GEHC är en del av GE koncernen som har som sin uppgift att vara ledande inom sitt affärsområde. För en sådan organisation är det viktigt att ha ett framgångsrikt samarbete och att allokera sina resurser på bästa möjliga sätt för att skapa innovativa produkter. GEHC upplever ett missnöje i den innovativa processen mellan finans- och FOU avdelningen. Detta missnöje är en brist i kommunikationen som försvårar samarbete, informations- och kunskapsöverföring mellan dessa två Avdelningar. GEHC har bestämt sig för att genomföra en organisatorisk förändring där avsikten är att förbättra samarbetet mellan FOU- och finansavdelningen i den innovativa processen.

Studiens syfte var att undersöka huruvida arbetsrelaterade identiteter och ambitioner skiljer sig åt beroende på anställningsform, tillsvidareanställning (N = 26) och tidsbegränsad anställning (N = 22). En enkät besvarades av 48 individer, fördelade på fem Avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Respondenterna skattade de arbetsrelaterade identitetsmåtten: organisationsidentitet, professionsidentitet, medarbetaridentitet, identitetsbehov och identitetskonflikt samt ambitionsmåtten: engagemang, framsteg/karriär och konflikt. Resultatet visade att det finns intressanta skillnader i enskilda frågor, exempelvis att tidsbegränsat anställda i högre grad är nöjda med valet av profession än tillsvidareanställda. Samtidigt skulle de tillsvidareanställda förlora vem jag är-känslan mer om de förlorade sitt arbete, än de tidsbegränsat anställda.

Syftet med denna studie är att undersöka nätverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nätverksarbete används och i sådana fall vad det finns för motiveringar till att använda respektive inte använda denna typ av insatser. För att besvara frågeställningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anställda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna på två öppenvårdsmottagningar och två slutna Avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frågemall.

Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 Avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat..

En trend på marknaden för affärssystem är att utveckla branschspecifika affärssystem, det vill säga system som är anpassade till affärsprocesserna inom en viss bransch. Eftersom det är affärsprocesserna i en verksamhet som affärssystemet ska stödja är det vid utveckling av affärssystem viktigt att kartlägga dessa processer.Detta arbete syftar till att undersöka vilka problem som kan uppstå i samband med processkartläggning vid utveckling av branschspecifika affärssystem. Vidare är arbetet begränsat till att endast behandla problem vad det gäller val, uppdelning och benämning av affärsprocesser. Arbetet har genomförts dels genom en fallstudie, dels genom intervjuer av leverantörer av affärssystem.Resultatet av detta arbete visar på problem med att avgöra hur många och vilka affärsprocesser som ska innefattas av affärssystemet. Vidare kan problem uppstå bland annat vad det gäller identifiering av huvudprocesser och antalet processnivåer som ska tillämpas.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland omsorgspersonal beroende på om de hade en fast eller flexibel arbetsplats. I studien ingick två deltagargrupper där den ena gruppen tillhörde en fast avdelning medan de anställda i den andra gruppen flyttade runt mellan Avdelningar beroende på var det för tillfället fanns behov. Studien genomfördes som en enkätundersökning inom omsorgsförvaltningen i en mindre kommun. Totalt besvarade 55 personer på enkäten som var uppdelad i två delar; Basic need satisfaction at work scale som mätte arbetsmotivation med delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet och Minnesota job satisfaction som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien visade att anställda med en flexibel arbetsplats hade lägre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse än anställda med fast arbetsplats.

I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebär att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvärderas och utvecklas för att främja barnens lärandeutveckling. Syftet med vår studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet.För att få svar på frågorna använde vi oss av 23 enkäter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga Avdelningar svarade. För att få en klarare/djupare bild om hur förskollärare förhåller sig till dokumentation så intervjuades två förskollärare.Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men på olika sätt. Samtliga förskolor är eniga om att de dokumenterar för barnen, sig själva, föräldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och båda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det.

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet är att undersöka hur genus formas i förskolans värld. Detta studeras genom att titta på leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att få en fördjupad kunskap om detta undersöks även pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har använt oss av två Avdelningar i undersökningen.

