ samt maktaspekter kan synliggöras.

Denna studie följer elever som deltar i bÀnkinteraktion omkring matematik med sin lÀrare. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever beskriver att fÄ enskild hjÀlp som stöd för sitt lÀrande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstÄr i lÀrar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgÄngspunkt för hur matematiklÀrare och speciallÀrare kan tÀnka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och Àr gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bÀnkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efterÄt och med egna ord berÀtta vad som hÀnde och hur eleven hade tÀnkt i situationen. .

en uppsats om tre olika Faust-versioner i ett intertextuellt och intermedialt perspektiv.

Denna studie Àr en beskrivning av ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring det samiska informationsprojekt vilket jag varit ansvarig för inom ramen för mitt arbete som museilÀrare pÄ Skansens Visningsavdelning. Projektet omfattade tiden 2004-2006. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förÀndra en verksamhet men ocksÄ att skaffa sig kunskap om hur detta gÄr till och vad som sker under arbetets gÄng. Det viktigast verktyget inom aktionsforskningen Àr reflektionen. Jag har reflekterat över vad som kÀnnetecknar mitt museipedagogiska synsÀtt och utifrÄn detta studerat övriga synsÀtt i projektet och deras relation till varandra.

Denna studie fokusera utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ de möjligheter och begrÀnsningar som kan förekomma beroende pÄ vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte Àr att fÄ en mer ingÄende bild pÄ vilken inverkan lokalernas utformning har pÄ fritidshemmets kvalité utifrÄn aspekter av lÀrande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  DÀrutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha pÄ fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lÀrare för att frÀmja bÄde skolans och fritidshemmets verksamhet.Studiens datainsamling bestÄr av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan mÄnga gÄnger Àr begrÀnsade i sina val av aktiviteter pÄ grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus kÀnner ocksÄ begrÀnsningar nÀr ytorna inte rÀcker till.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass frÄn sÀrskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om hur elever och lÀrare upplevde inkluderingen under ett lÀsÄr. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se hur eleverna formar sitt lÀrande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lÀrare. Studien pekar ocksÄ pÄ vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framvÀxten av specialpedagogiken i Sverige liksom sÀrskolans framvÀxt.

SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lÀrande. Det som studerats Àr hur entreprenöriellt lÀrande Àr initierat och implementerat pÄ skolan, vad som kÀnnetecknar entreprenöriellt lÀrande samt hur special-lÀrare, pedagoger och elever uppfattar det förÀndrade arbetssÀttet. I studien stÀlldes ocksÄ frÄ-gan om det finns nÄgot som tyder pÄ att entreprenöriellt lÀrande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmrÄden dÀr litteratur belyses Àr skolutveckling, lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lÀrande samt litteratur kring elever i behov av sÀrskilt stöd innefattande litteratur om den dolda lÀroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och de metoder som anvÀnts Àr en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallÀrare, en gruppintervju med representanter frÄn skolan arbets-lag, samt tvÄ veckors deltagande observation. Empirin bestÄr av tvÄ bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar frÄn observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument sÄsom bedömningsmatris, riskanalys, tjÀnstefördelning, utvÀrderingar och ett elev-schema.

Syftet med denna studie var att studera hur barn i tillrÀttalagda miljöer i förskolan utvecklar intresse för och stimuleras till skriftsprÄksinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar har varit hur ser sampelet ut mellan pedagoger-barn och barn-barn i skriftsprÄkliga aktiviteter? Hur anvÀnds förskolans miljö för att stimulera skriftsprÄksutveckling? Vilka redskap anvÀnder pedagogerna vid skriftsprÄksutveckling? Hur kan förskolan bidra till barns tidiga skriftsprÄksutveckling enligt pedagogerna? För att fÄ en vÀlgrundad uppfattning om Àmnet har vi genomfört fyra observationer pÄ tvÄ olika förskolor. De observerade barnen var fyra och fem Är. Vi har Àven intervjuat fyra pedagoger som alla arbetade pÄ de observerade avdelningarna.

De senaste Ären har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förvÀntas fortsÀtta öka pÄ samma vis. Detta medför bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara lÄngsiktigt hÄllbar Àr det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv pÄ destinationspÄverkan. Tidigare forskning har frÀmst varit fokuserad pÄ lokalbefolkningens syn pÄ turismen, och dÀrför behövs vidare forskning frÄn turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspÄverkan inom de tre hÄllbarhetssfÀrerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de tvÄ turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning administrerad pÄ Internet.

