Sökresultat:
926 Uppsatser om Automatisk nivćreglering - Sida 18 av 62
Designprinciper för feedback i kontextmedvetna applikationer - En designstudie av feedbacks funktion för anvÀndares tillit mot kontextmedvetna applikationer -
Utvecklingen av kontextmedvetna applikationer har gett informationsteknologin nya möjligheter att lÄta anvÀndningen av tekniken gÄ mot den vÀrld som beskrivs i Ubiquitous Computing. Forskning visar att en automatisk kontextanpassning kan ha negativ effekt pÄ en anvÀndares tillit mot en applikations beteende. DÀrför har vi undersökt hur feedback kan anvÀndas för att generera en kÀnsla av tillit mellan en anvÀndare och en kontextmedveten applikation. I genomförandet anvÀnde vi en explorativ designstudie. För att bygga vÄr undersökning frÄn en teoretiskt informerad grund utformade vi ett antal designprinciper frÄn teorier inom relaterade omrÄden.
AUTOMATISERING AV KAPMASKIN
Weland AB Àr ett familjeföretag som startade 1947 med sitt huvudkontor i SmÄlandsstenar. HÀr finns ungefÀr 250 anstÀllda som jobbar pÄ ca 60 000 kvadratmeter. Ryggraden i Welands verksamhet Àr tillverkning av pressvetsad gallerdurk som gÄr att se i konstruktioner som trappor, bÄde spiral och raka.Projektet grundar sig i att ljudnivÄn vid en maskin för kapning av gallerdurk Àr hög och dÀrför har personalomsÀttningen ocksÄ varit hög. Syftet med projektet Àr att konstruera komplement till en kapmaskin för att göra den helautomatisk. Det skulle göra att en operatör inte behöver vara nÀrvarande mer Àn för att förse maskinen med material, programmera maskinen och bortföra pallar med fÀrdigt gods.
RÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd för papperlösa barn : En granskning av Sveriges reglering i ljuset av dess internationella Ätaganden
RÀtten till hÀlsa regleras i en mÀngd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mÀnskliga rÀttigheterna för alla individer. RÀtten till hÀlsa Àr en förutsÀttning för ett Ätnjutande av andra rÀttigheter. Det Àr ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem Àr en tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd. En stat kan aldrig ÄlÀggas att tillförsÀkra mÀnniskor att fÄ vara friska, men dÀremot en möjlighet att pÄ lika villkor fÄ ta del av de resurser som finns att tillgÄ för att kunna uppnÄ en bÀsta möjliga hÀlsa. I de flesta internationella konventionerna, Àr det inte en rÀttighet endast förbehÄllen medborgare i ett land utan en mÀnsklig rÀttighet som skall realiseras pÄ lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstÄnd att vistas i den staten de befinner sig i.
Inf?rande av en ny straffbest?mmelse om arbetskraftsexploatering - En analys av hur straffr?ttslig reglering kan motverka osk?liga arbetsvillkor p? den svenska arbetsmarknaden
Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.
Automatisk rÀkning med monokrom visionsteknik
The use of vision applications are growing and the demand for integration and connectivity with other industrial automation control devices is increasing. Some businesses that are using vision technology follow US Food and Drugs Administration (FDA) regulation concerning audit trail. This thesis investigates the possibility to use vision technology for counting objects, achieving connectivity and to follow FDAs audit trail regulation. A market survey has been used to select suitable hardware and software to be used in the design of an application that is able to count objects and that uses standard industrial network connection i.e. OPC data access and Microsoft?s .NET components over Ethernet.
Produktionsutrustning för rörunderhÄll
Syftet med detta examensarbete har varit att införskaffa lÀmplig utrustning till förbearbetning och oförstörande provning. Utrustningen ska anvÀndas till rör som svetsas pÄ insidan. Arbetsgivare Àr Areva Uddcomb i Karlskrona. Vi har anvÀnts oss av metoder frÄn Fredy Olson. Detta för att fÄ en enkel och sammansatt struktur i arbetet.
Redovisning och vÀrdering av humankapital i fotbollsklubbar : Kan detta överföras till traditionella företag?
Bakgrund och problem: Humankapitalet som motsvarar ett företags intelligens Àr en av företagens viktigaste tillgÄngar. I fotbollsklubbar Àr det bland annat spelarna som motsvarar klubbens kompetens. DÀremot i traditionella företag Àr det de anstÀllda som motsvarar intelligensen. Förutom fotbollsklubbar pÄ elitnivÄ Àr det i Sverige inget annat företag som redovisar sina anstÀllda som en tillgÄng i balansrÀkningen. NÀr ett företags intelligens till största del bestÄr av de anstÀlldas kunskap samt kompetens och det inte uppvisas i företagets finansiella rapporter kan det tyckas ge en missvisande bild av verkligheten.
§ 500 California Corporations Code : en alternativ lösning till borgenÀrsskyddet vid vÀrdeöverföringar?
Denna uppsats behandlar borgenÀrsskyddet vid vÀrdeöverföringar. Det primÀra mÄlet för begrÀnsningar vid vÀrdeöverföringar Àr att skydda borgenÀrer. BorgenÀrsskyddet i svensk rÀtt Äterfinns i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen i form av beloppsspÀrren, som benÀmns som principen om skyddet för det bundna kapitalet, och försiktighetsregeln. De lege lata ger inte lagregeln nÄgot nÀmnvÀrt skydd för bolagets borgenÀrer.
