I studiens bakgrund sÀger forskning att fysisk aktivitet Àr en förutsÀttning för god hÀlsa i samhÀllet och pÄ grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhÀllet satsa pÄ fysisk aktivitet och öka folkhÀlsan behöver individer motiveras pÄ ett rÀttvist sÀtt. Syftet med studien var att fÄ förstÄelse i vad det Àr som motiverar fysiskt aktiva medarbetare pÄ Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstÄ varför de Àr motiverade. För att besvara syftet anvÀndes Saab i Linköping som arena dÄ de historiskt sÀtt haft ett aktivt hÀlsoarbete. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.

Byggande i kallt klimat innebÀr mÄnga utmaningar pÄ grund av de hÄrda pÄfrestningar byggnader utsÀtts för. Forskningsprojektet Attract utreder möjligheten Ästadkomma attraktivt och hÄllbart boende i subarktiskt klimat, med utgÄngspunkter i Kiruna och GÀllivare. Tyréns AB Àr en del av detta och vill effektivisera byggprocessen genom att industrialisera hustillverkningen med förtillverkade moduler. Det skulle innebÀra en minskning av kostnader och tidsÄtgÄng under bÄde projektering och produktion. MÄlet med arbetet Àr att skapa en berÀkningsmodell som ska kunna anvÀndas för att snabbt ta fram de dimensionerande krafter ett stabiliserande torn av prefabricerade skivelement, exempelvis trapphus, utsÀtts för. Tanken Àr att ha fÄ bestÀmda vÀrden och istÀllet ge anvÀndaren av modellen möjlighet att anvÀnda egna variabler beroende pÄ situation, vilket skulle innebÀra att modellen kan anvÀndas vid flera olika tillfÀllen. Arbetet har resulterat i en berÀkningsmodell i form av en Exceldatafil dÀr berÀkningar utförs automatiskt och levererar dimensionerande krafter för det stabiliserande tornet.

Artificiell intelligens (AI) Àr en stor del i dagens datorspel. För att fÄ inblick i komplexiteten runt AI i spelutveckling och för att förstÄ delar som AI bestÄr av har detta projekt genomförts. MÄlet var att skapa en AI-motor frÄn grunden med bra grundplattform som Àr enkel att bygga vidare pÄ. Innan projektet startade utfördes en förundersökning dÀr olika alternativ för kartrepresentationer och grafsökningsalgoritmer togs fram. Utvecklingen av AI-motorn har haft ett starkt beroende till projektet dÀr en spelmotor utvecklats av Niklas Ekman och Christian Mesch.

Att hitta ett komplement till stora XML-filer kan vara svÄrt, men kan ocksÄ vara nödvÀndigt. PÄ IdaInfront anvÀnder man sig idag utav XML-filer för att sÀtta upp konfigurationerna pÄ hur man ska bygga upp ett projekt i deras program iipax. Dessa blir ofta vÀldigt stora och oöverskÄdliga samt att det inte finns nÄgon smidig grafisk representation pÄ hur de olika typerna hör ihop för att fÄ en enkel överblick, det Àr hÀr mitt examensarbete kommer in.Jag har skapat en prototyp pÄ hur man med ett domÀn specifikt sprÄk (DSL) kan ersÀtta XML syntaxen och pÄ sÄ sÀtt fÄ det mera lÀsbart och samtidigt göra en grafisk representation pÄ hur de olika noderna Àr kopplade till varandra.Jag anvÀnde mig av ett verktyg som heter XText för att ta fram mitt DSL dÄ det gav en bra grund samt att man fÄr olika hjÀlpverktyg sÄ som auto-complete förslag, fÀrgkodning, validering mm.För att fÄ fram en grafisk editor anvÀnde jag mig av ett verktyg som heter Eugenia som Àr en del av Epsilon som utveklar verktyg för olika typer av hantering av EMF modeller i Eclipse. Det gav en smidig koppling mellan den DSL jag utformade i XText med en grafisk editor som Eugenia automatiskt genererade pÄ omkring 600 filer utifrÄn tvÄ filer med instÀllningar som jag modifierade.Jag fick fram ett bra resultat för en prototyp i mindre skala. Dock anvÀnder sig IdaInfront av sÄ mÄnga noder per projekt sÄ det blir ganska snabbt svÄrt att se helheten i den grafiska editorn.

