Syftet med vÄr undersökning var att utforska förÀldrars perspektiv pÄ samverkan och samverkansformer i förskolan. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Urvalet bestÄr av 32 förÀldrar frÄn en förskoleenhet med fyra avdelningar. Resultatet bygger pÄ bÄde öppna och slutna frÄgor för att fÄ en bredare uppfattning av förÀldrarnas perspektiv. Resultatet visar att de flesta av förÀldrarna ansÄg att samverkan och dess former Àr nÄgonting som uppskattas.

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt i media gÀllande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktÀrer inte Àr genusneutrala nog. VÄrt syfte Àr att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktÀrerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktÀrer. Syftet Àr Àven att studera pÄ vilka sÀtt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktÀrer och spelbara karaktÀrer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har Àven observerat vilka förutsÀttningar som ges för att kunna konstruera genus pÄ sin karaktÀr. Observationerna innefattade Àven hur det sociala samspelet konstruerar genus genom anvÀndande av redskap som samlades in med utgÄngspunkt i tvÄ olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehÄller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktÀren har pÄ sig.

I denna uppsats studeras fyra individers vÀg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet Àr att belysa vÀndpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det Àr som fungerar, fokuserades snarare Àn problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring tvÄ teman: vÀndpunkter och vÀgen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick frÄn en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa hur delaktiga berörda elever Àr vid utformning av sÀrskilt stöd och extra anpassningar i matematik samt hur de vÀrderar att fÄ vara delaktiga. Syftet Àr Àven att belysa skillnaden mellan pojkar och flickor i detta avseende samt Àven mel-lan olika Äldersgrupper. Studien syftar till att belysa dessa förhÄllanden inom en specifik skola. FrÄgestÀllningar studien bygger pÄ Àr:? Hur organiserar skolan framtagning av underlag för samt genomförande av stödinsatser i matematik?? Hur beaktas och vÀrderas i dessa sammanhang elevernas inflytande?? Hur upplever elevernas sina möjligheter till delaktighet i framtagningen och genomföran-det av stödinsatser?? Hur vÀrderar eleverna att fÄ vara delaktiga?? Skiljer sig dessa uppfattningar mellan flickor och pojkar samt mellan olika Äldersgrupper?Teori: Studien bygger pÄ ett sociokulturellt och socialt perspektiv dÀr samspelet studeras mel-lan skola, elev och vÄrdnadshavare samt elevernas socialiseringsprocess kring ansvarstagande.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjÀlp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssÀtt och metoder. Följande frÄgestÀllningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lÀrandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsÀtt och arbetsformer ses som framgÄngsrika i arbetet med elevers svÄrigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna pÄ ny input och kompetensutveckling som framgÄngsfaktorer för att nÄ bÀttre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv anvÀnds dÀr grundtanken för lÀrandet Àr att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likvÀl handla om elevers möten med lÀrare som möten mellan elever eller mellan lÀrare.

SammanfattningMusiklÀrares Digitala Verktyg ? en studie om musiklÀrares anvÀndande av digitala verktyg i musikundervisning för funktionsnedsatta elever, av Tobias Hagström, Àr en studie inom ramen för LÀrarprogrammet i Àmnet musik vid UmeÄ universitet, Estetiska institutionen.Antal sidor 58.I denna undersökning intervjuar jag fem lÀrare pÄ tre olika sÀrskolor varav en kulturskola. Detta i syfte för att ta reda pÄ hur informanterna anvÀnder sig av digitala verktyg i deras musikundervisning och fÄ kunskaper om de digitala instrument som finns tillgÀngliga i musiksalen för funktionsnedsatta. Informanterna jag intervjuade har allt frÄn ett Ärs yrkeserfarenhet i Àmnet till 34 Ärs erfarenhet och det Àr endast tvÄ av dem som Àr utbildade musiklÀrare. Undersökningen Àr av kvalitativ art och bestÄr av semistrukturerade intervjuer.

De senaste Ären har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förvÀntas fortsÀtta öka pÄ samma vis. Detta medför bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara lÄngsiktigt hÄllbar Àr det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv pÄ destinationspÄverkan. Tidigare forskning har frÀmst varit fokuserad pÄ lokalbefolkningens syn pÄ turismen, och dÀrför behövs vidare forskning frÄn turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspÄverkan inom de tre hÄllbarhetssfÀrerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de tvÄ turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning administrerad pÄ Internet.

