I den aktuella kursplanen för svenska pÄ grundskolan, Lpo94, gÄr det att utlÀsa att svenskÀmnet inte ska delas upp i delmoment, utan att sprÄk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar pÄ hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebÀra problem för lÀrarna. Denna uppsats strÀvar efter att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare tillÀmpar skönlitterÀr undervisning och om skönlitteratur Àr ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar Àven elevernas uppfattning av den sköntlitterÀra undervisningen de fÄr i skolan. För att bÀttre förstÄ de verksamma lÀrarnas arbetssÀtt har en grundlig genomgÄng av litteratur? och receptionsforskning genomförts.

För att företag skall kunna konkurrera pÄ stÀndigt förÀnderliga marknader krÀvs att de har kunskap om exempelvis kundbehov, konkurrenter och nya produkter. KÀllor till denna kunskap finns bÄde internt inom organisationer och externt i deras omgivning. BÄde de interna och externa kunskapskÀllorna Àr viktiga, men under de senaste Ären har ett allt större intresse riktats mot de externa kÀllorna, dÄ de har blivit allt viktigare för att organisationer effektivt skall kunna hantera sina affÀrsprocesser.En av de kunskapskÀllorna som ofta nÀmnts Àr Internet och den data som lagras pÄ hemsidor runt om i vÀrlden. Dock Àr det svÄrt att hitta relevant data pÄ Internet pÄ grund av dess omfattning och dynamiska karaktÀr. Det har dÀrför börjat uppkomma nya tekniker för att inhÀmta, strukturera och integrera data frÄn Internet.

Denna uppsats försöker besvara frÄgestÀllningen varför en del studenter vid Karlstads universitet vÀljer att ta ut sin examen vid nÄgot annat lÀrosÀte. Vi belyser bytesprocessen som leder respondenterna i undersökningen fram till ett faktiskt byte, frÄn det att tanken föds, till att studenten etablerar sig vid ett nytt lÀrosÀte. Med hjÀlp av djupintervjuer hittar vi anledningar till varför byten sker, antingen av praktiska skÀl eller sÄ Àr det tron att en examen frÄn ett Àldre lÀrosÀte, med högre status, ger ett försprÄng in i karriÀren.UtifrÄn teorier som valts inom exempelvis relationsmarknadsföring, image, kundnöjdhet och bytesbeteende- framför allt SPAT (Switching Path Analysis Technique) analyserar vi informationen och underbygger resultaten. LÀngs undersökningens gÄng har vi modifierat SPAT-modellen och lagt till flera variabler. Detta för att den ska passa in pÄ just bytesprocessen hos högskolestuderande, vilket har givit oss en tydligare bild över processen.Det framkommer tydligt under studiens gÄng att flera av studenterna vÀljer att byta universitet för att ta ut sin examen vid ett universitet med i deras ögon högre status.

I detta projekt har det kontrollerande avbördningsskyddet för vattenkraftverk, förkortat KAS, studerats nÀrmare. KAS finns installerat vid mÄnga större vattenkraftverk och har till uppgift att automatiskt aktivera öppning av dammluckorna ifall vattennivÄn skulle stiga över dÀmningsgrÀns och bÄde den ordinarie nivÄregleringen och manuell reglering skulle utebli. PÄ sÄ sÀtt kan överströmning av dammen med eventuellt dammbrott som följd förhindras.Eftersom KAS Àr det yttersta skyddet stÀlls extra höga krav pÄ tillförlitlighet. DÀrför behöver de elektiska och mekaniska komponenter som ingÄr i systemet vara robusta, vÀl beprövade och ha en lÄng livslÀngd. Dessutom ska systemet vara utformat pÄ ett sÄdant sÀtt att Àven om ett fel skulle uppstÄ ska inte det leda till att hela systemet förlorar sin funktion.Minst lika viktigt som konstruktionen Àr att de parametrar som styr skyddssystemets funktion Àr rÀtt instÀllda.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilka förutsÀttningar som ligger till grund för att företag ska vÀlja att bÀra kostnaden för anvÀndandet av en garant i samband med en nyemission. Genom en kvantitativ och en kvalitativ studie utreds nÀr företag anvÀnder garanter, hur garantiÄtagandet utformas och vilka kostnader och effekter detta leder till.Till den kvantitativa studien som baseras pÄ utförda företrÀdesemissioner under perioden 2005-2009 stÀlls tvÄ hypoteser rörande nÀr garanter anvÀnds. Resultatet av den första hypotesen visar inget tydligt samband mellan anvÀndandet av garanter och motivet att tillföra rörelsekapital. Testet av hypotes tvÄ som söker ett samband mellan anvÀndandet av garanter och lÄgkonjunktur visade ett visst stöd för hypotesen. Efter storleksuppdelning visades ett starkt stöd för att större företag anvÀnder garanter mer vid bÄde lÄgkonjunktur och för att fÄ in rörelsekapital, medan samma studie inte ger nÄgot resultat för de mindre bolagen.

