Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

AbstractThe aim of this essay is to explore how teachers and leisure educators can strengthen and increase students? self-confidence in different ways in their line of work. I chose this inquest for personal reasons and also because it will be of great aid for me since this is what I intend my future profession to be. For this inquest I have chosen to do five qualitative interviews and two unstructured observations. The inquest was also based on relevant literature connected to its purpose.The results show that self-confidence is linked to something the individuals accomplish and that self-esteem is the way they see themselves, an inner feeling.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av alternativ och kompletterande kommunikation för personer med autism. Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 vetenskapliga studier användes som underlag till resultatet. Resultatet visade att personer med autism bl.a. kan utveckla sin symbolförståelse, sitt spontana tal samt öka antalet ord vid användandet av alternativ och kompletterande kommunikation. Några av barnen visade även på en positiv utveckling av förmågan att generalisera sina kunskaper till andra situationer och kommunikationspartners.Resultatet av denna litteraturstudie bör inte generaliseras till andra person än de som ingår i studierna då deltagarantalet är lågt och deltagarna befinner sig på ungefär samma kommunikationsnivå..

Background: All the students in the University College of Södertörn in Sweden who are studying to become a teacher, are attending practice education.Purpose: The purpose of this qualitative study was to illuminate and analyze how the students experienced their practice education. My intent was to investigate if the students by their experiences have been affected in their own self-esteem.Method: This is a qualitative study that has been responded by 60 teacher students. The students attended in an internet- survey that included ten different questions.Result: The result of the interviews shows that the self-esteem has been affected, mostly in a positive way.Conclusion: The most common reason that affected the student self-esteem depended on how their supervisor has been treating them during their practice.

I denna studie undersöks en outtalad spänning som framkom under ett samtal med några pedagoger vid ett besök på en skola för elever med diagnosen autism under våren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansåg det som svårt att implementera den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de måste ta hänsyn till sina elevers begränsningar som är en följd av deras diagnos. Utifrån pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstå och tydliggöra den outtalade spänningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sätter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie är ett nedslag i några pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete..

Studiens syfte var att få en ökad förståelse hur förskolans miljö och lärarnas arbets- och förhållningssätt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som används vid arbetet med barn som har autism så som t.ex. allmän daglig träning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  användes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  våra  anteckningar. Fem förskollärare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det är  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats.Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssätt  med  barn som  har  autism  även  kan  hjälpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskådlig miljö, små barngrupper och bildschema vara några av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar på att det krävs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  få  ut  så  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  är  i  förskolan. Föräldrasamverkan är betydelsefull för att lärare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar även att det finns en önskan från lärarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lärare..

Bakgrund: Utveckling av färdigheter i aktiviteter i dagliga livet är viktigt för att kunna bli självständig i sin vardag. Hos barn med diagnosen autism är det vanligt att de färdigheter som krävs för att bli självständig aldrig utvecklas. Aktiviteter som sker i barndomen ligger till grund för hur utvecklingen sker och vilka kompetenser som skapas för framtidenSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsterapeuten arbetar med barn med autism i åldrarna 2-12 år samt hur barnets omgivning påverkas av att leva med ett barn med autism.Metod: Metoden i denna studie utgjorde en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar.Resultat: Vid analys av data framkom fyra ämnesområden, social integration, kommunikation, sensorik och motorik. Områdena innefattade arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt. Ett femte område kunde även urskiljas gällande hur familjer påverkas av att leva med ett barn med autism.Slutsats: Resultatet visade att djur och lek var vanligt förekommande interventionsformer.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur tre förskollärare i förskolan beskriver att stödet för barn med autism är utformat och organiserat. För att precisera syftet utgår studien från tre frågeställningar:? Hur beskriver förskollärarna att stödet kring barnet med autism ser ut? ? Hur beskriver förskollärarna det stöd de själva får kring barnet med autism? ? Hur beskriver förskollärarna samarbetet kring barnet med autism?Metod Studien baseras på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare. För att finna svar på frågor angående förskollärarnas beskrivningar av hur stödet för barn med diagnos autism är utformat och organiserat har intervjuerna baserats på processfrågor. ResultatResultatet visar att gruppstorlek, en tydligt strukturerad och visualiserad verksamhet är viktiga delar i hur stödet är organiserat och utformat.