Syftet jag har med min uppsats Àr att ge fyra olika perspektiv pÄ fenomenet shamanism för att komma nÀrmare svaret pÄ min frÄga: Vad Àr shamanism för nÄgot?Perspektiven jag ger Àr shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv..

Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige nÀr Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sÀtta festivalen i ett kulturpolitiskt och musikhistoriskt perspektiv.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lÀrare upplevelser av att studera under liknande sprÄkliga villkor som sina elever pÄ sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att anvÀnda mig av tre frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ olika delar av deras upplevelser; hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande sprÄkliga villkor som sina elever? Hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera pÄ kursen? Vilka insikter uttrycker lÀrarna att kursen har gett om sfi-lÀrarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lÀrare pÄ en skola i en medelstor svensk stad gÄ en nybörjarkurs i arabiska pÄ mÄlsprÄket, dvs arabiska var det enda sprÄk som anvÀndes i undervisningen och kommunikationen med kursens lÀrare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lÀrarna. DÀrefter gjordes en innehÄllsanalys dÀr svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.Resultatet visade att sfi-lÀrarna uppgav att det varit nÄgot annorlunda Àn de förvÀntat sig att studera pÄ mÄlsprÄket.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att nÄ ökad kunskap i hur lÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program förhÄller sig till och undervisar i improvisation. Arbetet avgrÀnsades till att gÀlla instrumentet gitarr med huvudfokus pÄ vÀsterlÀndsk konstmusik. Fyra lÀrare intervjuades och deras svar tolkades utifrÄn en bakgrund av ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, mÀstarlÀra samt gymnasieskolans styrdokument. En enkÀt skickades Àven ut till de deltagande lÀrarnas elever.Intervjuerna visar pÄ att följande punkter har prÀglat de deltagande lÀrarnas undervisning:? Improvisation kan ha mÄnga olika syften och detta pÄverkar i vilken utstrÀckning och hur lÀraren anvÀnder sig av improvisation i sin undervisning.? FörhÄllandet till improvisation och vad som definieras som improvisation pÄverkar lÀrarnas arbete med improvisation.? LÀrarens förhÄllande till notbilden pÄverkar improvisation inom undervisningen.LÀrarna har ocksÄ visat att improvisation kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt som verktyg för lÀrande och kan vara en kÀlla till kreativitet och glÀdje.

Denna studie handlar om lÀrande pÄ ett yrkesgymnasium dÀr de utbildar sig till lastbilschaufförer och dÀr de varierande trÀnar i simulator och fysisk trafik. De trÀnandes erfarande i de olika lÀrsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lÀrmiljöerna som tvÄ olika trÀningssituationer dÀr olika saker trÀnas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svÄrigheter dÀr miljön hindrar frÄn att gÄ in pÄ detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar pÄ skÀrmar, som man inte kan i den fysiska trÀningssituationen.

Denna studie berör begreppet hÄllbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlÀgga hur tolv elever i Ärskurs fyra resonerar kring hÄllbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang pÄ. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssÀtt och dÄ frÀmst John Deweys transaktionella perspektiv pÄ meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av tvÄ olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. UtifrÄn denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebÀr sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfÀllen dÄ meningsskapande sker i möten.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lÀrare upplevelser av att studera under liknande sprÄkliga villkor som sina elever pÄ sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att anvÀnda mig av tre frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ olika delar av deras upplevelser; hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande sprÄkliga villkor som sina elever? Hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera pÄ kursen? Vilka insikter uttrycker lÀrarna att kursen har gett om sfi-lÀrarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lÀrare pÄ en skola i en medelstor svensk stad gÄ en nybörjarkurs i arabiska pÄ mÄlsprÄket, dvs arabiska var det enda sprÄk som anvÀndes i undervisningen och kommunikationen med kursens lÀrare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lÀrarna. DÀrefter gjordes en innehÄllsanalys dÀr svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.Resultatet visade att sfi-lÀrarna uppgav att det varit nÄgot annorlunda Àn de förvÀntat sig att studera pÄ mÄlsprÄket.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gÀllande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrÄgor: (1) Vilka Àr de vanligaste förekommande vardagskonflikterna pÄ er arbetsplats? (2) Hur mÀrker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter pÄ eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrÄgorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom tvÄ fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag nÀr det gÀller intervjupersonernas uppfattning angÄende vardagskonflikter.