Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell Autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell Autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Studiens syfte är att se huruvida OMX Stockholm 30 är svagt effektiv. Studien bygger på de kurser Stockholmsbörsen publi-cerar för OMX Stockholm 30. Vi har valt en strikt de-duktiv ansats. Utgångspunkten är Famas teorier om den effektiva marknaden, där vi valt att inrikta oss på den svaga formen av effektivitet. Vi genomför ett antal tester för att se ifall vi kan urskilja ett mönster i index-kurserna eller om priserna följer en ?random walk?..

Uppsatsen behandlar frågan huruvida det existerar något samband mellan storleken på terminspremien och inflationsförändringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks därigenom hur föregående perioders inflation påverkar terminspremien mellan den svenska tremånaders- och ettåriga statsskuldväxeln. I uppsatsen konstrueras två modeller utifrån förväntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nås slutsatsen, att modellerna inte kan påvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och inflationsförändringar i Sverige existerar.

Det här arbetet utreder en alternativ metod för mätning av varvtal hos likströmsmotorer. Det är idag vanligt att man använder sig utav givarlös feedback i reglersystem för att nå lägre produktkostnader. Nackdelen med metoden, som utnyttjar den över ankarlindningarna inducerade spänningen (back EMF), är dålig precision jämfört med system med varvtalsgivare. Denna alternativa metod utgår ifrån att motorströmmen varierar periodiskt med varvtalet på grund av asymmetrin i motorn. Genom analog filtrering av motorströmmen samt digital signalbehandling som arbetar utifrån Autokorrelation är det möjligt att skatta varvtalet utan givare.

Uppsatsen behandlar frågan huruvida det existerar något samband mellan storleken på terminspremien och inflationsförändringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks därigenom hur föregående perioders inflation påverkar terminspremien mellan den svenska tremånaders- och ettåriga statsskuldväxeln. I uppsatsen konstrueras två modeller utifrån förväntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nås slutsatsen, att modellerna inte kan påvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och inflationsförändringar i Sverige existerar.

Syftet med uppsatsen är att utreda om en långsiktig överreaktion kan påvisas på Stockholmsbörsen. Vi diskuterar även olika bakomliggande orsaker till våra resultat. Undersökningen genomförs med en metod som utvecklades av De Bondt och Thaler, vilken vi delvis vidarutvecklar. Vi utreder huruvida en contrarianstrategi ger en positiv överavkastning. Vår test av överreaktionshypotesen görs på lång sikt (3 år) under perioden 1950 till 1997 med tre olika contrarianstrategier.

Denna uppsats undersöker huruvida ett antal aktiemarknader på Balkan tillfredställer den svaga formen av marknadseffektivitet under perioden 2003-2007. Svag marknadseffektivitet innebär att priset på en finansiell tillgång reflekterar all historisk prisinformation. Om en marknad är svagt effektiv leder analys av historisk kursinformation inte till överavkastning eftersom all historisk information redan är diskonterad av marknaden. För att pröva den svaga formen av effektivitet för Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Slovenien genomförs olika statistiska tester såsom Autokorrelationstest, runs test, varianskvottest och regressionsanalys.Samtliga tester i studien genomförs på dagsavkastningar. Resultatet av undersökningen visar att samtliga avkastningsserier lider av positiv Autokorrelation, vilket innebär att den historiska avkastningen i viss mån kan användas för att predicera den framtida avkastningen.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersoka om skogsbruksplanerings­ metoden "Avdelningsfritt skogsbruk" kan tillämpas med tillfredsstallande resultat i sodra Sverige. Studien utfordes pa Asa skogsvårdsgård ägd av skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs Ian. Fastigheten ar belagen strax soder om Asa ca 30 km norr om Växjö. En pilotstudie har tidigare utforts i Vilhelmina (Holmgren & Thuresson 1995, 1996). Vid skogsbruksplanering ar det viktigt att habra data om skogen att basera beslut pa.

