Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser pÄ sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgÄngspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgÄngspunkt dÄ hans teorier kring lÀrande och interaktion har relevans till vÄrt problemomrÄde. Vi vÀljer ocksÄ att luta oss mot Hatties forskning dÀr han fokuserar pÄ synligt lÀrande och kollegial utveckling.Studien vilar pÄ en hermeneutisk forskningsansats och Àr genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstÀmmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lÀrande. Den pekar ocksÄ pÄ att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att anvÀnda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

Syftet med studien Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollÀrares beskrivningar av kollegialt lÀrande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lÀrandet. Sökningar visar att det finns brist pÄ forskning avseende förskollÀrares kollegiala lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar rör sig om förskollÀrares beskrivningar av vad kollegialt lÀrande kan innebÀra samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet ses mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext (SÀljö, 2011).

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver lÀrandemiljön för barn i behov av sÀrskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda pÄ det undersöktes hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, vad förskollÀrare uppmÀrksammar i situationen dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollÀrarna ger till barn i svÄrigheter samt vilken form av stöd förskollÀrarna fÄr dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med Ätta förskollÀrare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör svaren att förskollÀrarna visar pÄ svÄrigheter i att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnen beskrivs frÀmst utifrÄn de olika svÄrigheter de kan ha men Àven med utgÄngspunkt i att det Àr barn som har utökade behov i förhÄllande till ett tÀnkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

Studien syftar till att fÄ en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer pÄverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier pÄ en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ÀmnesomrÄde. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i Äldrarna 8-10 deltog i studien.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom sÀrskolan möter jag elever som har begrÀnsningar i sin kommunikativa förmÄga. För vissa av dem innebÀr det att de inte har ett talat sprÄk. Deras kommunikation kan bestÄ av bilder, ljud, kroppssprÄk, tecken mm. och benÀmns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat sprÄk och personalen det möter pÄ förskolan.FrÄgestÀllningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet anvÀnts dÄ detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

The aim of this master thesis is to examine information seeking andinformation use among high school pupils in two Norwegian highschools. The main research question focuses on different kinds ofinteraction or lack of interaction in the pupils? information seeking andinformation use.The theoretical framework of the thesis is based on a socioculturalperspective which allows for a specific focus of various forms ofinteraction. I investigate interaction in relation to concepts such associal practices, previous experiences and meaning making. Theempirical material consists of data from a large scale questionnaire (n=217) and in-depth interviews with six pupils.The results show that these pupils are used to interact with digital tools.The pupils trust printed sources more than digital ones, but at the sametime they prefer digital sources since these are easier to handle, it isquicker to locate information and this is easier to understand.

 I kursen SjÀlvstÀndigt arbete 15hp under förskollÀrarprogrammet har vi valt att skapa en hemsida som hjÀlpmedel för kommunikation. Syftet med hemsidan Àr att underlÀtta det första mötet med den svenska förskolan och det svenska sprÄket för barn och vÄrdnadshavare med annat modersmÄl. Det ska Àven ses som ett redskap för pedagoger dÀr de kan belysa de olika sprÄken som finns i barngruppen, samt ta del av enkla ord pÄ olika sprÄk. PÄ hemsidan kan det hittas enkel information om hur en dag pÄ förskolan kan se ut och vad som kan behövas i vistelsen pÄ förskolan. Det gÄr Àven att ta del av vanliga föremÄl som kan finnas i förskolans inne- och utemiljö.

Syftet med undersökningen Àr att belysa hur nÄgra lÀrare, som undervisar i Ärskurs 2 och 3, uppfattar lÀsförstÄelse samt att fÄ veta hur de arbetar med lÀsförstÄelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i tvÄ kommuner i Mellansverige.Resultatet visar att lÀsförstÄelse Àr komplext, men lÀrarna Àr överens om att lÀsförstÄelse handlar om mer Àn att bara kunna avkoda en text. I lÀsförstÄelse inryms bÄde lÀsfÀrdigheter och kognitiva lÀsprocesser.LÀrarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers lÀsförstÄelse och lÀrarna som deltagit Àr mer eller mindre medvetna om lÀsstrategier. Det Àr vanligt att man anvÀnder lÀromedel till hjÀlp och mÄnga av de intervjuade lÀrarna arbetade med textsamtal. LÀrarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillÄter alla att komma till tals.

Flera forskare anser att bloggen Àr ett verktyg som har god pedagogisk potential i skolan (Clyde 2005; Ray 2006; Ward 2004). Syftet med studien ?GÄ in pÄ bloggen sÄ fÄr du se ditt barn som gör ditten och datten?- en studie av bloggen som pedagogiskt verktyg i skolan Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser anvÀnder sig av klassbloggar samt hur de resonerar kring anvÀndandet av bloggen i skolan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med lÀrare i Ystad kommun.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievÀgledare pÄ ett universitet. Genom detta analyseras Àven vilka möjligheter till att lÀra av varandra som studievÀgledarna fÄr genom denna kompetensutveckling. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievÀgledare. Dessa ingÄr i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes pÄ respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av i huvudsak professor Roger SÀljös sociokulturella teori.

Den hÀr systematiska litteraturstudien inriktar sig pÄ ett vÀxande problem inom mobbning, nÀmligen e-mobbning. E-mobbning Àr en ny form av mobbning som har vÀxt fram med den stora framfarten inom internet under de senaste Ären. Traditionell skolmobbning har funnits i flera Är bakÄt, men med dagens teknik kan skolmobbningen Àven nÄ hemmet över nÀtet genom till exempel sociala medier. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur eleverna pÄverkas av e-mobbningen, ur ett sociokulturellt perspektiv. Det undersöks ocksÄ nÀrmare om de pÄverkas likadant av e-mobbning som av den traditionella mobbningen.

Att behÀrska literacy Àr en nödvÀndighet för att fullt ut kunna ta del av vÄrt samhÀlle. Att lÀra sig att behÀrska skriftsprÄket Àr en lÄng resa som börjar redan i förskolan. Det hÀr arbetet har som syfte att belysa i vilka situationer under dagen som barn Àr delaktiga i literacyhÀndelser. Detta har gjorts med hjÀlp av frÄgestÀllningar som behandlar nÀr literacyhÀndelser sker, hur de ser ut, vad de innehÄller och vem som initierar dem. I studien anlÀggs ett sociokulturellt perspektiv pÄ literacy.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.