Gislaveds kommun stÄr likt mÄnga andra kommuner inför en utmaning dÄ stora pensionsavgÄngar vÀntas. För att stÄ sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften mÄste kommunen framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta Àr att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina förestÀllningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och Äsikter har legat till grund för denna studie. Syftet Àr att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori fÄr vi en ökad förstÄelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrÄgar.Resultatet av vÄr studie har visat att Gislaveds kommun i dag mÄste arbeta mer med frÄgor kring ledarskap.

En stor del av befolkningen har en hörselnedsÀttning men lÄngt ifrÄn alla som skulle kunna dra nytta av hörselhjÀlpmedel söker vÄrd i tid. Det finns ett behov av att kunna göra ett snabbt och enkelt screening-test hemifrÄn och i flera andra europeiska lÀnder har det för det ÀndamÄlet tagits fram telefon- och Internetbaserade hörseltest av tresiffertyp. Dessa tester spelar upp tre inlÀsta siffror samtidigt som ett störande brus-ljud och en adaptiv metod anvÀnds för att automatiskt uppskatta testpersonens genomsnittliga, uppfattbara signal-brus-förhÄllande. Studier har visat att förmÄgan att urskilja tal i brus försÀmras för personer med hörselnedsÀttning och att den absoluta uppspelningsvolymen inte spelar vÀsentlig roll sÄ lÀnge ljudet Àr klart hörbart. Ett svenskt talmaterial för ett sÄdant test har tagits fram inom EU-projektet HearCom. Syftet med examensarbetet var att implementera och validera en funktionell och prisvÀrd lösning i samarbete med en aktör inom telekommunikationsbranschen. Efter en upphandlingsprocess valdes ett Linux-baserat system med den öppna telefonserver-programvaran Asterisk. En normalstudie genomfördes dÀr resultaten pekar pÄ att det utvecklade testet Àr jÀmförbart med liknande test i andra lÀnder.

Sammanfattning Fel i programvara (buggar) kostar ofantliga summor varje Är. I detta arbete presenteras en metod dÀr programexekveringsmiljön utan vare sig programmerarens eller anvÀndarens inblandning utförligt kan rapportera och dölja effekterna av en avsevÀrd andel buggar. Genom att kompilatorn eller tolken tillÄter att en och samma procedur implementeras hur mÄnga gÄnger som helst införs ett helt automatiskt stöd för N-Version Programming (NVP) omedelbart i programsprÄket. Tekniken gör programvaran feltolerant och blir ett komplement till kostsam och ofta bristfÀllig testning. En tolk utvecklades för ett programsprÄk som tillÄter multipla definitioner av procedurer.

Statistiska CentralbyrÄn (SCB) samlar in data i form av enkÀtundersökningar. Dessa data mÄste sedan kodas med olika klassifikationer för att kunna anvÀndas i statistikproduktion. En sÄdan klassifikation Àr Socioekonomisk indelning (SEI).Denna rapport behandlar hur man automatiskt kan SEI-koda sÄdana enkÀtundersökningar sÄ att varje enkÀt tilldelas en SEI-kod. SCB:s nuvarande algoritm kodar ca 50% av enkÀterna och bygger pÄ att det yrke som Àr angivet i enkÀten finns med i ett lexikon. Om yrket inte finns med kan enkÀten inte kodas.

Problem: AnvÀndbarhet pÄ akademiska webbplatser Àr viktigt trots att de inte Àr utsatta för konkurrens pÄ samma sÀtt som andra typer av webbplatser. Dagens teknik underlÀttar utformningen av en webbplats, men bara för att tekniken finns för att enkelt göra en webbplats innebÀr det inte automatiskt att den blir anvÀndbar. UtvÀrderingar av anvÀndbarhet ur anvÀndarens synvinkel Àr viktiga och kan göras tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. NÀr webbplatsen har tagits i bruk kan det vara av intresse för den som förvaltar webbplatsen att göra en ny utvÀrdering av vad anvÀndarna tycker om anvÀndbarheten pÄ webbplatsen.Syfte: Syftet Àr att undersöka och analysera vad studenterna vid MÀlardalens högskola anser om den nya webbplatsens anvÀndbarhet samt att ta reda pÄ om ytterligare förbÀttringar kan göras.Metod: Undersökningen genomfördes med hjÀlp en enkÀt med 19 slutna och en öppen frÄga. FrÄgorna i enkÀten var baserade pÄ en heuristisk utvÀrderingsmetod med anvÀndbarhetsprinciper som utarbetats av Jakob Nielsen.

