Sök:

Sökresultat:

331 Uppsatser om Avancerad nybörjare - Sida 19 av 23

Man mÄste ha tur - förÀldrars erfarenheter nÀr deras barn med diabetes vistas i skolan

Inledning: FörÀldrar till barn med diabetes typ 1 utför en avancerad egenvÄrd för attskapa förutsÀttningar för att deras barn ska fÄ ett normalt liv och minska risken förföljdsjukdomar. En bristfÀlligt skött egenvÄrd innebÀr risker bÄde pÄ kort och lÄng siktsamt pÄverkar skolarbetet. Under skoltid har skolan ansvar för att egenvÄrden fungeraroch att barnet fÄr det stöd det behöver. I den begrÀnsade forskning som gjorts gÀllandeförÀldrars erfarenheter nÀr deras barn vistas i skolmiljö framkommer att förÀldrar dÄkan kÀnna oro och att skolpersonalen inte alltid har förstÄelse och kunskap omdiabetessjukdomen. I skolsköterskans arbete ingÄr att ge stöd till elever ochvÄrdnadshavare i syfte att frÀmja hÀlsa.

OlinjÀrt ultraljud för undersökning av sprickor i skelettet hos hÀst, en pilotstudie

Fissurer och odislocerade frakturer hos hÀst kan ibland vara svÄra att upptÀcka utan avancerad bilddiagnostik. Det Àr dock viktigt att diagnostisera dem i tid för att hindra att skadorna förvÀrras. Röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi och scintigrafi kan ge bra information men metoderna Àr relativt dyra, inte alltid tillgÀngliga, innebÀr en del sÀkerhetsrisker och krÀver erfarna tolkare. Ultraljud Àr en mobil metod som anses ofarlig men dagens teknik Àr inte sÄ anvÀndbar för att undersöka skelett. Inom industrin har nya ultraljudsmetoder utvecklats som tar hÀnsyn till olinjÀra egenskaper hos ljudvÄgorna.

Är en lĂ€ttlĂ€st text ocksĂ„ lĂ€tt att lĂ€sa och förstĂ„? - en analys av lĂ€sbarhet och begriplighet i lĂ€ttlĂ€sta tidningstexter

Denna uppsats har syftet att belysa vilka intentioner de som arbetar med de lÀttlÀsta tidningarna 8 sidor och Sesam har nÀr de gör sina tidningar. Vidare har den syftet att undersöka aspekterna lÀsbarhet och begriplighet i de lÀttlÀsta tidningstexterna, bÄde i pappersutgÄvan och nÀtupplagan, och dÀrmed se om och hur en text som benÀmns som lÀttlÀst kan bli Ànnu lÀttare att lÀsa och förstÄ. Detta görs med fokus pÄ mÄlgruppen invandrare som har börjat lÀra sig svenska som ett andrasprÄk och tillÀgnat sig ett vardagligt sprÄk men som Ànnu inte nÄtt en mer avancerad sprÄknivÄ (jÀmförbar med den högsta nivÄn inom Svenska för invandrare, kurs D). MÄlet med uppsatsen Àr sÄledes att belysa hur lÀttlÀsta tidningstexter ser ut idag och hur man kan utforma en text för att underlÀtta förstÄelsen av den. För att nÄ detta mÄl anvÀnds tvÄ olika metoder.

MÀtning av sorteringsdiameter för talltimmer vid Kastets sÄgverk

För att fÄ en rÀttvis betalning av timmer för bÄde sÀljare och köpare gÀller det att det sÄgtimmer som kommer till sÄgverken mÀts in pÄ rÀtt sÀtt. För att sÄgverken ska kunna hÄlla nere rÄvarukostnaden gÀller det att minska rÄvaruspillet och öka optimeringen av stocken. Ett led i att hÄlla nere kostnaden Àr att fÄ en snabb och effektiv mÀtning vilket har lett till en ökad automatiseringsgrad pÄ sÄgverken. Setra Kastets sÄgverk byggde 2010 en ny timmersortering. Under sommaren 2011 började Kastet uppleva problem med den automatiska underbarksmÀtningen som sker med hjÀlp av trakeidmetoden.

Sjuksköterskors upplevelser av att identifiera fysisk smÀrta hos personer med avancerad demenssjukdom

Introduktion: MÄnga myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan lÀnge varit kÀnt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens pÄ nÀra hÄll, vilket kan leda till problem vid nÀrarbete for patienten. I teorin berÀknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelÄlder 25,8?}5,3 Är och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Förslag pÄ riktlinjer vid utformning av informationsgrafik för nyhetsprogram i TV

