Sök:

Sökresultat:

455 Uppsatser om Automatiskt utlösande - Sida 16 av 31

Investeringsbedömning av mÀtinsamlingssystem : för MÀlarenergi ElnÀt AB

Detta examensarbete har genomförts vid MÀlarenergi ElnÀt AB i VÀsterÄs. Undersökningen föranleddes av regeringsbeslutet om att elmÀtare mÄste avlÀsas en gÄng per mÄnad frÄn 2009. Konsekvensen för MÀlarenergi Àr att de mÄste investera i ett automatiskt mÀtinsamlingssystem. Syftet med projektet har varit att skapa en generell investeringsmodell för att ekonomiskt utvÀrdera ett antal mÀtinsamlingssystem. I rapporten har Milabs, Seneas, Enermets, HM Powers, Iprobes samt Techems och Viterras system analyserats.

Automatiserad dokumentation vid systemutveckling

Ett erkÀnt problem inom industrin för mjukvaruutveckling Àr bristen pÄ kvalitativ systemdokumentation. Hos företaget Multisoft Consulting finns detta problem. Utvecklare mÄste spendera onödigt mycket tid pÄ att sÀtta sig in i befintliga system. Som en del av lösningen vill företaget införa automatisk generering av dokumentation. Genereringen ska ske i plattformen SoftadminŸ som anvÀnds för att bygga alla kundsystem.

Konstruktion av lasermÀrkmaskin vid rullagertillverkning

Examensarbetet har bestÄtt i att konstruera en maskin Ät SKF i Göteborg. Med hjÀlp av laserteknik skall artikelnummer och företagslogga brÀnnas in pÄ rullagers ytterring. MÀrkningen sker med hjÀlp av en laserenhet som levereras av ett företag som heter Servus. KSG i Surte AB stÄr som maskinleverantör och konstruerar övrig mekanik som krÀvs för att maskinen skall fungera. Rullagret transporteras in i maskinen via en rullbana.

Utomhus och inomhus i samklang - en studie av pedagogers syn pÄ och barns upplevelser av utomhuspedagogik pÄ tvÄ förskolor i södra Sverige

Syftet med vÄr studie Àr att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och Àven arbetssÀttets eventuella brister. Genom vÄr studie vill vi fÄ reda pÄ vad pedagogerna pÄ sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill Àven fÄ syn pÄ hur de medverkande barnen upplever att vistas pÄ utomhusförskola. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssÀttet kan vi genom vÄr studie urskilja? Hur pÄverkar utomhuspedagogik barnets hÀlsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vÄr studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg pÄ vÀgen mot hÄllbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas pÄ utomhusförskola? I vÄr undersökning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa metoder.

Faktorer som kan pÄverka samarbetet mellan anvÀndare och systemutvecklare

Litteratur inom systemutvecklingsomrÄdet pÄvisar fördelar med anvÀndarmedverkan. Fördelarna kan pÄverka organisationer och systemutvecklare att vilja involvera anvÀndare i utvecklingsarbetet. Det resulterar dock inte automatiskt i att fördelarna uppnÄs, eftersom det finns faktorer som kan pÄverka anvÀndare under samarbetet.Detta arbete syftar till att klargöra vilka faktorer som anvÀndare anser vara mest betydelsefulla under samarbetet och vad de anser om faktorerna. Syftet Àr Àven att klargöra vilka faktorer systemutvecklare tror att anvÀndare anser vara mest betydelsefulla och vad de anser om faktorerna. Likheter och skillnader mellan anvÀndares och systemutvecklares rangordning och kommentarer till faktorerna lyfts ocksÄ fram.För att fÄ frÄgestÀllningarna i problempreciseringen besvarade har ett antal intervjuer genomförts med anvÀndare och systemutvecklare.

Automatiskt kabelmÀrkningssystem

Risk management is a key competency that is constantly being researched how it can be improved within project management. The risk management process consists of four major steps: identify risks, assess the risks? significance on the project, evaluate and address the key risks and follow up.The majority of companies seem to neglect certain identified risks, and decide not to mitigate if the risk does not cause adverse effects to the business. To counteract undesirable consequences and help organisations to become more effective at managing risks an initial work has been conducted for a risk repository.The project develops a proposal on the design of a risk repository which aim to effectively support a database implementation. The study includes literature studies which resulted in a relational model for database implementation.

Passiv och perfekt particip i SAOL Plus. En dokumentation av den lexikografiska arbetsprocessen

I föreliggande uppsats behandlas arbetet med att överföra SAOL13,trettonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista, till en elektroniskversion i cd-format, SAOL Plus, dÀr ?Plus? stÄr för det stora antaletsökmöjligheter och uppvisade böjningsformer. I den tryckta versionenav SAOL ges uppgift om ordens stavning och böjning, men oftast visasendast ett fÄtal böjningsformer för varje lemma (uppslagsord). I denelektroniska versionen har i stÀllet formatet utnyttjats till att visasamtliga aktuella böjningsformer för varje lemma. Ett problem med denförsta prototypen av SAOL Plus var dock att de automatiskt genereradeböjningsformerna var alltför mÄnga ? en del böjningsformer anvÀndsinte medan andra Àr semantiskt otÀnkbara.

Hur ska jag fÄ tryck i basen? : Skillnader att mixa bas, bastrumma och andra basinstrument i danceliknande musik i jÀmförelse med övrig populÀrmusik

Uppsatsen gÄr ut pÄ att undersöka om det finns skillnader pÄ tekniker som anvÀnds vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas pÄ dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R nŽB, osv. och annan musik som vanligen spelas pÄ radio, TV, Mp3-spelare, bÀrbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som Àr dansinriktad och spelas pÄ dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, dÄ den ocksÄ har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ?groove?.

Musik som turistattraktion

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner anvÀnder musik för att locka turister, och hur betydelsefullt musikutbudet Àr för deras verksamhet. För att fÄ en ingÄende förstÄelse har vi undersökt hur fem Svenska kommuner arbetar med lokal musikkultur för att locka turister, om de kÀnt en ökande efterfrÄga eller andra förÀndrade förhÄllanden. Vi har undersökt musikturism utifrÄn sitt helhetsperspektiv för att sedan uppmÀrksamma intressanta aspekter för att se nÀrmare pÄ dem. Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr för att fÄ en nÀra relation till forskningsobjektet, och vi har intervjuat vÀl insatta kommunala turismaktörer för att fÄ en sÄ realistisk uppfattning som möjligt om hur de betraktar musikturism. Vi har i undersökningen kommit fram till att kommunerna inte fokuserar pÄ musikturister specifikt utan arbetar för ett rikare musikutbud för att locka turister i allmÀnhet, som pÄ sÄ vis automatiskt bidrar till fler musikturister.

Kan automatiska lÀsbarhets- och idédensitetsmÄtt anvÀndas för att avgöra vilken text lÀsare föredrar vid informationssökning?

Idag Àr det mycket vanligt att man anvÀnder internet för att söka reda pÄ och ta till sig information, detta Àr ofta en mycket snabb och enkel metod. För personer med sprÄkliga problem Àr det dock inte alltid lika enkelt, dagens sökmotorer tar inte hÀnsyn till hur lÀttlÀst en text Àr (Google har börjat experimentera lite med detta pÄ engelska). En metod för att hjÀlpa personer med sÄdana behov Àr att sortera söktrÀffar efter hur lÀsbara de Àr enligt olika lÀsbarhetsmÄtt som berÀknas automatiskt av en dator. Risken Àr dÄ att en sÄdan omfördelning av resultaten premierar trÀffar som innehÄller mindre information eller Àr irrelevanta givet sökningen. Syftet med studien Àr att undersöka samband mellan lÀsbarhet innehÄll och relevans för att i förlÀngningen kunna utforma algoritmer som kan anvÀndas för att hitta texter med lagom lÀsbarhet och informationstÀthet Ät personer med eller utan lÀssvÄrigheter.