Ett dödsbo anses vara en juridisk person i svensk rĂ€tt. DödsbodelĂ€garna förvaltar dödsboet gemensamt och företrĂ€der det mot tredje man, 18 kap 1 § ÄB. Bouppteckningen Ă€r legitimationshandling i enlighet med 18 kap 4 § ÄB. Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera bouppteckningens funktion som legitimationshandling för dödsboet mot bakgrund av gĂ€llande rĂ€tt.I bouppteckningen ska samtliga som kan anses vara dödsbodelĂ€gare och efterarvingar anges, men det uppstĂ€lls inget krav pĂ„ att bouppteckningen ska utvisa vilka av de upptagna personerna som Ă€r dödsbodelĂ€gare. FrĂ„gan om vilka som Ă€r rĂ€tt dödsbodelĂ€gare behöver inte heller vara avgjord nĂ€r bouppteckningen upprĂ€ttas.

Titel: Styr lagen etiken? ? En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag.NivÄ: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist.Handledare: Agneta Sundström.Datum: 2014-05.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att skapa förstÄelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stÀrka sin legitimitet i relation till företagens intressenter.Metod: Forskningsansatsen Àr av kvalitativ karaktÀr. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda pÄ tre olika företag, som alla Àr verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjÀlp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader.Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen Àr. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stÀrkas automatiskt.Studiens bidrag: Ger en ökad förstÄelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stÀrka legitimiteten.

Sammanfattning Denna rapport redovisar ett tillvÀgagÄngssÀtt att inventera, inmÀta och kartera föreslagna cykelleder Ät Torsby Sportcenter samt framstÀlla ett dokument med adressuppgifter över berörda fastighetsÀgare. Inventering och inmÀtning utfördes med en enklare GPS-mottagare. Kartan framstÀlldes i GIS-programmet ArcMap och som bakgrundskarta anvÀndes fastighetskartan ur vilken valda lager exporterades. För en del lager slogs vissa klasser ihop till en klass för att fÄ en fungerande kartbild. Samtliga lager gavs egna manér. För att framstÀlla fastighetsÀgaruppgifterna söktes först berörda fastigheter ut i fastighetskartan.

Jakttraditionen Àr ett exempel pÄ speciesism ? diskriminering av en individ pÄ grund av dess arttillhörighet. Jakten rÀttfÀrdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma vÀrde som mÀnniskans. Men jakten Àr ocksÄ ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fÀlt. Denna text Àr en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat pÄ en undersökning av sprÄket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrÄn kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, vÄldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhÄllningssÀtt, och som dÀrmed Àr förutsÀttningar för jaktens varande och rÀttfÀrdigande.

DĂ„ jag genomförde en verksamhetsförlagd utbildning pĂ„ gymnasieskolan observerade jag hur vĂ€l lĂ€rarna bemötte sina elever. Jag sĂ„g respektfullhet, engagemang och tydlighet. ÄndĂ„ fanns det elever som inte tog sin dag i skolan pĂ„ allvar och jag funderade pĂ„ vad som var orsaken. Det verkade som om en del elever inte förstod att ansvaret för lĂ€randet var deras eget. Denna studies syfte Ă€r: Ă€r att beskriva vilka faktorer det Ă€r som inverkar till att elever i Ă„rskurs 1 och Ă„rskurs 3 pĂ„ ett samhĂ€llsprogram i en gymnasieskola tar personligt ansvar för sina studier.

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers förestÀllningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive förestÀllningar om fenomenet med sÀrskilt tonvikt pÄ skÀrningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tÀnkare som att kroppen och jaget upplevs som frÀmmande, automatiskt, externt och iakttaget frÄn utsidan pÄ ett tvÄngsmÀssigt sÀtt. Jaspers och Gebsattels förestÀllningar stÄr i motsÀttning till ett biologiskt och psykologiserande förstÄende av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tÀnkare en konflikt mellan att Ä ena sidan vilja undvika att förtingliga mÀnniskan och hennes lidande till faststÀllda definitioner, och att Ä andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..