Syfte och frågeställningarVårt syfte är att undersöka i vilken mån det går att lära ut livräddning i vatten i årskurs fyra.- I hur stor utsträckning kan elever i årskurs fyra lära sig att livrädda i vatten?- Kommer träning av de olika momenten leda till en förbättring?- Blir det någon skillnad i förbättring mellan flickor och pojkar i de olika momenten?MetodVi har undersökt hur träningsbar deras förmåga är genom att göra en kvantitativ observationsstudie, i vilken vi har genomfört för och eftertester på eleverna där cirka hälften av eleverna fick chansen att träna på de olika momenten. Studien genomfördes på 64 elever i årskurs fyra. Resultaten samlades in och behandlades i statistikprogrammet SPSS. Studiedesignen är en interventionsstudie.ResultatResultaten visar att elever i årskurs fyra, oavsett om de får träning eller inte, har en förmåga att lära sig att livrädda i vatten.

Uppskattningsvis 2000 personer lever med diagnosen tetraplegia i Sverige idag. Orsaken till skadan är trauma mot halskotpelaren som resulterar i total förlamning i bålen och de nedre extremiteterna. Ju högre upp skadan är placerad, desto större blir även förlamningen i de övre extremiteterna. Det traditionella sättet, att driva en manuell rullstol framåt med hjälp av drivringen, är med dessa funktionsbortfall, inte optimalt för att ta sig framåt eller över hinder. Ett prototyphjälpmedel, som förändrar rörelsemönstret till att större delen av kraften riktas i tangentiell riktigning framåt, med hjälp av de starkaste kvarvarande musklerna, utvecklades i projektet.Projektet har tillämpat dynamisk produktutveckling, med användarna i fokus, för att få fram en prototyp som uppfyller användarnas krav och som framförallt är användarvänlig.

Detta examensarbete har utförts inom programmet högskoleingenjör maskinteknik på Karlstads Universitet under våren 2014 för företaget Prevas Development AB i Karlskoga. Syftet med arbetet är att optimera utformningen av kylflänsar som sitter på en ECU enhet (Electronic Control Unit) som är en komponent till fordonsindustrin. Förbättringen skall tas fram genom att använd en programvara som kan genomföra termiska simuleringar. ECU enheten består av en låda med en överdel som består av kylflänsar som har till uppgift att kyla ner kretskortet med dess olika komponenter som sitter inne i ECU enheten. En termisksimulering har utförts på den befintliga utformningen, resultaten från den simuleringen jämförs sedan med resultatet från de termiska simuleringarna som utförs på nya utformningar som tas fram.

Nätverks-RTK (Real-Time Kinematic) är en metod för positionsbestämning med Global Navigation Satellite System (GNSS) i realtid. Metoden kräver att en driftledningscentral kan kommunicera med de GNSS-mottagare som använder referensstationsnätet, för att bland annat skicka ut korrigerade GNSS-data. I Sverige erbjuder SWEPOS, ett nät av fasta referensstationer, en tjänst för nätverks-RTK-mätning, som förväntas ge en mätosäkerhet på mindre än 15 mm i plan och 25 mm i höjd (över ellipsoiden) (med täckningsfaktorn k = 1 i bägge fallen). Den teknik som idag används av SWEPOS för att utföra positionsbestämning av GNSS-mottagare är Virtuell Referensstation (VRS). VRS kräver tvåvägskommunikation eftersom mottagaren skickar in sin absoluta position till nätverks-RTK-programvaran hos driftledningscentralen, var beräkningarna av korrektionsdata sker, innan de skickas tillbaka till mottagaren.

I denna uppsats undersöks huruvida en lyssnare kan skilja på två ljudmixar som är mixade på samma sätt men summerade på olika sätt. Den ena summeras analogt och den andra digitalt. Om så är fallet, hur tycker lyssnaren att dessa skillnader yttrar sig? Som metod fick en testpanel i ett blindtest lyssna på två olika mixar, en rocklåt och en jazzlåt, som båda fanns i både analogt och digitalt summerade versioner. Dessa fick testsubjekten sedan besvara några frågor kring och tycka till om dessa olika versioner i en kvalitativ enkätundersökning Det visade sig att skillnader uppfattades av merparten av lyssnarna.

Syftet med följande arbete var att få en bild av hur tio specialpedagoger, på olika skolor i två kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ta reda på deras metoder, arbetssätt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frågeområden: Kartläggning, arbetssätt och metoder, kompensatoriska hjälpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete på att specialpedagogers arbetssätt varierar och det ser olika ut på olika skolor.