Studien Àr en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstÀrker adjektiv pÄ svenska, och om förstÀrkningen varierar utifrÄn vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstÀrkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstÀrkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen Àmnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamÀngder Àn motsvarande studier av svenska. Datan hÀmtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (?ADJ som en/ett N?) extraherades automatiskt.

Det socialkonstruktivistiska synsÀttet pÄ lÀrande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lÀrande Àr idag mycket aktuellt. Det framhÄlls av bÄde forskare inom pedagogik och i lÀroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i Àmnet matematik, med utgÄngspunkt i hur kommunikation anvÀnds som ett lÀrandeverktyg. Teorier om att kunskap Àr nÄgot som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp frÀmst genom enskild aktivitet, konstruktivism, fÄr idag mindre intresse. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

BAKGRUND:Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptÀcka och uppleva olika kÀnslor som nyfikenhet, trygghet, upp-tÀckarlust och inspiration. Detta tar de olika lÀroplanerna fasta pÄ. FöresprÄkare för utomhuspedagogik har under Ärhundrade sett att barn behöver bÄde teori och praktik för att tillÀgna sig ett lÀrande. Barn lÀr sig matematik lÀttast om de fÄr lÀra sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lÀttare ska kunna tillgodogöra sig ett lÀrande bör de fÄ anvÀnda sina sinnen och sin kropp.

Den hÀr studien handlar om coaching inom ridsporten. Den beskriver ryttares uppfattningar, genom intervjuer, om coaching utifrÄn aspekterna relation, medvetenhet och ansvar. Syftet Àr att beskriva ryttares uppfattningar om coaching inom ramen för ridsport. Ridsport och coaching Àr ett omrÄde som inte Àr vÀl forskat inom och denna studie hoppas pÄ att tillföra till ökad forskning. Coaching har olika definitioner i olika sammanhang.

Mjukvara i datorer styr mÄnga viktiga funktioner i dagens samhÀlle och anvÀnds i stor utstrÀckning för att kommunicera men Àven för att styra utrustning. För att mjukvara ska fungera tillförlitligt behöver den byggas korrekt och testas utförligt. För att uppnÄ tillförlitlighet kan en byggserver anvÀnds för att automatiskt bygga och testa mjukvaran. Den hÀr rapporten beskriver hur en prototyp av ett övervakningssystem för byggservrar skapats. Systemet sköter övervakningen genom en övervakningstjÀnst som hÀmtar information frÄn en byggserver av typen CruiseControl.NET [10] och presenterar informationen pÄ en webbportal.

För att pÄ ett bÀttre och smidigare sÀtt kunna hantera distributions- och produktionsplaner installerade Bic Är 2001 en centraliserad mjukvara för styrning av lager. En inparameter till denna Àr sÀkerhetslagernivÄn. För nÀrvarande sker berÀkningarna av sÀkerhetslagernivÄerna pÄ ett mycket grundlÀggande sÀtt vilket tar mycket tid och arbete i ansprÄk dÄ utrÀkningarna till största delen görs för hand.Generella teorier med anknytning till berÀkning av sÀkerhetslager undersöks för att senare sÀttas i relation till Bics specifika situation. Den ursprungliga modellen utökas med sÄdana parametrar som har en inverkan pÄ sÀkerhetslagernivÄn men för vilka hÀnsyn ej Àr tagen i dagens lÀge. Tillexempel studeras hur avvikelser mellan prognoser och efterfrÄgan, varianser i ledtid, och A,B,C klassificering av produkter kan fÄ inflytande pÄ sÀkerhetslagernivÄn.MÄnga produkter saknar, eller har bristfÀllig underlagsinformation för utrÀkningarna.