Som pedagog Ă€r det viktigt att vĂ€lja lĂ€romedel som uppfyller det Ă„tagande som gĂ€ller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstĂ„s inte bara Ă€r pedagogerna som pĂ„verkar elevernas vĂ€rderingar utan Ă€ven innehĂ„llet i de lĂ€romedel som anvĂ€nds pĂ„verkar eleverna i stor utstrĂ€ckning. Det kanske t.o.m. Ă€r sĂ„ att det Ă€r den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. DĂ€rför Ă€r det viktigt att innehĂ„llet uppfyller kraven som stĂ€lls pĂ„ goda lĂ€roböcker.Är det dĂ„ sĂ„ att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla lĂ€roböcker? Detta Ă€r angelĂ€get att ta reda pĂ„ eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att Ă€ven lĂ€romedlen utgĂ„r ifrĂ„n ett interkulturellt perspektiv..

Denna kvalitativa studie undersöker balansen mellan det balanserade styrkortets perspektiv i en hÀlso- och sjukvÄrdsorganisation verksam pÄ en kvasimarknad. Studien har haft sin utgÄngspunkt i Uppsala lÀns landstings primÀrvÄrd. Resultatet har visat att det finns bÄde möjligheter och svÄrigheter att balansera styrkortets perspektiv. Kvasimarknaden möjliggör en koppling mellan nöjda kunder och ökade intÀkter vilket skiljer denna studie frÄn tidigare studier inom samma omrÄde. Denna koppling ger potential att se orsakssamband mellan styrkortets perspektiv vilket kan frÀmja balansen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

SyfteDet hÀr arbetet fokuserar pÄ ett antal studerande pÄ ett musikestetiskt gymnasieprogram ochsyftar till fristÄende uppföljning av en separat enkÀtstudie vars resultat uppgetts visa pÄ enovÀntad otrygghetskÀnsla bland eleverna pÄ skolan.FrÄgestÀllning- Hur definierar en grupp elever begreppet ?trygghet i skolan??- Anser de sig i nulÀget omfattas av sÄdan trygghet?- Kan nödvÀndiga arbetssÀtt för inriktningen sÄsom prestation inför andra vid konserterm.m., pÄverka elevernas trygghetsupplevelse?Ett antal underliggande frÄgestÀllningar har utifrÄn ovanstÄende utgjort riktlinje ikonstruktionen av enkÀtfrÄgor. Samlade i ett antal kluster under lÀmpliga rubriker,Äterkommer dessa klusterfrÄgor i diskussionsdelen i avslutningen av rapporten.MetodJag har valt att anvÀnda mig av litteratur samt en anonym elevenkÀt med en kombination avkvantitativ och kvalitativ inriktning med efterföljande analys, som metod i min undersökning.De flesta av enkÀtfrÄgorna fick en hög grad av standardisering medan möjlighet till öppnasvar gavs i nÄgra fall.ResultatEleverna verkar idag i allmÀnhet uppfatta sig sÄvÀl fysiskt som psykiskt trygga i skolan.DÀremot menar ganska mÄnga att de upplevt otrygghet vid sporadiska tillfÀllen.Deras beskrivningar av begreppet ?trygghet i skolan?, ger intrycket av att huvudsakligen avsepsykisk trygghet och uttrycker ett antal grundbehov med betydelse för att kunna kÀnna sÄdan.Dessa verkar förekomma i fyra olika kategorier:- Relationer med kompisar/lÀrare m.m.- Acceptans/Respekt frÄn omgivningen- SjÀlvsÀkerhet- Positiv kÀnsla i allmÀnhetUtöver detta tycks studien, avseende nödvÀndiga arbetsmetoder, ha synliggjort skillnader ifrÄga om sjÀlvupplevda prestationskrav i framförallt ett genusperspektiv. HÀr förefallerkvinnor i högre grad Àn mÀn, uppfatta sig som utsatta i den undersökta gruppen..

Syfte:Att fÄ kunskaper om hur verksamma förskollÀrare ser pÄ barns utveckling av sjÀlvkÀnsla och hur de som förskollÀrare vill arbeta för att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla. Syftet Àr ocksÄ att utröna om förskollÀrare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gÀller barns sjÀlvkÀnsla. Teori:Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av sjÀlvet har anvÀnts som teoretisk anknytning. Stern menar att spÀdbarnet frÄn födseln handlar utifrÄn ett sjÀlv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmÄgan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen.