Detta examensarbete Àr genomfört pÄ Scania CV AB i SödertÀlje, pÄ deras motorutveckling och avdelningen för insprutningsprestanda. Scania Àr ett internationellt företag med verksamhet i Europa, Latinamerika, Asien, Afrika och Australien. Scania Àr idag vÀrldens tredje största tillverkare av tunga lastbilar och stora bussar. För att sÀkerstÀlla kvalitet och prestanda för insprutningssystemet genomför avdelningen för insprutningsprestanda bÄde simuleringar och tester pÄ insprutningssystemens ingÄende komponenter. För en injektor finns det en hel del test som mÄste genomföras för att sÀkerstÀlla dess prestanda och kvalitet.

SammanfattningDet Àr svÄrt för företag att konkurrera i dagens förÀnderliga vÀrld dÀr globalisering och ny teknologi driver pÄ vikten av att vara konkurrenskraftig. Företagsledare har insett vikten av att ha en vÀl fungerande supply chain, dÀr inköpare har visat sig spela en vÀldigt stor roll. Det Àr en av orsakerna till att inköpsfunktionen gÄtt frÄn att vara en ren administrativ funktion, till att vara mer strategisk. De behöver hantera en mÀngd olika processer och ta mÄnga viktiga beslut, som har betydelse för hela organisationen. Om skickligheten hos inköparna har betydelse för hur processerna och besluten hanteras, kan det i sin tur pÄverka hela organisationen.

I denna uppsats redovisas en undersökning av 24 utlÀndska lÀkare. Det Àr tvÄgrupper med tolv lÀkare i varje. Ena gruppen utgörs av EU-lÀkare som Àryrkesverksamma i Sverige, och den andra gruppen Àr studerande frÄn s.k. tredjeland och arbetar Ànnu inte i sjukvÄrden. Grupperna har olika genomsnittligvistelsetid ca fyra respektive tre Är.

 SammanfattningSyftet med denna studie har varit att undersöka nÄgra av de svÄrigheter som elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan möta dÄ de ska lÀra sig att lÀsa och förstÄ engelska, samt hur vi kan underlÀtta denna inlÀrning. SvÄrigheter i modersmÄlet, speciellt dÄ fonologisk avkodning, har visat sig ha ett starkt samband med hur elever kommer att lyckas vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. Detta gör att mÄnga elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter ofta fÄr stora problem att lÀra sig engelska.I studien har 100 elever i Ärskurs 5 frÄn fyra olika skolor i södra Sverige deltagit. Eleverna genomförde en forskningsversion av Ordkedjetestet (Jacobson, 2007) pÄ engelska och svenska, samt besvarade en enkÀt rörande lÀsvanor, instÀllning till engelskÀmnet och hur mycket engelska de möter pÄ fritiden. Elevernas resultat pÄ nationella provet i engelsk lÀsförstÄelse, Ärskurs 5, har ocksÄ samlats in.

Med syftet att sÀkerstÀlla jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn och att jÀmlikhet skall rÄda mellan olika etniska grupper fÄr EU:s lÀnder göra avsteg frÄn likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger dÀrmed medlemslÀnderna möjlighet att tillÀmpa positiv sÀrbehandling. För att positiv sÀrbehandling skall kunna tillÀmpas krÀvs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nÀstintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap fÄr inte vara automatiskt avgörande samt att sÀrbehandlingen skall stÄ i proportion till ÀndamÄlet.

Elektronisk handel (e-handel) mellan företag ofta kallad B2B Àr ingen ny företeelse. Olika företag har genom Ären investerat mycket i att automatisera sina interna processer, som har lett till stora effektivitetsbesparingar. Med hjÀlp av teknikens framfart fick man ocksÄ möjligheter att utbyta information automatiskt mellan olika företag. Systemintegration kan ses ur ett tekniskt perspektiv och ur ett affÀrsprocessperspektiv . Det tekniska perspektivet inriktar sig pÄ databaser och tekniker medan affÀrsprocessperspektivet fokuserar pÄ de processer som utförs i en verksamhet.

MÄlet med detta examensarbete Àr att ta fram ett grÀnsnitt för navigering i stora datamÀngder samt undersöka eventuella styrkor och svagheter hos detta grÀnsnitt. Bakgrunden till projektet Àr att företaget Analog Software utvecklar ett system som automatiskt skall klassificera objekt i en datamÀngd och sedan presentera denna klassificerade datamÀngd.GrÀnsnittet skall stödja en informationssökningsstrategi som benÀmns ?browsing?. En teknik för visualisering av information som varit framgÄngsrik Àr den sÄ kallade ?Fisheye-tekniken? som baseras pÄ en analogi med en vidvinkellins.

En stor del av Sveriges befolkning över 65 Är fÄr sina lÀkemedel expedierade via Apotekets dosdispenserade lÀkemedel, ApoDos. E-dos Àr ett förskrivarverktyg som nu anvÀnds vid förskrivning till dessa patienter. Införandet av e-dos Àr tÀnkt att förenkla hanteringen av ordinationer, att öka graden av automatisering av produktion av doser och att öka sÀkerheten i processerna. Trots detta sÄ kommer en stor del av ordinationerna fortfarande till DosApoteken via fax.Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för den underliggande problematik som ligger till grund för att e-dos inte anvÀnds i större utstrÀckning Àn cirka 50-60 % vid ordination av lÀkemedel till ApoDos-patienter.Studien har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr intervjuer med lÀkare frÄn Kalmar kommun har genomförts. Data samlades in frÄn sÄ vÀl öppen- som slutenvÄrdslÀkare under ett par veckor i april 2010.Resultaten visar att lÀkarna tycker att e-dos Àr ett bra system, som ger en god helhetsbild över patientens samtliga lÀkemedel.

Statkraft Àr helÀgt av Norska staten och Àr Sveriges fjÀrde största elproducent. Detta examensarbete syftar till att ta fram en metod för att lösa hur Statkraft Sverige AB ska lagra mjukvarubackuper av sina lokalkontrollssystem. För nÀrvarande finns det ingen homogen lagringsmetod för backuper pÄ företaget och problemet som ska lösas i examensarbetet Àr hur man kan lagra backuper frÄn ett flertal heterogena system pÄ en gemensam lagringsplattform. I och med att de allra flesta hjÀlpsystem för konfigurering av styrdatorer (PLC) bygger pÄ Microsoft DOS/Windows sÄ Àr det relativt enkelt att överföra backuper till en gemensam plattform. För Àldre hjÀlpmedel kan man dock tÀnka sig att virtualisera hjÀlpmedlen pÄ en nyare PC-dator med exempelvis VMware för att undvika problem som kan uppstÄ med Àldre hÄrdvara.

Examensarbetet har genomförts pÄ Volvo Lastvagnar i UmeÄ, VLU. Uppgiften var att göra en förstudie angÄende automatisk inmontering av instrumentbrÀda i lastvagnshytt. Denna studie Àr ett naturligt steg i den produktionsförÀndring som kommer att ske sommaren 2004. Idag monteras hytter pÄ 16 stycken kortflöden med tillhörande arbetslag och detta arbetssÀtt ska bytas ut mot en kontinuerligt driven bana eller line som det ofta kallas. Med denna förÀndring vill VLU uppnÄ de rationaliseringskrav som stÀllts av Volvos ledning för att fÄ fortsÀtta montera hytter i UmeÄ.

Servitut som inte uppfyller nÄgot ÀndamÄl eller inte anvÀnts under vÀldigt lÄng tid kallas onyttiga servitut. Ett onyttigt servitut försvinner inte automatiskt frÄn Fastighetsregistret utan kvarstÄr och skapar en onödig belastning. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur hanteringen av servitut kan förbÀttras för att minska antalet onyttiga servitut i Fastighetsregistret.De metoder som anvÀnds Àr en litteraturstudie och en intervjustudie. I litteraturstudien undersöks svensk lagstiftning och juridisk litteratur. Utdrag ur Fastighetsregistret och förrÀttningsakt visas för att ge praktiska exempel.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas Àldre- och handikappomsorg infört och anvÀnder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för Ätta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under tvÄ teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas Àldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna anvÀnder ICF i kommunernas Àldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat Àr anvÀndning i journalstruktur, anvÀndning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. TvÄ olika typer av införande och anvÀndningssÀtt av ICF inom kommunernas Àldre- och handikappomsorg framkom i studien.

De finmotoriska förmÄgorna Àr oerhört viktiga vad det gÀller den mÀnskliga lÀs- och skrivförmÄgan, dÄ handen behöver vara trÀnad för att göra smÄ rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svÄrigheter med de finmotoriska förmÄgorna blir beroende av andra, dÄ de kan fÄ svÄrt att klara av vardagliga bestyr sÄ som att klÀ pÄ sig sjÀlva och anvÀnda bestick. NÄgot som försvÄrar arbetet med de finmotoriska förmÄgorna utomhus Àr att barn anvÀnder vantar stora delar av Äret och att tillgÄng till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sÀllan under vinterhalvÄret pÄ grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast Àr ute fÄr mindre trÀning av de finmotoriska förmÄgorna under kalla Ärstider. Vi har jÀmfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gÀller arbetet med de finmotoriska förmÄgorna.

Betydligt fler mammor Àn pappor tillerkÀnns ensam vÄrdnad. I dagens debatt hÀvdas ofta att rÀtten Àr ?mammavÀnlig? och att kvinnan i princip alltid utses till ensam vÄrdnadshavare. Uppsatsen ska ses som mitt bidrag till debatten och syftar till att öka medvetenheten om könstillhörighetens betydelse för domstolens vÄrdnadsbeslut. En rÀttsfallsanalys har genomförts utifrÄn 14 tingsrÀttsdomar frÄn 2012, för att fÄ en bild av om det finns skillnader i hur kvinnor och mÀn utses till ensamma vÄrdnadshavare.

Bakgrund:SprÄkforskare Àr idag eniga om att barn sÄ tidigt som möjligt bör möta skriftsprÄket. Vi vet att det i förskolan Àgnas mycket tid Ät lÀsning och sprÄklekar, men det sÀgs inte sÄ mycket om skrivning. LÀrarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krÀvs för att lÀra barnen skriva. Skrivning och lÀsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lÀrare i förskolan och skolan ser pÄ skrivning i förskolan. Vi menar att det Àr intressant för lÀrare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsÀtt gÀllande barns skrivutveckling.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskola och skolans tidiga Är ser pÄ arbetet med barns skrivutveckling i förskolan.