Internet har i över 20 Är pÄverkat samhÀllets förutsÀttningar, sÄ Àven skolans arbetssÀtt och undervisningssituation. FörÀndringarna i samhÀllssektorn avspeglar sig inte minst i samhÀllskunskapsÀmnet bÄde gÀllande innehÄll, administration och kommunikation. Satsningarna pÄ internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frÄnvaro. DÀrav arbetets relevans dÀr syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasielÀrare i samhÀllskunskap beskriver internets pÄverkan pÄ samhÀllet och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte.Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i anvÀndande hos de intervjuade lÀrarna.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs 1. FrÄgestÀllningarna som vi valt för att uppfylla vÄrt syfte Àr följande: Vilken lÀs- och skrivmetod bygger det traditionella och det digitala lÀromedlet pÄ? Vilket innehÄll har lÀromedlen och hur förhÄller sig innehÄllet till kursplanen i svenska för Ärskurs 1-3? Vilka framtrÀdande skillnader finns mellan ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel med avseende pÄ lÀrarhandledning, innehÄll och illustrationer? För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ textanalys. Vid analysen av lÀromedlen konstruerade vi ett analysverktyg med utgÄngspunkt i kursplanen för svenska samt frÄgor berörande den analytiska lÀs- och skrivmetoden.Resultatet visar att det traditionella lÀromedlet bygger pÄ den analytiska lÀs- och skrivmetoden medan det digitala lÀromedlet bygger pÄ den syntetiska lÀs- och skrivmetoden. Vidare visar resultatet att lÀromedlen förhÄller sig till kursplanens kunskapsomrÄden pÄ olika sÀtt.

Företaget Ida Infront, dÀr examensarbetet utfördes, var intresserad av hur den grafiska pluginkonfigurering kan göras mer anvÀndarvÀnlig i deras egenproducerade mjukvaruprogram iipax. Programmet iipax anvÀnds bland annat till att effektivisera Àrendehanteringsprocesser och digitala arkiveringar. Det Àr till stor del uppbyggt av plugins vilka förtecknas i en konfigurationsfil men Àven i vissa fall det grafiska anvÀndargrÀnssnittet. Pluginkonfigurering sker genom att anvÀndaren fyller i pluginnamn, parameternamn och parametervÀrden för ett plugin i ett formulÀr. Det finns ingen information i programmet vilka plugins som finns eller vad de har för parametrar, vilket gör det svÄrt att konfigurera plugins.

MÄlet med projektet Àr att utveckla ett system dÀr det skall gÄ att komma Ät information frÄn en intern databas pÄ ett enkelt sÀtt med en mobil enhet. Eftersom varje enskild databas Àr unik sÄ skall det gÄ att justera systemet enkelt genom ett administrationsgrÀnssnitt sÄ att det passar till varje databas. Informationen Àr oftast kÀnslig och skall inte Ätkommas av obehöriga anvÀndare, sÄ den mobila enheten behöver autentiseras för att skydda informationen. Systemet kommer alltsÄ bestÄ av ett par applikationer:1. WebbtjÀnst som skall kommunicera med databasen och skicka information till webb- och den tjocka klienten.2. Webbaserad klient, skall kunna visa data frÄn databasen.3. Tjock klient, skall kunna visa samt uppdatera data frÄn databasen.4. AdministrationsgrÀnssnitt som skall kunna konfigurera webbtjÀnsten. För autentisering av anvÀndaren anvÀnds telefon ID:et och sköts automatiskt av den tjocka klienten.