Den här uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanställningar inom den kommunala verksamheten påverkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har använts på ett material bestående av Sveriges samtliga kommuner mellan åren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanställda med tio procentenheter beräknas sänka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvånare och år. Modellerna är signifikanta även när de kontrolleras för Autokorrelation och relativt hårda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.Även deltidsanställningarnas inverkan på kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svårigheterna att mäta kvalitet, tyder resultaten på att en minskning av andelen deltidsanställningar förväntas förbättra kvaliteten.Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanställda möjlighet till heltidsanställning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försämra verksamhetens kvalitet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka sambandet mellan befolkningsrelaterade variabler och ekonomins utveckling i Sverige mellan år 1850 och år 2000. Påverkas den ekonomiska tillväxten av en ändring i befolkningens storlek och har den aggregerade ekono-min i sin tur inverkan på nativiteten? Med bakgrund av tre väl accepterade ekonomiska teorier kommer fyra egna modeller att ställas upp och skattas för att ekonometriskt fastställa hur signifikanta de inkluderade variablerna är. De tre eko-nomiska teorierna har tillämpats på svensk data för att ge ytterligare bakgrund och tyngd åt de eget uppställda modellerna. Stor vikt har lagts vid att korrigera de tidsserier som används för Autokorrelation och ickestationäritet.

 Det statistiska kvalitetsverktyget Statistisk Processtyrning, SPS, introducerades på BT Products AB i Mjölby utifrån en specifik implementeringsprocess. Introduktionen utfördes i en målningsprocess och genom detta arbete kunde aktuell process utvärderas och orsaker bakom eventuell urskiljbar variation eftersökas. I gällande process målas gods till eldrivna truckar svarta genom elektrostatisk pulvermålning, där eftersträvad färgskikttjocklek är 70 µm. Målningen utförs automatiserat av fyra robotar och för att erhålla kunskap om processens uppförande studerades och analyserades utfallet statistiskt utifrån en bestämd kvalitetsindikator, färgskikttjockleken. Data samlades in utifrån denna indikator genom kontinuerlig mätning på utvalt objekt och med hjälp av en mätmall för att erhålla jämförbara observationer.

Det finns idag diverse datorprogram som använder sig av olika typer av datoralgoritmer för att ta fram noter i sång som t.ex. ScoreCloud och Magic Stave. Dock är det inte trivialt för sådana program att approximera tonhöjden i sång. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad som är skillnaden mellan tonhöjden som människor uppfattar och frekvensnivån som räknas ut av datoralgoritmer.För att undersöka detta skapade vi ett program för att kunna utföra ett lyssnartest. Testpersonerna fick lyssna på ett utdrag av sången från låten Tom?s Diner av Suzanne Vega.

Syftet med undersökningen var att med hjälp av lämpliga statistiska metoder testa det så kallade ?Första petropolitiska lagen? med vilket menas en negativ korrelation mellan priset på råolja och graden av friheten hos petropolitiska länder. Med stöd av ett lämplig teoretisk referensram och diskussion över de kausala mekanismerna, har en hypotes över sambandet tagits fram. Trettio tre petropolitiska stater har identifierats vilket omfattar hela populationen. Demokratiska friheter och priset på råolja har definierats och omvandlats till en kvantifierbar form och sedan testats statistiskt.

Osynkroniserade processer samt för små gasklockor hos SSAB EMEA Luleå orsakar fackling av energirik gas och andra problem som exempelvis svängande värmevärde på blandgas. Med hjälp av waveletanalys, korskorrelation och Autokorrelation har dynamiken i systemet energigaser kartlagts och analyserats. Utifrån det framarbetade resultatet har även åtgärdsförslag tagits fram.Resultatet visar bland annat på att masugnsgasen har regelbundna svängningar med 30 minuters intervall. Detta påverkar blandgasen som också svänger med 30 minuters intervall men fördröjt jämfört masugnsgasen. Detta beteende orsakar onödig fackling av masugnsgas om nivån i blandgasklockan är för hög.