AnstÀlldas upplevelser av empowerment : En forskningsöversikt

Empowerment har blivit ett allt vanligare begrepp för att beskriva olika typer av försök att ge anstÀllda i organisationer ökat inflytande, ökat ansvar och/eller mer sjÀlvbestÀmmande. En vital förutsÀttning för ett lyckat utfall av en empowermentsatsning Àr upplevelserna hos de anstÀllda.Detta Àr en forskningsöversikt med syfte att analysera hur empowerment upplevs av "the empowered" samt vilka faktorer i organisationen det Àr som pÄverkar dessa upplevelser. Detta sker genom en komparativ analys gjord utifrÄn fem fallstudier utförda i organisationer och branscher dÀr empowermentsatsningar genomförts.En tydlig aspekt som framkommit Àr att empowermentsatsningar inte automatiskt fÄr ett positivt utfall. Olika sÀtt att genomföra empowerment fÄr olika konsekvenser och upplevs pÄ olika sÀtt av de anstÀllda i organisationen. En lyckad insats kan exempelvis göra att de anstÀllda kÀnner sig mer involverade i organisationen, att nya ansvar och arbetsuppgifter upplevs som en utmaning, att de kÀnner att deras insatser Àr betydelsefulla och att de kan vara stolta över vad de bidrar med.

Kommunikationens roll i matematikundervisningen : en studie ur ett lÀrarperspektiv

Det socialkonstruktivistiska synsÀttet pÄ lÀrande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lÀrande Àr idag mycket aktuellt. Det framhÄlls av bÄde forskare inom pedagogik och i lÀroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i Àmnet matematik, med utgÄngspunkt i hur kommunikation anvÀnds som ett lÀrandeverktyg. Teorier om att kunskap Àr nÄgot som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp frÀmst genom enskild aktivitet, konstruktivism, fÄr idag mindre intresse. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

RÀtt skala blir inte automatiskt en bra improvisation. : En musikanalytisk studie av fem olika pianosolon spelade av erkÀnda jazzmusiker.

Det finns en hel del litteratur som lÀr ut jazzimprovisation, men fÄ som visar vilka musikaliska strukturer som kan anvÀndas för att fÄ det att lÄta ?jazzigt?. I den hÀr kvalitativa studien utforskas dÀrför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i piano. I fokus stÄr improvisationernas musikaliska ?sprÄk? ifrÄga om musikaliska byggstenar eller strukturer.

Antagning till högskolan : GrÀnsen mellan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering

SammanfattningLikabehandlingsprincipen Àr en mÀnsklig rÀttighet av stor vikt. För att tillför-sÀkra likabehandling finns det uppstÀllda förbud mot diskriminering. Ibland rÀcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva ÄtgÀrder mÄste vidtas för att frÀmja jÀmlikheten i samhÀllet. De undantag frÄn diskrimineringsförbu-den som finns i sÄvÀl EU-rÀtten som i den svenska rÀtten öppnar upp för möj-ligheten att tillÀmpa positiv sÀrbehandling i syfte att skapa ett mer jÀmlikt sam-hÀlle. Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att utreda var grÀnsen gÄr mel-lan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering.AnvÀndandet av positiv sÀrbehandling Àr omdebatterat och frÄgan om möjlig-heten ska tillÀmpas Àr kontroversiell.

?Alla i samma film och inga överraskningar? En observationsstudie om samarbetet pÄ operationssalen

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstÄr i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och Àr den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det Àr mÄnga olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, Àr det av yttersta vikt att skapa en tillÄtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. SÀttet att kommunicera pÄ skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende pÄ genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att teamets kommunikation Àr god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bÀttre.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->