Upplysningar om nedskrivningsprövning av goodwill enligt IAS 36 p.134 : Ur ett finansanalytikerperspektiv
En diskussion har lÀnge förts kring hur berÀkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill Àr en komplex tillgÄng som Àr svÄr att identifiera och separera frÄn andra tillgÄngar. Sedan 2005 tillÀmpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som Äterfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svÄra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.
Upplysningar om nedskrivningsprövning av goodwill enligt IAS 36 p.134 : Ur ett finansanalytikerperspektiv
En diskussion har lÀnge förts kring hur berÀkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill Àr en komplex tillgÄng som Àr svÄr att identifiera och separera frÄn andra tillgÄngar. Sedan 2005 tillÀmpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som Äterfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svÄra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.
Automatisk textsammanfattning: en experimentell studie
The principal aim of this thesis is to test if extracts, produced by the automatic summarizer "Copernic Summarizer", are possible to use as abstracts. The aim is also to give a picture of what automatic summarization is and why it is motivated. Three questions are asked: What is automatic summarization and what can it be used for? Is it possible to replace the author-written abstracts with extracts from "Copernic Summarizer"? Is automatic summarization motivated for the different areas of use that are identified in the first question? An automatic summarizer is a program that is intended to summarize text automatically and it can be used for different purposes, for example for summarizing WebPages or scientific articles. To answer the second question an experiment is carried out.
NĂ€r industrin styr medlen
Med mÄlet att reducera de nationella kvÀveoxidutslÀppen enligt Göteborgsprotokollets bestÀmmelser införde Norge Är 2007 en skatt pÄ 15 NOK per kilo kvÀveoxidutslÀpp. I en reaktion mot denna skatt bildades NÊringslivets NOX-fond pÄ initiativ av de industrier som reglerades av skatten. NOX-fonden utgör ett alternativt miljöreglerande styrmedel till en traditionell miljöskatt och den frÀmsta skillnaden Àr att avgiften för utslÀpp betalas tillbaka till de reglerade aktörerna i NOX-fonden. Avgifterna Äterbetalas i form av investeringsstöd till kvÀveoxidreducerande ÄtgÀrder i verksamheterna. Att en miljöavgift pÄ detta sÀtt ÄtergÄr till de förorenande aktörerna gör att reduktionen för dem blir mindre kostsam Àn genom reglering av en miljöskatt.
Tilldelningsbeslut i offentlig upphandling. Om beslutsmotivering och underrÀttelse om tilldelning
Syftet med denna uppsats Àr att klargöra vilka krav som bör stÀllas pÄ tilldelningsbeslut och underrÀttelser om tilldelning. Syftet Àr vidare att undersöka vilka krav som idag faktiskt stÀlls pÄ bÄde tilldelningsbeslut och underrÀttelser om tilldelning. Sett i ett större perspektiv Àr mÄlsÀttningen och förhoppningen med arbetet att ett klargörande av vilka krav som stÀlls pÄ tilldelningsbeslut och underrÀttelser om tilldelning i nÄgon mÄn kan bidra till att undvika överprövningar grundade pÄ otydlighet i eller okunskap om de krav som stÀlls.Det saknas en regel som behandlar hur ett tilldelningsbeslut ska fattas och vad det specifikt ska innehÄlla. UnderrÀttelsen om tilldelning regleras genom 9 kap. 9 § LOU som stadgar att upphandlande myndighet Àr skyldig att ge leverantörer upplysningar om beslutet om tilldelning samt skÀlen för detsamma, samt att information om den s.k.
Automatisk sorteringsmaskin för Lego
Detta kandidatprojekt har skett pÄ uppdrag av företaget Sund Birsta och har genomförts pÄChalmers tekniska högskola. Företaget utvecklar, tillverkar och sÀljer stÄlverksutrustning till eninternationell marknad. Syftet med projektet har varit att skapa en prototyp av en anvÀndarvÀnligoch lÀttnavigerad kundportal baserad pÄ Sund Birstas behov.Arbetet inleddes med en förstudie bestÄende av en litteraturstudie och ett besök hos företaget iSundsvall för att fÄ en förstÄelse och en bra grund för det fortsatta arbetet. En kravspecifikationtogs fram efter besöket för att fÄ en bra överblick över vad som skulle ingÄ i prototypen.Implementeringen utfördes enligt extremprogrammeringsmetoden dÀr parprogrammeringanvÀndes. Det grafiska grÀnssnittet togs fram med hjÀlp av mock-ups och ett fÀrgschemaskapades med hjÀlp av olika webbverktyg.Slutresultatet blev en prototyp implementerad i programmeringssprÄket PHP och ramverketCodeIgniter.
En undersökning av EDI i smÄ och medelstora företag
EDI (Electronic Data Interchange) Àr en av de olika tekniker och metoder som finns för att etablera e-handel. Trots att tekniken erbjuder en rad fördelar, exempelvis automatisk överföring av information utan mÀnsklig inblandning, Àr utbredningen inte sÄ stor bland smÄ och medelstora företag. Anledningen till detta Àr frÀmst för att det Àr för dyrt och komplext att införa. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om implementeringen av EDI har gett förvÀntad lönsamhet i smÄ och medelstora företag.För att söka svar pÄ frÄgestÀllningen har enkÀter anvÀnts som metod. De slutsatser som kan dras frÄn enkÀtundersökningen Àr att de flesta smÄ och medelstora företag införskaffade EDI av andra skÀl Àn lönsamhet, dÄ frÀmst krav frÄn kunder.