AbstractExamensarbete inom LÀrarprogrammet LP01Titel: Erfarenhetsbaserat lÀrande - LÀrares uppfattningar och förstÄelser av att anvÀnda eleverserfarenheter och upplevelser i undervisningen.Författare: Jessica WindströmTermin och Är: VTŽ14Kursansvarig institution: Göteborgs Universitet, Sociologiska institutionenKurs: LAU 390Handledare: Birgitta KullbergExaminator: Hans RystedtRapportnummer: HT12-2920-060_____________________________________________________________________________Nyckelord och nyckelbegrepp: Elevers erfarenheter i undervisningen, lÀrares uppfattningar ocharbetssÀtt, sociokulturellt perspektiv, fenomenografiskt förhÄllningssÀtt, progressivt, levandegöra,livslÄngt lÀrande, skolan- en del av samhÀllet, grÀnsöverskridande undervisning, det livsvidalÀrandet, undervisningsbaserat lÀrande.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av möjligheter och fördelar medatt arbeta erfarenhetsbaserat i undervisningen, det vill sÀga av att basera undervisningenpÄ elevernas tidigare erfarenheter och nyvunna upplevelser. Studiens frÄgestÀllningar Àr;Hur uppfattar lÀrare att de arbetar erfarenhetsbaserat? Varför skall man, enligt lÀrarna,undervisa erfarenhetsbaserat? Vad uppfattar lÀrarna att man bör tÀnka pÄ dÄ man arbetarerfarenhetsbaserat?MetodStudien Àr kvalitativ och har lÀrarens perspektiv. Metod och material som anvÀnts ÀrfrÄgeformulÀr med öppna/autentiska frÄgor, som besvarats av 15 lÀrare via mail samtlitteratur och forskning av vikt för Àmnet.ResultatResultatet visar att om man som lÀrare i sin undervisning levandegör undervisningen,arbetar grÀnsöverskridande mellan teori och praktik, utgÄr frÄn elevernas erfarenheter,dvs. förförstÄelser och behov och lÄter eleverna lÀra genom att anvÀnda sin eller sinalÀrstilar, kan eleven tillgodogöra sig och utveckla kunskapen mot en livslÄng och livsvidsÄdan.Studiens betydelse för lÀrarverksamhetenStudien avser att bidra till en utveckling av lÀrarverksamheten sÄ att undervisningenvarieras enligt gÀllande styrdokument, LÀroplan för grundskolan 2011 (Lgr11) i vilkenanvÀndningen av elevernas erfarenheter i undervisningen poÀngteras.

Arbetet beskriver mediepedagogik pÄ djupet, vad den bestÄr av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlÀrningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in pÄ Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lÀrare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lÀrande i centrum. Eleverna arbetar mestadels bÄde Àmnes- och Äldersintegrerat i grupper. De fÄr ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lÀrarna agerar likt bistÄende handledare och ger dem hjÀlp och vÀgledning om det behövs.

Studien har sin grund i mitt intresse för musik, rörelse och sÄng. SÄngsamling Àr den situation dÄ dessa olika element möts. Detta arbete skapades ocksÄ utifrÄn min nyfikenhet för att veta hur pedagoger uttrycker att de arbetar med sÄngsamlingar, vad de ser för positiva och negativa egenskaper samt hur pedagogerna anser att barnen pÄverkas. För att fÄ reda pÄ detta valde jag att Äka ut till förskolor och intervjua pedagoger om hur de ser pÄ deras sÄngsamlingar. Sedan mejlade jag ett par förskoleklasser intervjufrÄgorna och fick svar pÄ dessa via mejl.

Denna studie har som syfte att undersöka lÀrandet pÄ fritidshemmet. Bakgrunden till att jag vill undersöka detta Àr att jag upplever att fritidshemmet kommer lite i skymundan. Min uppfattning Àr att mÄnga personer anser att det Àr i skolan som eleverna lÀr sig och att de bara leker pÄ fritidshemmet. För att undersöka lÀrandet pÄ fritidshemmet sÄ har jag anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken pedagoger som alla Àr verksamma i fritidshem.

Studiens syfte Àr att fokusera pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare sÀger sig omsÀtta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexÄringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lÀrare sÀger sig differentiera i sexÄrsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering. I den empiriska delen av studien ingick sju lÀrare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.Huvudresultatet visar pÄ att lÀrare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom dÄ lÀromedel anvÀnds samt att innehÄllet i undervisningen inte differentieras. LÀrarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsÀttningar och behov..

Sammanfattning I detta examensarbete undersöktes vardagsförestÀllningar i vÀrme och temperatur som existerar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet pÄ en skola i södra Sverige. Syftet var ocksÄ att undersöka eventuella skillnader i dessa vardagsförestÀllningar mellan de tre Ärskurserna. Undersökningen har skett med hjÀlp av en enkÀt i vilken nio fysikproblem med svarsalternativ besvarades av eleverna. Svarsalternativen bestod av det korrekta vetenskapliga svaret samt vanliga vardagsförestÀllningar frÄn tidigare forskning. Analysen visar att det till största delen Àr samma vardagsförestÀllningar som existerar i de tre Ärskurserna, men att vardagsförestÀllningarna förekommer i olika hög grad..

