Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionAbstractTitle: BCAA supplementation in patients undergoing resection for liver cancerAuthor: Mikael Semaan and Viktor SjölingSupervisor: Fredrik BertzExaminer: Frode SlindeProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: April 10, 2013BackgroundLiver cancer is the fifth most common cancer worldwide and the third largest to cause death. Protein-energy malnutrition is common in patients with liver disease and they often suffer from changes in the hepatic metabolism of nutrients and other substances. There is a basis for recommending BCAA supplementation in other certain liver diseases. Given the similar clinical picture of liver cancer surgery, it is possible that supplementation of BCAA can be beneficial for these patients as well.ObjectiveThe aim was to study the scientific basis for the effect of branched chain amino acid (BCAA) supplementation in liver cancer patients. Can it improve their recovery in terms of nutritional status and albumin levels, and does it changes the duration of hospital stay, after surgery?Search strategyFive extensive searches were performed on PubMed and Cochrane after appropriate study material.

Introduction: Each year 1200-1300 patients are diagnosed with head neck cancer. Treatment that involves radiotherapy can cause severe side effects for example trismus that affects quality of life.Purpose: To study health-related quality of life in patients who have undergone radiation treatment for head and neck cancer and participated in a intervention group who received training intended to prevent trismus or in a control group who received standard treatment.Method: This is a prospective study in which data is collected from 66 patients participating in a randomized study aiming to evaluate a training program to prevent trismus. Thirty three participated in the intervention group and thirty three in the control group. Both patient groups assessed health related quality of life (HRQOL) with EORTC QLQ C30 and QLQ-H&N35, at start and end of the radiation treatment, and at 3 and 6-months after completing radiation treatment.Results: There is no difference between the intervention and control groups regarding symptoms, functional status and global health, except for intake of nutritional supplements.  For both groups almost all scales measuring HRQOL deteriorated under the radiation treatment. However, 3 and 6 months after end of radiotherapy HRQOL had improved and had returned to the baseline values.

Kolorektal cancer är en sjukdom som drabbar individer över 60 års ålder och är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att redogöra hur individerna upplever livskvalitet efter kolorektal kirurgiskt ingrepp. Litteraturstudien gjordes utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl, Medline, PsychInfo, PubMed, Samsök samt The Cochrane Library. Kvantitativa studier inkluderades vilka kvalitetsgranskades av båda författarna oberoende av varandra med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll.

Inledning: Oral cancer är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, särskilt vid sen diagnostisering. Brasilien är ett av de länder i världen som har högst prevalens och dödlighet i oral cancer och det är den femte vanligaste cancerformen I landet. Ett hjälpmedel för tidig diagnostisering är önskvärd. Syfte: Att utvärdera skillnaden i diagnostisk tillförlitlighet mellan konventionell oral undersökning och användning av multispektralt ljus (Identafi®) som en metod för tidig upptäckt av potentiellt maligna och maligna lesioner i munslemhinnan i en brasiliansk befolkning. Material och metod: Screening av en befolkning med förhöjd risk för att utveckla oral cancer i Goiânia, Goiás, Brasilien, för att upptäcka potentiellt maligna (PML) eller maligna lesioner (ML). Patienter med misstänkta PML eller ML upptäckta under screeningen undersöktes med multispektralt ljus (Identafi®). Tre oberoende observatörer genomförde bedömning med Identafi® och slutgiltig beslut avseende PML/ML togs i konsensus.

Bakgrund: Varje år får omkring 300 barn i Sverige cancer. När ett barn får ett cancerbesked drabbas hela familjen. Tiden efter diagnos är en jobbig period för alla inblandade. Vardagen förändras och känslor av besvikelse, ilska och sorg kan tränga sig på. På sjukhuset spelar sjuksköterskan en central roll i omvårdnaden och konfronteras oundvikligen med familjen och deras känslor.

Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Det har genom åren förts en diskussion om RAD och andra snabba utvecklingsmetoder. Det här arbetet handlar det om att utveckla IS med hjälp av RAD-verktyg. Utveckling kommer att göras av olika personer med varierande IT-erfarenheter. Genom att låta personerna vara med i observationen finns det en möjlighet att se vilka som klarar av att utveckla ett IS liknande scenariot som används i studien.Ett scenario har utvecklats och verifierats med hjälp av en IT-forskare på Högskolan i Skövde, att det är ett rimligt scenario. Vidare har det i sin tur används som underlag till intervjuer för att verifiera ifall det är ett troligt och rimligt scenario som har en verklighetsanknytning.

Cancer är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Som behandling för cancer ges vanligen cellhämmande läkemedel, cytostatika. Biverkningar under cytostatikabehandling är svåra att undvika och några av de vanligaste är utmattning, illamående, kräkningar, håravfall och mukosit. Att drabbas av svår sjukdom kan leda till stort lidande hos människan. Genom att skapa sig en uppfattning om hur dessa biverkningar påverkar patienternas dagliga liv kan sjuksköterskan möta patienten i sitt lidande.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Det primära syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur cancerrelaterad malnutrition uppkom och hur kroppen påverkades. Vidare syftade studien till att beskriva hur patienterna upplevde nutritionsproblemen och dess konsekvenser. Studien syftade även till att beskriva hur patienternas livskvalitet påverkades av nutritionsproblemen, samt vilka åtgärder sjukvårdspersonalen kunde vidta för att förbättra nutritionen hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökorden som användes var cancer, healthcare, nutrition, malnutrition, nurse, nursing, quality of life och experiences.

I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson.

Bakgrund: Barn som besökare på sjukhus accepterades först på 1980-talet då man tidigare ansåg att barnet kunde utsättas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det är viktigt att inkludera barnet i vården. En förälders sjukdom påverkar hela familjen och dagens sjuksköterska ställs därför inför utmaningen att vårda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig är tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet använder för att hantera en situation när dennes förälder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 år) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

Cancer är en ständigt pågående process och påverkar livet, diagnosen cancer skapar många funderingar och känslor hos den drabbade individen. Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män och påverkar mannens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer. Arton artiklar som motsvarade syftet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att leva med smärta och vara impotent påverkar glädjen i livet, att vara orolig och skämmas över inkontinens, att inte vara redo att berätta för andra, att vara i behov av stöd och kunskap och att känna hopp ger balans i livet.

Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home.