Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är:Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa?Hur ser lärare på likvärdighet?Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den?MetodMetoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio.

Specialistsjuksköterskor inom intensivvård skall ge avancerad omvårdnad till kritisk sjuka och allvarligt skadade. Intensiv¬vårdssjuksköterskans kompetens är unik och utvecklad för att ge optimal omvårdnad till patienter i behov av intensivvård. En av intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter är att delta i omhändertagandet av patienter utsatta för trauma. En litteratursökning visar att det finns lite information om intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att delta vid traumalarm. Syftet med denna studie var därför att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att delta vid traumalarm.

Organdonation och transplantation ? ett ämne för skolan? Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar också till att diskutera vilken plats samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll har i skolans naturvetenskapliga undervisning med utgångspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll våra attityder och förväntningar spelar för våra beslut och vårt agerande behandlas. I två olika skolor genomfördes med alla elever i årskurs 9 på skolorna en enkätstudie som mätte attityder, kunskap och skolans roll inom ämnesområdet. Dessutom intervjuades 17 gymnasieelever med speciellt fokus på skolans undervisning om kontroversiella ämnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt ställningstagande kring organdonationer. En majoritet av eleverna i enkätundersökningen var positivt inställda till att donera organ efter sin död.

Syftet med studien är att få en fördjupad inblick i hur instrumentallärare behandlar musikteori i sin undervisning för elever i grundskoleålder. Forskning tyder på att elever väljer bort musikteori som ämne på grund av bristande intresse. För att få en bild av i vilken mån instrumentallärare integrerar musikteori i sin undervisning gjorde jag korta strukturerade intervjuer med ett större antal musiklärarstudenter. Jag gjorde också djupintervjuer med fyra instrumentallärare som på ett aktivt sätt integrerar musikteori i sin undervisning. Som teoretisk utgångspunkt i studien har jag använt mig av teorier om lärande.I resultatet visas två olika arbetssätt över hur musikteori kan läras.

I Sverige har ambulanssjukvården de senaste åren utvecklats från att vara en ren transportorganisation till att vara avancerad prehospital akutsjukvård. Kompetensen i dagens ambulanser är mycket högre än för bara några år sedan. Känner allmänheten till denna utveckling? Används ambulanssjukvården till det som den är tänkt till? Undersökningar visar att ambulanspersonal anser att ambulansen ofta utnyttjas på fel sätt. Det saknas forskning om vad allmänheten tror att ambulansen är till för.

Då derivata är ett viktigt begrepp inom avancerad matematik är det viktigt att eleverna på gymnasiet ges goda möjligheter att lära sig detta. Detta faktum, liksom att olika läroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till ämnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika läroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att man betraktar de egenskaper som är viktiga för förståelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa så kallade kritiska aspekter. Ett mål med studien var även att försöka utröna om det finns en överensstämmelse mellan vad som anses kritiskt för lärande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i så fall är och om det är någon skillnad i hur tydligt de olika läroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar på i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs.

Syftet med studien är att ge exempel på hur idrott och hälsa lärares syn på undervisningen i friluftsliv påverkats av kursplanen Lgr11 och hur några lärare i idrott och hälsa på grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgångspunkt läroplansteoretisk forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgår det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lärarna. Det har även blivit lättare att förstå vad som ska undervisas i. Det framgår att lärarna tycker att den teoretiska undervisningen är lättare att genomföra i friluftsliv, då det tidigare fanns problem för lärarna att genomföra praktisk undervisning.

För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta.

Denna bok riktar sig till gymnasieelever som vill fördjupa sig i ämnet RSA-kryptografi . RSA-kryptografi är en avancerad metod för att kommunicera med hemliga meddelanden och används flitigt inom t.ex. bankvärlden. När du handlar med ditt kort eller använder din e-legitimation används RSA-kryptogra fi för att allt du gör ska vara skyddat och säkert. Vid stora transaktioner mellan olika banker används också RSA-kryptogra fi för att både den som betalar och den som får betalt ska vara säkra att allt går rätt till.Boken är uppdelad i fyra kapitel.

Sammanfattning Tänk dig att du står som yrkeslärare och ska planera och fördela arbetsuppgifter till dina elever i en verkstad. Vilka val skall du göra för att uppnå den optimala studiemiljön för dina elever med avseende på gruppering och val av arbetsuppgifter? Som lärare har du vissa ramfaktorer som du knappas kan råda över då du skall genomföra din undervisning i din klass. Dessa faktorer kan härledas till möjligheter att förändra ekonomiska ramar, lokaler, tillgång på undervisnings material och så vidare. De du som lärare dock kan påverka är, hur du lägger upp din undervisning och på vilket sätt du påverkar eleverna i klassrummet.

Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ?gömma sig? bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades.

Den här studien handlar om hur matematiklärare varierar sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad matematiklärare använder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklärare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklärare på tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lärarna varierar undervisningen och även åsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lärarna förespråkar ett traditionellt undervisningssätt och betonar vikten av mängdträning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikämnet. Samtliga intervjuade lärare använder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta är den vanligaste alternativa undervisningsformen som lärare använder sig av.

This study is a survey concerning learning on equal terms. The purpose of the survey is to get a look into how teachers of today integrate students to obtain an individually adapt education. A good education is where every single student can evolve from an individual level and how education is adapted to let high-achieving students keep their motivation and thus develop from their own level of knowledge.Data has been collected through a qualitative method using semi-structured interviews. In the result the answers of the interviews are presented and it shows that teachers turn their focus towards low-achieving students. Low-achieving students are more in need of support to reach the required amount of knowledge, but that the high-achieving students must not be forgotten by the teachers. .

Detta arbete tar sin utgångspunkt i mina funderingar om hur musiklärare arbetar för att nå upp till de mål som anges i Lpo 94. Anledningen till att jag har fastnat just för hur man uppnår dessa mål i ämnet musik beror på att min personliga erfarenhet är att det är mycket svårt att göra detta. Jag har också velat ta reda på om och hur lärare utvärderar sin undervisning. Även här är det mina egna erfarenheter som ligger till grund för nyfikenheten. Många lärare jag har sett verkar helt på det klara över att en viss lektion eller ett visst moment i undervisningen inte fungerar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare möjliggör att eleverna uppnår målen, både strävansmål och uppnåendemål, med hjälp av att individanpassa undervisningen. För att kunna individanpassa undervisningen krävs det först att man ser elevens behov och sedan tillgodoser dem. Utifrån litteraturen så fann jag att det är vår skyldighet att anpassa undervisningen och att detta krävs för att alla elever ska ha möjlighet att nå målen och utvecklas så långt som möjligt. Litteraturen visade även på att det är ett uppdrag som lärare anser är svårt och som tar mycket tid. Jag genomförde min studie på en skola där jag genomförde kvalitativa intervjuer med sex lärare från år 1-6.