Bakgrund Ett flertal studier beskriver de svårigheter som är förenade med behandling av neuropatisk smärta. Få studier beskriver långvarig neuropatisk smärta ur patientens självupplevda perspektiv och strategier för att klara av vardagen. Mer kunskap behövs ur ett patientperspektiv avseende upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Syftet med föreliggande studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Metod Studien är empirisk och deskriptiv med en kvalitativ ansats.

Bakgrunden till arbetet bygger på våra tidigare erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen där vi upplever svårigheter med att undervisa elever utifrån deras behov och förutsättningar. Syftet med arbetet är att undersöka vilka erfarenheter lärare har av att undervisa elever med diagnosen AD/HD. Vi har även tagit del av idrottslärares strategier i förhållande till dessa elever. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som är baserad på semistrukturerade intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för elever med AD/HD.

Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkät,  intervjuer av  sex  förskollärare  och  av två  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  också  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  är  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  på  att  förskolläraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfällen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva variationen av strategier som elever använder sig av vid behandling av diskreta mängder inom tal i bråkform, då uppgifterna är av varierad art och där objekten är ordnade såväl som oordnade. För att erhålla ett brett underlag genomfördes uppgiftsdiagnoser, på 78 elever i årskurs sex, vilka utifrån elevernas svar och anteckningar analyserades för att identifiera förekommande strategier. Analysen resulterade i elva skilda strategier inom fyra övergripande kategorier: heltalstillämpning av tal i bråkform, formation av helhet, formation av enhet och operation på och med tal i bråkform.De ingående strategierna i kategorin heltalstillämpning av tal i bråkform nyttjar bråkuttryck som heltal på så vis att de ingående talen antingen utgör ett antal objekt eller ses som föremål för en operation. Inom formation av helhet ingår strategier inom vilka eleverna på olika sätt delar upp helheten utifrån nämnarens storlek medan strategierna inom formation av enhet har det gemensamt att eleverna utifrån sin förförståelse grupperar de ingående objekten i enheter. I vissa fall samlar eleverna objekten i större grupper medan elever i andra fall ser till varje enskilt objekt.

Uppsatsen syftar till att analysera tänkbara konsekvenser av rödakorskonsulenters uppfattningar om en framtida rollförändring, samt diskutera lämpliga strategier för rödakorskonsulenten gentemot arbetsområdet.Uppsatsen är av kvalitativ art och baseras på sju stycken intervjuer med rödakorskonsulenter inom Röda Korset. För att kunna besvara vårt syfte har intervjuerna analyserats utifrån följande aspekter: förändring, arbetsberikning, handlingsutrymme, ledarskap och makt.Vi har kommit fram till att en förändring av rödakorskonsulentrollen troligtvis inte kommer att innebära en särskilt stor förändring för rödakorskonsulenterna, eftersom de redan idag till stor del arbetar på det sätt som den föreslagna förändringen förespråkar. Vi har dock kommit fram till att det är viktigt att rödakorskonsulenterna utvecklar specifika strategier för att kunna hantera och förstå sitt arbetsområde bättre. Dessa strategier inbegriper olika typer av makt som rödakorskonsulenterna kan bygga upp i förhållande till de frivilliga, samt hur delaktighet, motivation och engagemang kan skapas. Vi presenterar en modell som ger rödakorskonsulenterna möjlighet att reflektera över hur dessa strategier samverkar.

SammanfattningTitel: Flexibilitet utan gränserFörfattare: Anders Spångmark och Anna ÖhrnerHandledare: Michael Allvin Lärosäte: Uppsala UniversitetDatum: 2013-05-22Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka konsekvenser intervjupersonerna upplever till följd av sitt flexibla arbete. Syftet är också att ta reda på om intervjupersonerna använder sig av några strategier fo?r att hantera det flexibla arbetet och i så fall vilka dessa strategier är. Studien syftar även till att diskutera hur dessa strategier förhåller sig till de institutionaliserade och mer traditionella sätten att reglera arbetet.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på åtta stycken intervjuer med personer som har ett flexibelt arbete, innebärande att de själva kan påverka var och när deras arbetsuppgifter utförs. Efter behandlingen av materialet analyserades det och diskuterades med utgångspunkt i tidigare forskning inom området.Resultat/slutsats: Det flexibla arbetssättet kan innebära många konsekvenser för individen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv företag inom tre branscher redovisar och vilka strategier de använder vid downsizing. Vidare att utreda om det föreligger skillnader mellan branschernas redovisade motiv och strategier samt om de motiv företagen riktar mot sina intressenter skiljer sig åt. Vi har gjort en kvalitativ studie över tolv svenska aktiebolag i tre branscher. Undersökningen har ett hermeneutiskt angreppssätt för förståelse och tolkning. Empirin har analyserats m.h.a.

Syftet med studien är att få förståelse för och inblick i hur medveten läsförståelseundervisning genomförs i ämnet Sv/SvA i grundskolan. Fokus har lagts på hur metoder och strategier använts medvetet i deltagande lärares undervisning. Denna kvalitativa fallstudie har inslag av etnografi, vilket innebär användande av triangulering av insamlad data på fältet, där datainsamlandet har gjorts genom observationer och intervjuer som sedan teoretiserats med litteraturstudier. I analysarbetet har inslag av etnografiskt tillvägagångssätt använts. Studien visar att läsförståelse är central för all kunskapsinhämtning och en välfungerande ordavkodning är grunden till detta.

