Bakgrund: Många barn med autism har svåra sociala och kommunikativa problem, vissa har även beteendeförändringar som skapar problem även för deras familjer. När problemen blir så stora att hela familjelivet påverkas väljer vissa föräldrar att lämna sitt barn till personal på barnboende för barn med funktionsnedsättning.Syfte: Syftet med förbättringsarbetet är att alla barn på barnboendet ska ha en fungerande kommunikation, möjlighet till delaktighet i de aktiviteter som utförs på barnboendet. Syftet med studien är att beskriva hur personalen på barnboendet för barn med autism upplever om förbättringsarbetet har möjliggjort för barnen att använda kommunikationshjälpmedel och vara delaktiga på barnboendet?Metod: Förbättringsarbetet har skett genom Organization Development (OD). Studien är en fallstudie där OD metodiken beskrivs likväl som personalens upplevelser av förbättringsarbetet och utvecklingen i barnens kommunikation.

The purpose of the studyfocuses onhow teachersatan uppersecondary school, studentsin the autismspectrum,describetheir experiencesof working withmappingtools, Nylander(2012).Inmy research questionsIstarted fromthe teachers? descriptions of their experiences of mapping procedures, if the outcome ofthe mapping hasinfluenced theteachers'educational work and ifmappingcould contribute tothe visibilityandclarification of the student´s functioning in aschool context.As the study is based on five interviews in which teachers reflect on their experiences from the tool of mapping, the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with the environment became a framework to build from. The method has been interviews based on a qualitative research interview. By using interviews, I was able to capture the diversity of the interviewees? experiences described from the basis of an interview guide.

Studies show that some pupils with ASD (Autism spectrum disorder) can have difficulties in understanding written texts. The present study seeks to examine whether pupils with ASD differ in their reading comprehension of a factual text and a literary text. Another aim of the study is to obtain a picture of the reading habits of high school pupils with ASD, what reading strategies they use, and how they work with texts in Swedish lessons in school.The study uses texts from PISA surveys from 2009 and 2000. The factual text Varmluftsballongen (The Hot-air Balloon) was taken from the try-out for the 2009 survey and the literary text Gåvan (The Gift) was taken from the 2000 PISA survey. To gain some idea of the pupils? reading comprehension of the texts, the present study used the tasks accompanying the texts, with certain changes in the questions about the text on the hot-air balloon.

Beteendeproblem i samband med måltid kan drabba alla barn men är vanligt förekommandehos barn med autism och kan resultera i selektivt ätande samt oro och konflikter i familjen.Syfte:Att undersöka föräldrars åsikter om matskolaför föräldrar och anhöriga tillbarn medbeteendeproblem i samband med måltid upp till fyra år efter avslutad föräldrautbildning.Metod: En enkät utformad av författarna skickades tillsamtliga personer (n=27) som deltagit i utbildningen Matskolan mellan åren 2007- 2010. Femton svar erhölls (56 %). Svaren bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik och redovisades i andelar, procent och i vissa fall stapeldiagramResultat:Majoriteten av föräldrarna upplevde att de haft nytta av undervisningen på matskolan och att måltidssituationen blivit bättre efter matskolan. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att den förändrade måltidssituation berodde på matskolan. Majoriteten upplevde förbättrad förmåga att hantera barnets problembeteende efter avslutad utbildning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsättningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstånd den skolgång och undervisning som de behöver och har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar på olika nivåer inom en kommun i södra Sverige.Från hösten 2011 gäller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstånd och anledningen till det är att en ny skollag börjar gälla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rätten att bli mottagna i särskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten får enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebär att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och läsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i särskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förståelse kring funktionsnedsättningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgång och den undervisning som de har behov av och rätt till.

SammanfattningSyftet med föreliggande arbete är att utifrån en fenomenologisk ansats visa en bild av hur livet i grundskolan, vid olika tidpunkter, kan te sig för en elev med högfungerande autism. Hur upplever hon sig själv och sin situation i skolan vid de olika tillfällena och hur förändras hennes upplevelse i ett longitudinellt perspektiv?    Hur förstår och uttrycker Alice sig själv och sin identitet?   Hur hanterar och förstår Alice sin situation i skolan?   Hur relaterar hon till och kommunicerar med andra?   Hur förstår och förklarar hon sina problem?   Hur förstår och påverkas hon av skolans berättelse om henne?För att besvara syftets frågeställningar har jag utfört ostrukturerade observationer samt informella samtal med eleven vid tre olika tillfällen under hennes grundskoletid. Observationer och samtal analyseras och diskuteras sedan i ett longitudinellt perspektiv utifrån aktuell forskning, litteratur om autism och fenomenologiska teorier.      Sammanfattningsvis framträder några generella drag och aspekter särskilt under Alices skoltid.   För det första syns en skillnad i hur hon hanterar sin annorlunda perception och utrycker sin vilja. Under årskurs två tar hon initiativ till att kommunicera sin vilja och sina känslor medan hon under senare år strävar efter att dölja sina reaktioner och drar sig undan.       För det andra hur den strävan efter att ta kontakt och kommunicera med andra, både fysiskt och verbalt som syns under tidigare år senare näst intill försvunnit.

