The aim of this study is to understand which strategies helped women escape honourbased violence, by reading the Autobiographies of seven women. Honourbased violence is a relatively new problem in Sweden, but it has existed for a long time. According to FN (2012) 5000 women are murdered every year in the name of honour. Honourbased violence is about maintaining the honour of the family. Womens sexuality is connected to men´s honour, and because of that they are not allowed to express it.

This study intends to investigate the experiences of labeling on people with a ADHD diagnos and how individuals with an ADHD diagnosis handles labeling. In today's society normality is is something that is pursued and the individuals that do not meet the normality are perceived as deviant. The study is conducted with a qualitative method and is based on three Autobiographies where individuals with an ADHD diagnosis writes about their life. The study deals with postmodern constructivism which is explaining that the normalization and deviances are constantly changing, both depending on time and context. The results and analysis of this study are presented under three main headings that are related to the study's research questions.

I Sverige insjuknar ca 30 000 personer årligen i stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebär ett stort lidande för individen. I nuläget finns endast lite forskning kring de faktorer som påverkar känslan av sammanhang hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrån självbiografier ta reda på vad som bidrar till individens ökade känsla av sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats baserat på fyra självbiografier.

Vid MS och ALS förekommer depressioner i olika nyanser, vilket är viktigt försjuksköterskan att fånga upp tidigt och ge den omvårdnad individen behöver samt att minska lidandet. För att detta skall kunna uppnås är det viktigt att den som är sjuk känner trygghet och tillit i sin relation till sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av olika symtom i samband med depression som förekommer vid MS och ALS. För att fånga upp människors upplevelser av symtom i samband med depression användes en kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta självbiografier som var skrivna på svenska av både kvinnor och män.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag. Det är en progressiv sjukdom som drabbar hjärnan och därmed påverkar personens kognitiva förmågor. De alzheimersdrabbade blir ofta vårdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebära en stor påfrestning för dessa. För att vårdpersonal skall kunna stödja de anhöriga på bästa sätt krävs en förståelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom.

The purpose is to illustrate the phenomenon of self-harm from a social psychological and sociological perspective. The purpose is furthermore to examine the role social relationships play in the individuals´ self- imagine and what role does identification play for anyone who harm themselves? We want to examine in what way social relationships are important and how they function for individuals who harm themselves, both once they have started to harm themselves, and if the relationships in any part caused the cutting to begin with.Questions:How do individuals shape their identity based on self- harm? Which self-image do individuals have who self-harm? Is there anything in the person's previous social relationships that have caused them to begin to hurt themselves?Method:In this paper we have analyzed five Autobiographies. We have used open coding from grounded theory as analytical method and subject positions based on discourse analysis.Theory:We have used the Cooley concepts looking glass self, Foucault's theory of power, Giddens' concept of ontological security and existential anxiety.Results and Analysis:We found six different categories that we thought were central. These were negative self-image, guilt, lack of family support, negative experiences of others' views, the protective identity as self- harmer and insecure social relationships in school.Conclusion:The self-harming is a very complex behavior.

The purpose is to illustrate the phenomenon of self-harm from a social psychological and sociological perspective. The purpose is furthermore to examine the role social relationships play in the individuals´ self- imagine and what role does identification play for anyone who harm themselves? We want to examine in what way social relationships are important and how they function for individuals who harm themselves, both once they have started to harm themselves, and if the relationships in any part caused the cutting to begin with.Questions:How do individuals shape their identity based on self- harm? Which self-image do individuals have who self-harm? Is there anything in the person's previous social relationships that have caused them to begin to hurt themselves?Method:In this paper we have analyzed five Autobiographies. We have used open coding from grounded theory as analytical method and subject positions based on discourse analysis.Theory:We have used the Cooley concepts looking glass self, Foucault's theory of power, Giddens' concept of ontological security and existential anxiety.Results and Analysis:We found six different categories that we thought were central. These were negative self-image, guilt, lack of family support, negative experiences of others' views, the protective identity as self- harmer and insecure social relationships in school.Conclusion:The self-harming is a very complex behavior.

Bakgrund: Patienter med alkoholberoende är vanligt förekommande inom sjukvården. Forskning visar att vårdpersonalen uttrycker bristande kunskap i mötet med dessa patienter. Livsvärlden är den värld människan dagligen möter och lever i. Ett livsvärldsperspektiv innebär att vara öppen och se den andra människan där hon befinner sig. Alkoholberoende lever med känslor av skuld och skam, dessa känslor skapar ett lidande hos patienten, vilket kan förvärras av vårdpersonal.

Intresset för kriminalitet och individerna bakom de kriminella handlingarna ökar i samhälletoch återges i media dagligen. Det är just individen bakom brottet, hen som fängslas och fåravtjäna sitt straff som denna studie riktar sitt fokus på. När fängelsegrindarna öppnas ochåterinträdet till samhället blir ett faktum; Hur tar då dessa individer sig tillbaka till samhälletför att åter bli en del av det?Syftet med denna studie är att undersöka vilka återanpassningsstrategier som frigivnaanvänder sig av samt hur samhällets bemötande påverkar strategierna. Studien baseras påsjälvbiografier skrivna av fyra författare som alla levt ett kriminellt liv och som sedermeraavtjänat ett eller flera fängelsestraff.Resultatet visar att det finns flera anpassningsstrategier som tas i bruk.

Bakgrund: Antalet människor med psykisk ohälsa har på senare år ökat. Dessa påträffas inom vårdens olika instanser och vårdare har stor sannolikhet att möta någon drabbad oavsett arbetsplats. Studier visar att vårdare har en "negativ attityd" till att vårda patienter med psykisk ohälsa och känner sig oförberedda inför patienternas behov. Det behövs mer kunskap om hur mötet mellan vårdare och patient upplevs ur ett patientperspektiv. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare i hälso- och sjukvården.

Amalie Skram (1846-1905) was born in Norway but lived in Denmark. She published several books about gender relations and built up a reputation as a naturalistic writer. In 1894, a nervous breakdown made her seek help from the famous psychiatrist Knud Pontoppidan. He sent her to an asylum, but she returned home after spending two months in psychiatric care. In 1895, Skram published two novels about the painter Else Kant, based on her own experiences but not written as Autobiographies.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärare, lärarstudenter och elevers erfarenheter av samt attityder till faktionstexternas roll i skolan. Detta undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer med fyra verksamma grundskolelärare, två lärarstudenter, som har läst svenska minst två år, och genom en gruppintervju med fem gymnasieelever. En enkät användes i urvalssyfte samt som grund för den följande diskussionen. En inventering av skolbiblioteket samt svenskämnesinstitutionen på den skola där de medverkande lärarna arbetar har även genomförts. Resultatet visar att lärarna och lärarstudenterna anser att faktionstexter är intressanta både innehålls- och formmässigt, men att de används alltför sällan i klassrummet.