 Globaliseringen och den avancerade informations- och kommunikationstekniken har möjliggjort för företag att låta personalen arbeta utspritt på olika geografiska platser, vilket har gjort att distansledarskap är ett växande fenomen. Studiens syfte var att, utifrån ett chefsperspektiv, få ökad kunskap om ledarskap på distans med fokus på vilka eventuella utmaningar som distansledarskap för med sig samt vilka verktyg och strategier som blir särskilt betydelsefulla vid denna form av ledarskap. Fem fokuserade intervjuer, som analyserades med induktiv tematisk analys, visade att de utmaningar som distansledarskapet förde med sig var: att ständigt vara nåbar och tillgänglig, att upptäcka problem i tid, att balansera och anpassa kontakten samt att få tiden att räcka till. De verktyg och strategier som blev särskilt betydelsefulla var: samarbete och stöd inom organisationen, dokumentation och informationshantering, kommunikation, schemalagda möten samt fysisk närvaro och tillgänglighet. Studiens resultat visade att regelbunden kontakt och förtroendeingivande relationer får betydelse för distansledarskapets framgång.

För att kunna främja god folkhälsa och omvårdnad samt utjämna ojämlik hälsa ställer den ökade migrationen med en ökad andel utrikesfödda högre krav på distriktssköterskors och sjuksköterskors kommunikation i vårdmötet.Syfte: Att undersöka vilka strategier distriktssköterskan/sjuksköterskan inom primärvård använde för att överbrygga språkbarriärer samt att undersöka om det fanns något samband mellan dessa strategier och hur sjuksköterskan uppfattade kvaliteten i omvårdnaden.Metod: Jämförande och deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter sändes ut till sjuksköterskor på vårdcentraler i kommuner med hög andel utrikesfödda. Resultat: De strategier vilka framförallt användes var kroppsspråk samt professionell tolk.  Sjuksköterskorna uppfattade att kvaliteten i omvårdnaden vid språkbarriärer var relativt hög. Medelstarka samband framkom dels mellan uppfattad patientdelaktighet och användande av professionell tolk och dels mellan omvårdnadskvalitet och användande av material för omvårdnadsåtgärder. Signifikanta skillnader gällande omvårdnadskvalitet samt hur sjuksköterskorna uppfattade kvaliteten i kommunikationen framkom. Slutsats: Förutom att sjuksköterskor på ett adekvat sätt använder samt utvecklar olika strategier för att överbrygga språkbarriärer, kan även ett varmt och professionellt bemötande ha betydelse i kommunikationen för att uppnå god omvårdnad samt folkhälsa..

Dyslexi är ett av våra vanligaste funktionshinder idag då samhället sätter stor press på akademiska utbildningar. Dyslexi uppmärksammades allt mer under 90-talet och har nu fram till i dag gjort mycket forskning på hur funktionshindret uttrycker sig och vilka svårigheter dyslektiker har inom läs-och skrivsvårigheter. Det har även visats sig att elever känner sig dumma och förödmjukade på grund av sina svårigheter. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka strategier lärare i årskurs 3-5  använder för att stötta och nå elever med dyslexi i undervisningen. Empirin som studien grundar sig på har samlats in genom två inspelade fokusgruppsintervjuer där totalt fem verksamma grundskolelärare medverkade med erfarenheter av att jobba med diagnotiserade dyslektiker.Resultatet i denna studie visar att lärare använder mycket kompensatoriska hjälpmedel för att stötta elever i sina svårigheter.

Bakgrund: Avregleringen av aktiemarknaden, ränteläget samt ökat förtroende för den svenska ekonomin har på senare tid skapat nya förutsättningar för riskkapitalmarknaden. Företag vill introduceras på börsen för att få tillgång till riskkapital. En börsintroduktion medför nya förutsättningar för bolagen, vilket skulle kunna påverka deras strategier. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett företags strategier påverkas av en börsintroduktion. Om så är fallet, hur och varför ändras strategierna? Genomförande: Vi har skapat en teoretisk referensram innehållande strategi, börsintroduktion och förändring.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och därefter systematisera de problem som eleverna kan tänkas ha för bättre måluppfyllelse och därefter komma med förslag på formativa strategier eleverna kan använda sig av för ökad måluppfyllelse. Källmaterialet består av 103 inlämningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrån principerna för aktionsforskning. Inlämningsuppgifterna har analyserats utifrån en teknik som innebär att man jämför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver använda för att komma till en bättre, eller annan, lösning. Det som har undersökts är hur elevernas stavning, meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, källhantering och fusk påverkat resultatet av inlämningsuppgiften. Därefter ges exempel på olika formativa strategier för att hjälpa eleverna att nå bättre resultat.  Slutsatsen är att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som påverkar resultatet utan även om de verktyg som krävs för att åstadkomma ett bättre kvalitativt resultat. .

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier som sjuksköterskan kan använda för att patienten ska uppnå delaktighet i sin egen vård och behandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, Cinahl. Resultat: De strategier för delaktighet som framkommit innefattade sjuksköterskan, patienten och organisationen i samspel. Viktigt för patientdelaktighet var en fungerande organisation, där tiden och möjlighet att träffa samma personal lyftes som viktigt.