Syftet med min undersökning är att få kunskap om hur arbetet med autistiska barn i grundskolan, årskurs fyra till sex, går till och hur pedagogen kan tillgodose deras behov på bästa sätt.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om autism. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda på följande: Hur anser de intervjuade personerna att man ska arbete med barn med autism? Vad anser de intervjuade personerna att man ska tänka på som pedagog när man bemöter barn med autism?Utifrån det insamlade materialet som jag fick har jag analyserat det och resultatet pekar på att det finns ingen renodlad metod, utan pedagogerna plockar olika arbetssätt från olika metoder. Det framkommer också att pedagogerna bland annat använder sig av bilder samt att man har olika scheman när man arbetar med barn med autism för att göra det så tydligt som möjligt. Något annat som är viktigt som pedagog är att man individanpassar metoden till varje enskilt barn.

Background·ADHD  is a syndrome characterized by attention deficits, difficulty of concentration, restlessness and lack of control. The number of persons diagnosed with ADBD have increased over the past few years. One reason for the increase is believed to be that the knowledge has increased in recent years and more persons can be diagnosed . As a nurse it is important to know about ADHD and how it affects the persons with it.Aim. The purpose of this autobiography study was to describe the experience of adult persons living with the disability ADHD.Method.

Att ha barn med drag av autism i klassrummet kräver att man kan förstå deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt språkförståelse, nedsatt förmåga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fältstudier i tre veckor på autismenhet, föreläsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplägg för det här handikappet. Arbetet handlar om hur de här barnen uppfattar kommunikation och vilka svårigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tänka på när man tar kontakt med de här barnen. Det pedagogiska upplägget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlättas för dem. Mina slutsatser är att med rätt hjälp och stöd kan de klara av en hel del..

The purpose of this study is to investigate how teachers work with Autism pupils in two different schoolforms: a traditional elementary school and a language school. The study was based on three questions: 1. How do teachers in elementary school prepare, plan and implement reading and writing instruction to Autism pupils? 2. How do teachers in the language unit prepare, plan and implement their reading and writing instruction to Autism pupils? 3.

Through the birth and arise of the Internet people has been given great opportunities to make selective selfpresentations online, which in the long run has resulted in an easier retaining of the self- esteem than in the offline world. Simultaneously, the self- esteem has been viewed as a cause for both success and failure since it plays a vital role regarding our attitudes, emotional reactions and behavior. On this basis I wanted to study the relation between self- esteem and self-presentations closer. The purpose of the study is to describe and analyze how some users who publish training photos of themselves on Instagram experience how they present themselves within this forum and how these presentations affect/ are affected by their perceived self-esteem in their everyday life. The study is based on theories regarding self- esteem through Maslows? hierarchy of needs, the inner and outer self-esteem, and social comparisons.

The aim of this study is to examine educationalists experiences of play as an educational toolin the work to promote the social development in children with autism.The relevant issue, for this study, is: In what way does an educationalist work with play withchildren with autism? What are the results of using play in the educational work? What arethe possibilities and what are the obstacles in using play in educational work?This study has been carried out as a study of literature in the field and qualitative interviewswith five educationalists that are working in a mid Swedish county.The result of the study shows that educationalists have a positive view of using play in theirwork and are using play in varying ways in their everyday work. Using play as a method intheir work always happens according to the ability and condition of the child. They (theeducationalists) think that play has great opportunity and advance as a method and gives thechildren joy, increase their sense of ability, the base for the social participation in play, andthe development of social skills.There is a certain hesitation among educationalists when it comes to using play as a methodfor children with autism , but the most of the educationalists consider play as promoting thesocial development although the development always will happen at the pace(rate)of thechild..

Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera värdet av en diagnos beträffande autismspektrumsyndrom utifrån lärares uppfattningar och erfarenheter. Vidare riktar sig uppsatsen till att studera hur lärare ser på diagnosen autism och hur lärare och föräldrar till elever med autism samarbetar utifrån lärares perspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju stycken yrkesverksamma lärare i särskolan. Intervjuerna belyser tre stycken avdelningar: Lärarnas kompetens, Diagnosen autism i skolan och Lärarnas samarbete med föräldrar.Resultat visar att majoriteten av deltagarna i studien inte ser diagnosen autismspektrumsyndrom som avgörande i deras pedagogiska arbete. Detta resultat ligger i linje med den forskning som finns kring diagnosen autism.