Syfte:Målet med undersökningen var att få kunskap om hur undervisningen kan stärka elevens förmåga att tillämpa problemlösning i matematik. Målet är att finna de kritiska aspekterna av att tillämpa problemlösning.I undervisningssituationen fann jag det intressant att se vilka förändringar som gjorde skillnad för elevens lärande.Teori/Metod:Undersökningen är en learning study som utförs i en åk 8. Datamaterialet baseras på samtal, intervjuer, observationer och tester. Detta material ligger som grund då jag med hjälp av variationsteorin använder denna teori som analysredskap.Resultat:Resultatet visar eleverna saknade strategier och metoder för att utföraproblemlösningsuppgifter. Vid cykel 1 visade testresultatet att eleverna förbättrade sin förmåga att arbeta med problemlösningsuppgifter då de deltagit i lektioner som bearbetade det valda lärandeobjektet.

Bakgrund: Människan tillbringar en tredjedel av sitt liv i sömn det är ett behov vilket hon inte kan vara utan. Patienter som vårdas på IVA drabbas frekvent av sömnstörningar och därmed sömnbrist. Tidigare gjorda studier tyder på att IVA patienter upplever sömnstörningar som ett stort problem. Syfte: Att beskriva sömnförändringar, sömnpåverkande faktorer och sömnförbättrande omvårdnadsåtgärder för IVA-patienter. Metod: Databassökning gjordes och nyckelord har identifierats.

I denna studie ja?mfo?rs tva? olika navigationsmenyer i kontexten av en nyhetsapplikation. Vi utvecklar sja?lva tva? olika prototyper da?r vi implementerar tva? olika navigationsmenyer, som sedan anva?nds fo?r att utfo?ra anva?ndartester da?r vi ma?ter hur effektivt en anva?ndare kan utfo?ra ett antal specifika uppgifter. En fo?rstudie genomfo?rs da?r redan existerande nyhetsapplikationer studeras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom affärslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt på det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal människor på ledningsnivå inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkäter, ?Cottle-tester? och intervjuer.Respondenterna har först fått ge uttryck för sin bild på sig själva och därefter hur de uppfattar ?motparten? med hänsyn till tidsaspekten. Sedan mättes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkät. Resultaten visade att den bild man har av sig själv inte alltid stämmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmän vara något mer positiva i sin syn på samarbetet med svenskar än tvärtom.

I en pilotstudie undersöktes vilka beteenden som går att observera i en gruppmötessituation. Först utformades och utprovades ett observationsschema med olika beteenden som kan förekomma i gruppdiskussioner. Dessa beteenden observerades och noterades av två observatörer i två olika diskussionsgrupper. De variabler som hade ett starkt samband med varandra slogs samman. De variabler som hade en låg observationsfrekvens togs bort medan de kvarstående låg till grund för huvudstudien.

Syftet med studien är att undersöka förskoleklasslärares uppfattningar av förebyggande arbete, när det gäller att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna handlar om vad förebyggande arbete är, utifrån vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lärarna ser. Andra frågor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat används i verksamheten.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande sker i interaktion via språket, samt olika synsätt på elevers svårigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visar att lärarnas uppfattningar av förebyggande arbete är varierande, såväl vad gäller innehåll som metod och organisering. Lärarna visar sig också ha olika djup kunskap inom läs- och skrivområdet.

Denna studie gjordes på förfrågan av en simklubb i västra Sverige. Uppgiften var att mätafram laktatkurvan på ett antal simmare. Önskemålet var tio (10) simmare men vi fick ettbortfall på fyra (4) på grund av sjukdom, ovilja och tester för nära inpå mästerskap. Metodenvi valde var laktatmätning efter varje simmat lopp. Simmarnas uppgift var att simmaprogressivt 5*200m frisim.

Under vårterminen 2011 utfördes detta projekt som ett examensarbete i utbildningen Innovation och produktutdesign, högskoleingenjörsprogrammet. Projektet fokuserade på formgivning och omfattade10 veckors heltidsstudier. Denna rapport är en sammanställning av projektets genomförande. Med denna visas arbetsgången och de verktyg och metoder som använts vid genomförandet.Arbetet baserades på ett uppdrag av Lars Asplund som är professor i datateknik vid Mälardalenshögskola. Asplund hade utvecklat plattformen för produkten Swim Tau, som är tänkt som ett hjälpmedel för motionssimmare.

Det finns idag ett stort behov av att kunna klassificera stora mängder data på ett effektivt sätt. Prediktiv modellering är ett område inom data mining där prediktioner kan utföras baserat på tidigare erfarenheter. Dessa prediktioner presenteras sedan i en modell. Avvägningen mellan tolkningsbarhet och träffsäkerhet är ett begrepp som beskriver hur träffsäkra modeller ofta är ogenomskinliga, medan genomskinliga modeller ofta har lägre träffsäkerhet. Detta är ett problem eftersom det finns ett behov av modeller som är både träffsäkra och tolkningsbara.I denna studie visas hur man kan gå till väga för att skapa en modell som har en träffsäkerhet i klass med en ogenomskinlig modell, men samtidigt har en högre tolkningsbarhet.