Studien beskriver aktuell forskning kring hur yngre barn tänker om andra människors tankar och känslor utifrån olika teoretiska perspektiv. Vidare provas ett test som så tidigt som möjligt under barns utveckling möjligen kan belysa förskolebarns förmåga att sätta sig in i någon annans tankar, perspektiv. Inom autismforskningen har begreppet theory of mind använts för att belysa den kognitiva förmåga som krävs för att en person ska kunna sätta sig in i någon annans tankar. Från flera håll har begreppet ifrågasatts eftersom det krävs flera kognitiva komponenter såsom minne och verbal förmåga för att lösa denna typ av uppgifter. Följande studie har genomförts för att undersöka ett test som så renodlat som möjligt försöker belysa förmågan att förstå hur någon annan tänker.

Motivation är en kraft som driver oss framåt mot ett mål. För att komma fram till målet, krävs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsättning i någon form, kan ha svårighet att hitta den rätta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med två barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning.

Denna uppsats är genomförd i samarbete med en stödverksamhet som erbjuder insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) med syfte att beskriva mödrars upplevelse av deras egen funktion som mamma till ett barn med högfungerade autism. Datainsamlingen har skett med tre stycken mödrar genom kvalitativa djupintervjuer med narrativa inslag. Vi har utgått från ett systemteoretiskt perspektiv med inslag av Grounded theory som analysmetod för att undersöka systemiska samband. Resultatet visar att mödrarna tar ett stort ansvar i att hjälpa sitt barn att hantera sin vardag. Deras situation medför stora påfrestningar på mödrarnas hälsa där de tvingas offra sina karriärer, sitt sociala umgänge och sjukskriver sig på grund av den stressfyllda situationen.

I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv.

Syfte: Vad upplever lärare som arbetar med elever med autism och utvecklingsstörning,ger dem arbetstillfredsställelse?Teori: Furnham (2005), Kaufmann och Kaufmann (2005) beskriver arbetstillfredsställelsesom ett komplext begrepp. Åteg, Hedlund och Pontén (2004) menaratt man måste använda sig av fler modeller när man försöker förstå fenomenet.Fler av modellerna som använts i undersökningen har gemensamt attman anser stöd och bekräftelse från kollegor som viktiga faktorer för upplevelsenav arbetstillfredsställelse. Ytterligare en faktor är möjlighet att utvecklasinom yrket. Lendahls och Runesson (1996) har i ett arbeteundersökt om det finns gemensamma moment i undervisningen som gör attlärare lär sig av den och utvecklas i sitt arbete.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 år som är diagnostiserade autism. Syftet med det här examensarbetet är, att med inriktning på vardagliga situationer där barn och ungdomar diagnostiserade autism ingår i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstärker ett avvikande beteende. Jag vill sätta fokus på deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta på situationer där pragmatiska svårigheter, både när det gäller den kommunikativa och den samspelsmässiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frågor har jag velat ha svar på: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvärligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstärker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma åt detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi). Jag beskriver även sensorisk integration och innebörden av sinnesintegrering och relaterar det till hur arbetet med FMT kan utföras. Under min praktikperiod har arbetet pågått med flera adepter. Valter som har diagnosen Autism och Stellan som har diagnosen Down syndrom, får en närmare presentation här. Jag undersöker också om det går att nå fram till dessa personer med denna ickeverbala metod, när deras förutsättningar är så olika. Båda har funktionsnedsättningar, men av olika slag.

Studies show that some pupils with ASD (Autism spectrum disorder) can have difficulties in understanding written texts. The present study seeks to examine whether pupils with ASD differ in their reading comprehension of a factual text and a literary text. Another aim of the study is to obtain a picture of the reading habits of high school pupils with ASD, what reading strategies they use, and how they work with texts in Swedish lessons in school.The study uses texts from PISA surveys from 2009 and 2000. The factual text Varmluftsballongen (The Hot-air Balloon) was taken from the try-out for the 2009 survey and the literary text Gåvan (The Gift) was taken from the 2000 PISA survey. To gain some idea of the pupils? reading comprehension of the texts, the present study used the tasks accompanying the texts, with certain changes in the questions about the text on the hot-air balloon.

För individer som genomgår en hjärttransplantation förbättras hälsan radikalt. Deras liv som terminalt hjärtsjuka förändras till att vara förhållandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förändring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjärta efter genomgången transplantation med utgångspunkt från tre frågeställningar; Vilka känslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhållandet och anpassningen till det nya hjärtat yttra sig samt i vilken utsträckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förändras? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av de sju stegen i Goodmans modell.