Med SVT Grafiskt Center som samarbetspartner har jag studerat vilka möjligheter det finns att utnyttja rörlighet i informationsgrafik för tv.Tekniken och möjligheterna för vad man kan göra med informationsgrafik har utvecklats och mÄnga av de begrÀnsningar som fanns tidigare för vad man kan göra med nyhetsinslag och informationsgrafik i tv finns inte lÀngre. PÄ SVT Grafiskt Center upplever man att SVT, trots avancerad teknik, inte riktigt tagit tillvara pÄ nya möjligheter att utveckla informationsgrafiken. Man upplever att informationsgrafiken ofta utgör ett avbrott i nyhetsinslagen istÀllet för att komplettera dem och att det Àr svÄrt att fÄ grafik och filmat material att skapa ett sammanhÀngande flöde. SVT söker dÀrför efter alternativa sÀtt att utforma sina nyhetsinslag och sin informationsgrafik pÄ, bÄde för att förbÀttra informationsflödet i nyhetsinslagen och för att ta tillvara pÄ de möjligheter till kreativa lösningar för informationsgrafik som dagens teknik erbjuder. Möjligheterna för vad man kan göra med grafik i tv Àr mÄnga, men forskning inom kognitions- och kommunikationsvetenskap visar att mÀnniskor har begrÀnsade kognitiva resurser för att hantera komplex audio-visuell och verbo-visuell information.

Riskkommunikation ur rÀddningstjÀnsters perspektiv: Förebyggande arbete för att motverka social oro

Sverige har under en lÀngre tid omvandlats till ett multikulturellt land samtidigt som samhÀllet blivit allt mer komplext med ny avancerad teknik. Detta bidrar till en allt svÄrare riskkommunikation mellan rÀddningstjÀnster och allmÀnheten, med mÄl att skapa ett sÀkert samhÀlle. Samtidigt har det svenska samhÀllet upplevt social oro vilket har startat en diskussion om rÀddningstjÀnsten kan anvÀndas för att motverka social oro. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) har dÀrför börjat undersöka rÀddningstjÀnsternas möjlighet att genom en fungerande riskkommunikation kunna motverka social oro.Syftet med föreliggande rapport Àr att klargöra om det sker nÄgot erfarenhetsutbyte mellan rÀddningstjÀnsterna, om det finns metoder och strategier för hur rÀddningstjÀnsterna arbetar med riskkommunikation i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i sÄ fall vilka. Vidare ska det undersökas om det finns möjlighet i praktiken för rÀddningstjÀnsterna att med riskkommunikation motverka social oro i samhÀllet samt hur rÀddningstjÀnsterna ser pÄ framtiden vad gÀller riskkommunikationen i ett multikulturellt samhÀlle.Sex rÀddningstjÀnster har intervjuats.

Fönstermontage : LufttÀthet och montagetid för alternativa metoder

I takt med att allt större krav stÀlls pÄ lÄg energiförbrukning hos byggnader, ökar Àven vikten av en lufttÀt konstruktion. I samband med detta ökar Àven behovet att hitta nya arbetsmetoder som tidseffektiviserar arbetet men samtidigt genererar lufttÀta konstruktioner som klarar eventuella tÀthetskrav.Detta projekt har utförts tillsammans med PEAB pÄ en av deras arbetsplatser i Grebbestad dÀr det för tillfÀllet byggs bostads- och hyresrÀtter med passivhusteknik. Den fönstermonteringsteknik som har anvÀnts i Grebbestad Àr mycket tidskrÀvande och intresse över nya enklare montagemetoder har funnits.Syftet med detta projekt Àr att undersöka om det finns arbetsmetoder för fönstermontering som Àr tidseffektivare Àn den metod som anvÀnds i Grebbestad men som samtidigt ger lÄgt luftlÀckage. Projektet har genomförts genom montering av fönster med olika montagemetoder. Provmonteringarna av fönstren har skett i ett tillfÀlligt provrum och har utförts av en rutinerad snickare för att fÄ ett tidsperspektiv pÄ arbetet och dÀr varje fönstermontering har provtryckts för att veta hur lufttÀt respektive metod Àr.

Undervisning pÄ förstÀrkta program för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar - Ätta pedagogers röster om didaktisk anpassning

Titel: Undervisning pÄ förstÀrkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ? Ätta pedagogers röster om didaktisk anpassning (Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders ? Eight Pedagogues? voices about Didactic Adaptation) Författare: Karin Wisti Typ av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivÄ (15hp) Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie Leijon Program: Specialpedagogprogrammet vid Malmö Högskola Datum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie Àr ett försök att fÄnga in och beskriva de diskurser som rÄder bland lÀrare som undervisar pÄ förstÀrkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt och den rÄdande diskursen pÄ fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förstÄelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar kan ges möjlighet att prestera utifrÄn faktisk förmÄga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar pÄ att det rÄder en relativt stor samstÀmmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna pÄ de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhÄllningssÀtt prÀglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar kan innebÀra för eleverna.