Under vår praktiktid ute till sjöss var det inte ovanligt att vi råkade på ritningar som inte helt stämde överens med verkligheten. Efter att ha diskuterat med ombordanställda märkte man tydligt att detta verkade vara vanligt förekommande.Detta arbete syftar till att ta reda på vilka faktorer som de ombordanställda anser vara de störst bidragande orsakerna till problematiken med att systemritningar ombord inte alltid stämmer överens med verkligheten ute i maskinrummet.Vi har valt att dela upp vår undersökning i två Avdelningar. Dels en informationssamlande studie på administrativ nivå, det vill säga regelverk och policys hos rederier, klassningssällskap samt myndigheter. Vår primära studie är utförd i intervjuform, och ligger på handhavandenivå, det vill säga de ombordanställda som har hand om ritningarna ombord och deras erfarenheter samt åsikter i ämnet. Efter det att resultatet av intervjuerna analyserats har det sammanfattats i en enkät, som besvarades av våra respondenter.Våra resultat av undersökningen kan sammanfattas två tydliga faktorer.

De senaste årtiondena har det hänt mycket inom digital teknik i vårt samhälle och människan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas även om att små barn måste lära sig hantera digitala verktyg och många förskolor runt om i vårt land har nu infört surfplattor till sina Avdelningar, men det finns delade meningar angående hur och när och om surfplattan används i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptäckte dessa  splittrade meningar i användandet av digitala verktyg. Denna kvantitativa undersökning syftar till att få en bild över hur användandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagsläget.Undersökningen har gjorts med hjälp av enkäter som skickats ut via mail till personal på förskolor runt om i landet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns utveckling och samhällets struktur. Resultatet visar att de som idag har tillgång till surfplattan har en positiv syn på användandet och den används till stor del på ett pedagogiskt sätt men samtidigt också som tidsfördriv..

Patientnärmre vård är en relativt ny vårdmodell som förekommer på fler och fler Avdelningar på sjukhus i Sverige. Modellens mål är att sjuksköterskans administrativa uppgifter ska minskas för att tiden istället ska tillbringas i patientens närhet. Denna närhet ska medföra en ökad omvårdnadskvalité samt förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbeta med Patientnärmre vård. Under datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk ansats användes för att analysera resultatet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika Avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att använda lärplattan i förskolan samt skapa en förståelse för vad som möjliggör respektive hindrar förskollärarnas användning av lärplattan som en pedagogisk resurs i verksamheten. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor och sju olika Avdelningar. Resultatet visar att lärplattan används på två huvudsakliga sätt i verksamheterna, det ena sättet är för dokumentation och där upplevs lärplattan vara lätt att använda och tidssparande. Det andra sättet är som ett inlärningsverktyg för det direkta lärandet såsom språk- och matematik, men även det indirekta lärandet i form av olika sociala förmågor. De hinder som framkommit är bland annat tidsbrist att lära sig använda lärplattan på ett pedagogiskt sätt, men också en osäkerhet om hur den ska användas på ett pedagogiskt sätt.

Elmarknaden i Sverige som sedan början av 1900-talet varit kontrollerad av staten avreglerades 1996 och öppnade för en fri konkurrens för handel med elektricitet. Negativ kritik har under de senaste åren riktats mot energibolagen där bland annat kundernas missnöje över höga priser och dålig kundservice uttryckts. Vid en avreglering kan problem uppstå då organisationen vuxit fram ur ett tänkande baserat på en monopolmarknad istället för på en konkurrensutsatt marknad. Konkurrensen och kundernas missnöje har medfört att energibolagen varit tvungna att internt ändra och anpassa sitt arbete efter marknaden och kunden. Syftet med uppsatsen är öka förståelsen för den interna kommunikationens betydelse för företag i omvandling mot en mer kund- och marknadsorienterad organisation.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna på förskolan lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer och deras förhållningssätt till intressen om de innefattar populärkultur.De frågor vi sökte svar på var:  Hur uppmärksammar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?  Vilket förhållningssätt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populärkultur? För insamling av material använde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger på två Avdelningar på en förskola med barn i blandade åldrar mellan ett och fem år. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer i samtal och de utvecklar även aktiviteter utifrån barns egna intressen. När det gällde populärkultur i intressen så samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen från informella lärmiljöer, för att bekräfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populärkulturella intressen till aktiviteter. .