Detta examensarbete är ett utvecklingsarbete av demonstrationsutrustning för enkel visning av fördelarna med M2M-tekniken vid insamling av mätdata och automatisk övervakning. Arbetet består av en praktisk del, som utgörs av demonstrationsväskan, och en mer teoretisk del, som utgörs av demonstrationsprogrammet. Programmet har utvecklats till att med ett mätkort kopplat till en PC samla in mätvärden (spänningar), dessa skickas sedan som ett SMS med ett GSM-modem till en mottagare. Mottagaren kan vara en serviceman som vill ha felmeddelanden från utrustning inom dennes ansvarsområde, mottagaren kan även vara en server som rymmer en databas vilken används för att spara viktiga mätvärden för längre tid, t.ex. loggning av elförbrukning hos något kraftbolags kund.

Ibland används i två dialekter olika ord för samma sak. Syftet med denna studie är att visa vad somkan automatiseras i sökandet efter ord-isoglosser. Detta undersöks genom att skriva och utvärdera ettprogram som genom att analasyera bloggtext söker efter ordisoglosser i Sverige. En isogloss är engeografisk gräns mellan två olika språkliga egenskaper, till exempel prosodi eller betoning, eller som idetta fall ord. Programmet mappar skribentens kommun till orden från bloggtexterna i en databas.

Hjärtsvikt är en vanlig orsak till ohälsa i Europa inklusive Sverige och har en prognos som liknar andra dödliga sjukdomar. Vanliga bakomliggande orsaker är kranskärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Hjärtsvikt karaktäriseras av att hjärtat inte kan pumpa runt blod i kroppens vävnader på ett tillfredsställande sätt och detta ger upphov till att plasma läcker ut i omkringliggande vävnader. Symtomen varierar från lindriga till livshotande besvär beroende på var ödemen uppträder i kroppen. År 2007 vårdades cirka 218 000 personer för problem relaterade till hjärtsvikt i Sverige.

Sveriges Radio sparar sin data i stora arkiv vilket gör det svårt att hitta specifik information. På grund av denna storlek blir uppgiften att hitta specifik information om händelser ett stort problem. För att lösa problemet krävs en mer konsekvent användning av metadata, därför har en undersökning om metadata och nyckelordsgenerering gjorts.Arbetet gick ut på att utveckla en algoritm som automatisk kan generera nyckelord från transkriberade radioprogram. Det ingick också i arbetet att göra en undersökning av tidigare arbeten för att se vilka system och algoritmer som kan användas för att generera nyckelord. Dessutom utvecklades en applikation som generar färdiga nyckelord som förslag till en användare.

In query expansion (QE) terms are added to an initial query in order to improve retrieval effectiveness. In this thesis we use QE in the sense that a reformulation of the query is done by deleting the terms in the initial query and instead replacing them with terms from the documents retrieved in the initial run. The aim of this thesis is to, in a experimental full text invironment, study and compare the retrieval result of two different query expansion strategies in relation to each other. The following questions are addressed by the study: How do the two strategies perform in relation to each other regarding recall? What may be causing the result? Are the two strategies retrieving the same relevant documents? Two strategies are designed to simulate a searcher using automatic query expansion (AQE) either with or without relevance feedback.

Ett erkänt problem inom industrin för mjukvaruutveckling är bristen på kvalitativ systemdokumentation. Hos företaget Multisoft Consulting finns detta problem. Utvecklare måste spendera onödigt mycket tid på att sätta sig in i befintliga system. Som en del av lösningen vill företaget införa automatisk generering av dokumentation. Genereringen ska ske i plattformen Softadmin® som används för att bygga alla kundsystem.

A fauna passage is a way for animals to cross roads separated from the traffic. In Sweden, there are an unknown number of passages with different functions and appearances. These passages would, with the question ?Which fauna passages can be found in Sweden, and how well do they work?? as a base, be compiled in a comparable way. This would be done with a number of questions asked to the different regions of Vägverket.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

SammanfattningDetta examensarbete är gjort på uppdrag av Fortum Karlstad och är inriktat på att ta fram nya kategorier för indelning av de kunder som får sin elektricitet levererad genom Fortums elnät. Det ska också ta fram de villkor som ska uppfyllas för att en kund ska placeras i var och en av dessa kategorier. Villkoren ska också möjliggöra automatisering för uppdatering av Fortums kundregister.  Sista delen av arbete ska ta fram en grov mappning av typkurvor för samtliga dessa kategorier.Arbetet genomfördes genom att studera elförbrukningen baserat på månads- och årsbasis och genom analys av denna förbrukning urskilja mönster som leder till en indelning till en viss kategori. Mappningen av typkurvor utfördes dels genom att utgå från tabeller som finns för idag existerande kategorier och uppdatera och anpassa dessa till de nya kategorierna. I de fall som inga lämpliga typkurvor existerade skapades nya typkurvor.Resultatet av arbetet blev att nio stycken kundkategorier (idag finns cirka tvåhundra) skapades med villkor som möjliggör automatisk och regelbunden uppdatering av kategoriseringen av Fortums kunder.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Hjärtsvikt är en vanlig orsak till ohälsa i Europa inklusive Sverige och har en prognos som liknar andra dödliga sjukdomar. Vanliga bakomliggande orsaker är kranskärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Hjärtsvikt karaktäriseras av att hjärtat inte kan pumpa runt blod i kroppens vävnader på ett tillfredsställande sätt och detta ger upphov till att plasma läcker ut i omkringliggande vävnader. Symtomen varierar från lindriga till livshotande besvär beroende på var ödemen uppträder i kroppen. År 2007 vårdades cirka 218 000 personer för problem relaterade till hjärtsvikt i Sverige.

Syftet med denna rapport är att pröva tesen om att ATK (Automatisk Trafiksäkerhetskontroll) är ekonomiskt lönsam, men att antalet olyckor däremot inte minskar på vägsträckor utrustade med ATK. Dvs. är ATK en kassako eller livräddare? Svaret är att ATK är både kassako och livräddare. 880 trafiksäkerhetskameror sparar cirka 20 liv och 60 svårt skadade i vägtrafikolyckor per år i Sverige.

In this thesis, a computer program that in a simple way can calculate the performance of control loops at the refinery Preemraff Lysekil has been created. The computer program has been adapted to the environment at Preemraff Lysekil. Theories for evaluation has been studied in aspect of reliability and of automatic implementation. The evaluation has been carried out from data collected directly from control loops at the refinery and from simulated control loops with implemented errors. Among the studied methods are Harris index and Stattin´s oscillation index.