SÀker identifiering via NFC

Near Field Communication (NFC) vÀxer i popularitet och byggs in i allt fler mobiltelefoner. Den hÀr rapporten beskriver hur man pÄ ett sÀkert sÀtt identifierar en godkÀnd anvÀndare via NFC. NFC saknar helt skydd för det data som överförs via RF. Den i rapporten beskrivna identifieringsprocessen skyddar den överförda identiteten mot kopiering och sÀkerstÀller att avlyssning av kommunikationen mellan NFC enheterna inte gör det möjligt för en obehörig att imitera en behörig anvÀndare och dÀrmed sjÀlv bli identifierad som behörig. Syftet med arbetet Àr att:? Undersöka om en NFC-enhet kan anvÀndas som nyckel för att starta en bil.Följande frÄga kommer att besvaras i denna rapport:? Hur implementeras en sÀker överföring av en identitet via NFC?Som metod anvÀndes aktionsforskning vilket innebÀr att man efter teoretiska studier kommer fram till en eller flera möjliga lösningar pÄ det problem ska lösas.

Musik för att frÀmja psykisk hÀlsa och vÀlbefinnande hos unga

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGA Lindqvist Gatti, Birgitta Musik för att frĂ€mja psykisk hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Examensarbete i psykiatrisk omvĂ„rdnad, 15 högskolepoĂ€ng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivĂ„. Malmö högskola: Fakulteten för HĂ€lsa och SamhĂ€lle, 2010 Inledning: Musik Ă€r en viktig del i unga mĂ€nniskors dagliga liv. Musik har under mycket lĂ„ng tid och av mĂ„nga olika kulturer anvĂ€nts pĂ„ skilda sĂ€tt och musikens betydelse anses vara bĂ„de subkulturell, kulturell och universell.

Processanalys av Scanias mjukvaruutveckling för drivlinan

Scanias nuvarande mjukvaruprocess upplevs, i mÄnga fall, vara onödigt lÄng frÄn det att en idé har genererats tills att den har lanserats pÄ marknaden. För att konkurrera pÄ marknaden Àr det viktigt att erbjuda nya tjÀnster och ny avancerad fordonsstyrning som snabbt ska kunna sÀttas i produktion. För att sÀkerstÀlla att mjukvaran uppfyller de uppsatta kvalitet- och sÀkerhetskraven anvÀnds inarbetade processer dÀribland den sÄ kalladeEmbedded Release Process. Dock Àr denna process inte alltid till hjÀlp för utvecklingen och kan medföra lÄng "time-to-market".Syftet med detta examensarbete var att utreda Scanias nuvarande utvecklingsprocess av mjukvara med avseende pÄ ledtider, eftersom det idag rÄder frÄgetecken om huruvida processen Àr tidsmÀssigt optimerad frÄn idé tills att den nÄr kund.De metoder som har anvÀnts för att angripa de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har bestÄtt mestadels av kvalitativa forskningsmetoder sÄ som litteraturstudie, vÀrdeflödesanalys, fallstudie, benchmarking samt workshop. SÄsom ett komplement till den kvalitativa forskningen har statistik tillÀmpats i fallstudien.VÀrdeflödesanalysen visade pÄ mÄnga överlÀmningar inom organisationen, centraliserad beslutsfattning samt att flödet sker sekventiellt.

Studie av dimensioneringsmetoder för brandskydd av bÀrverk i stÄl: En kostnadsjÀmförelse

Höga temperaturer försÀmrar ett stÄlmaterials hÄllfasthet och dÀrmed minskar den bÀrande förmÄgan. En byggnad vars bÀrverk bestÄr av stÄl mÄste dÀrför skyddas mot den vÀrme en brand utvecklar för att undvika att bÀrverket gÄr till brott. Material kan monteras som skyddar stÄlkonstruktionen mot uppvÀrmning, dÀr den brandisolerande förmÄgan styrs av materialets egenskaper och tjocklek. Det finns byggregler som avgör brandmotstÄndet i en byggnad. Klassificeringen beror bland annat pÄ byggnadens verksamhet och utformning.

Skapandet av rekommendationer i en olycksutredning : Sju haveriutredares tankar om rekommendationers utformning

I samhÀllet finns mÄnga verksamheter dÀr avancerad teknik och mÀnniskor skapar komplexa system som förvÀntas fungera pÄ ett sÀkert sÀtt. Som en del av det arbete mot förbÀttrad sÀkerhet som stÀndigt pÄgÄr i dessa system kan olyckor som intrÀffat bli föremÄl för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomÀnerna med avsikten att klarlÀgga hÀndelseförlopp och orsak till en hÀndelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbÀttra sÀkerheten kan rekommendationer lÀmnas till respektive tillsyns- eller sÀkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lÀmpliga ÄtgÀrder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska intrÀffa i framtiden.Det Àr viktigt att en olycksutredning sker pÄ ett rationellt och systematiskt sÀtt sÄ att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gÀllande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s.

Payback - En paradox i praktiken

Bakgrund: Investeringen kÀnnetecknas av att nÄgon, företag eller privatperson, avsÀger sig möjlighet till konsumtion idag för ökad konsumtion i framtiden. Den Àr en faktor som kan öka företagets vÀrde och det Àr dÀrför viktigt att rÀtt investering vÀljs. Investeringskalkyleringen ger företaget vÀrdefull information om en investering. De vanligaste kalkylmetoderna Àr NPV, IRR, payback och diskonterad payback. Payback Àr en sÀrskilt intressant metod av tvÄ anledningar.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->