Syfte: Syftet Àr att studera kommunikativa tillvÀgagÄngssÀtt hos ett barn med autism. Hur ser kommunikationen ut som barnet anvÀnder och möter i förskolan? Vilka möjligheter respektive hinder för den kommunikativa utvecklingen kan upptÀckas i förskolan?Teori: Studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv, grundat pÄ Vygotskijs tankar kring lÀrande och hur barnet formas och utvecklas i förhÄllande till den kultur, samhÀlle och sociala kontext det omges utav. SprÄk och kommunikation Àr centralt inom valt perspektiv; att ha kontroll över sprÄket och att anvÀnda det Àr en viktig funktion. Kommunikation sker i sociala situationer tillsammans med andra och Àr betydelsefull för lÀrande och utveckling.Metod: UtifrÄn en etnografisk ansats har information samlats genom deltagande observationer, intervjuer och samtal samt dokumentinsamling för att utforska sociala och kommunikativa förlopp.

I ett flertal rapporter har det framkommit att det Àr vanligare med ohÀlsa bland individer med utvecklingsstörning Àn hos den övriga befolkningen. Dessutom visade det sig att funktionsnedsÀttningen i sig oftast inte var den pÄverkningsfaktor som bidrog till ohÀlsan. IstÀllet handlade det om faktorer som kunde ÄtgÀrdas med hjÀlp av mer fysisk aktivitet och bÀttre hÀlsomedvetenhet. DÀrför riktades fokus mot skolan och Àmnet idrott och hÀlsa för att finna vad som gjordes inom denna arena gÀllande hÀlsoundervisning. Syftet med studien blev sÄledes att undersöka hÀlsoundervisningen i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrskolan ur ett sociokulturellt perspektiv, samt att studera de bestÄndsdelar som kunde försvÄra eller befrÀmja hÀlsoundervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tÀnker kring begreppet delaktighet utifrÄn barn i behov av stöd. I studien undersöks ocksÄ hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen Àr fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrÄn tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod anvÀndes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollÀrare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarna i studien.

I en allt mer digitaliserad vÀrld och med ett vidgat textbegrepp, som stÀller ökade krav pÄlÀsare och skribenter krÀvs nya verktyg för att stödja lÀrandet. Den hÀr uppsatsen undersökervad en wiki, ett av mÄnga Web 2.0 verktyg, kan tillföra till ett skrivprojekt med genrenfaktatexter i fokus. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och Àr inspirerad avdesignforskning, en del av etnografisk forskningspraxis. Arbetet har begrÀnsats till att följaen klass arbete under cirka tvÄ mÄnader. Intresset har, förutom pÄ wikins för- och nackdelar,legat pÄ interaktionen mellan eleverna, lÀrarnas handledning och pÄ det arbetssÀtt somlÀrarna designat för klassen.

Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning pÄ Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lÀrande av talbegrepp. Syftet Àr att undersöka pedagogernas arbetssÀtt för att se om det finns skillnader och i sÄ fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lÀrande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förstÄelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bÀttre kunna jÀmföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv pÄ barns lÀrande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pÄgÄende verksamheten dÀr jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgÄtt frÄn examensarbetets tvÄ frÄgestÀllningar. Jag har Àven undersökt teorier och studier med fokus pÄ talbegrepp i förskolan.

I det hÀr arbetet undersöks hur kursplanen, gruppen, individen och lÀrarens kunskapssyn inverkar pÄ det muntliga arbetet i en klass som lÀser svenska A pÄ gymnasiet, dÀr flera elever lider av talrÀdsla. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr analysen bygger pÄ observationer i klassrummet, tolkning av enkÀtsvar och intervjuer med en lÀrare och tvÄ elever. Ett sociokulturellt perspektiv anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att kursplanen pÄ flera sÀtt motiverar muntligt arbete i Àmnet, men att mÄlbeskrivningarna Àr öppet formulerade och lÀmnar stort utrymme för olika tolkningar. Gruppens dynamik och det sociala klimatet i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar arbetet mycket.

Inom idrottens vĂ€rld rĂ„der skillnader mellan kön gĂ€llande förvĂ€ntningar pĂ„ egenskaper. Historiskt har mĂ€n setts som det starkare könet av sĂ„vĂ€l genetiska som sociokulturella skĂ€l. PĂ„ grund av sociokulturella förvĂ€ntningar har mĂ€n tidigt strĂ€vat efter att bli fysiskt starkare för att nĂ„ de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gĂ€llande de olika könens förutsĂ€ttningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda pĂ„ hur de ser pĂ„ genusskillnader inom idrotten.