Syftet med vår undersökning var att vi ville bli medvetna om och lyfta fram hur pedagogerna kommunicerar med elever kring deras texter, samt att få svar på i vilket syfte pedagogerna arbetar med elevtexter för att främja elevernas skriftliga språkförmåga. För att komma fram till en slutsats har vi ställt frågor kring pedagogers syn på skrivandet och hur de arbetar med skrivandet i sin undervisning, samt hur de ger respons på texter och om de gör någon form av textanalys. Genom vår undersökning kom vi fram till att pedagogerna anser att man inte kan skilja på läsandet och skrivandet, dessa två processer går hand i hand och är båda betydelsefulla för elevens språkutveckling. Pedagogerna lägger också stor vikt vid att eleverna skall prova på att skriva olika texttyper för att få en uppfattning om skrivandets olika aspekter, man lyfter också fram vikten av att ha en mottagare till sin text. Vi kom även fram till att de flesta pedagoger lägger stor vikt vid att försöka individanpassa sitt responsgivande utifrån varje elevs behov, då man är försiktig i sitt förfarande i avsikt att stärka elevens tro på sig själv. Endast ett fåtal pedagoger använder sig av någon direkt form av textanalys som språkutvecklande stöd i sin undervisning..

Ett barn som blir utsatt för övergrepp står inför flera utmaningar. För det första är det vanligt att barnet inte berättar för någon om det som hänt och på så sätt försvåras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rättsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan på barnet. När flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsområden och prioriteringar kopplas in på ett och samma fall är det inte ovanligt att barnet kommer i kläm. Barn har inte samma rättssäkerhet som vuxna då de står i mentalt underläge i alla situationer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kunskapsprov överensstämmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina två frågor som jag hade för avsikt att få besvarade var dessa.? Hur överensstämmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i läroplan och programmål?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.Jag har analyserat testerna utifrån begrepp ur läroplan och kunskapssyn. Dessa är: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssätt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssätt, utrustning, estetisk, etik, tillgång till läromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrån vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer någon gång, men ingen provform är heltäckande för samtliga begrepp.De skriftliga proven som mäter fakta och memorerande kan klart hänföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lärande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lärande..

Abstract Bedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete är att klarlägga och resonera kring lärares och elevers tankar om och syn på bedömning samt hur de resonerar kring själv- och kamratbedömning. Syftet är också att undersöka hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om elevers och lärares åsikter skiljer sig åt. För att nå syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning är en positiv utgångspunkt för elevers lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras på intervjuer av fyra lärare och åtta elever.

Denna studie har sin grund i intervjuer som har genomförts med fyra verksamma lågstadielärare i två olika skolor. Syftet har varit att undersöka lärares didaktiska överväganden vid valet av skönlitterära texter för elever i årskurs 1-3. Fokus har legat på valet av högläsningslitteratur inom ramen för skönlitteratur. De frågeställningar som studien utgår ifrån berör de tankar och överväganden som påverkar valet av litteratur för de intervjuade lärarna.Under intervjuerna användes en intervjuguide, som gav struktur och vägledning. De svar som lärarna gav vid intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett fenomenografiskt synsätt samt ramfaktorteori.

Det finns endast ett fåtal dokumenterade förekomster av temabojen i svenskt teckenspråk. Dessa förekomster har observerats i deskriptiva texter av monologtyp med en och samma informant.Målet med studien är att, för det första, undersöka om det tecken som kallas temaboj förekommer mer utbrett i svenskt teckenspråk. För det andra, i så fall beskriva temabojens form och användning i dessa förekomster och jämföra dessa med de tidigare beskrivningar som finns gällande temabojen i amerikanskt, norskt och svenskt teckenspråk.Bojar är tecken som utförs med den icke-dominanta handen och hålls kvar medan den dominanta handen samtidigt fortsätter att producera tecken. Bojarnas funktion är att vägleda lyssnaren i texten, att lyfta fram det centrala, att ge struktur och stöd i förståelsen av texten. Det finns ett antal olika bojtyper beskrivna, med olika egenskaper och användningssätt.Temabojen är ett tecken som markerar ett viktigt tema i texten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka regeringens motiv till en föreslagen marknadsorienterad reform av primärvården, vårdval i Sverige. Genom en analys av över tjugo texter från den offentliga diskussionen om vårdval, nationellt och i landstingen Halland, Stockholm och Skåne där vårdvalsmodeller är initierade, ges läsaren inblick i en pågående reformprocess. Centrala aktörer, den politiska majoriteten och oppositionen, läkare och akademiker, finns representerade i analysen eftersom det krävs en bred ansats med inte bara regeringens texter utan även andra aktörers röster för att förstå motiven till reformen.Tre teoretiska perspektiv med kompletterande förslag till varför förändring sker används i analysen. Två från nyinstitutionell teori, ett symbolperspektiv och ett verktygsperspektiv, samt ett maktperspektiv.En rationell diskussion dominerar de analyserade texterna där reformen är ett verktyg för att nå resultat, som att öka besöken i primärvården och att skapa konkurrens mellan vårdgivare. Med symbolperspektivet föreslås ideologiskt förändringstryck eller strävan efter legitimitet vara de drivande motiven.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

SammanfattningDet här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande.

Detta examensarbete är en läroboksstudie, där tematiskt respektive kronologiskt upplagda läroböcker i kursen Svenska B för gymnasieskolan har jämförts med avseende på texturval. Arbetets syfte är att kartlägga skillnader i texturvalet mellan de två lärobokstyperna.Tre läroböcker av varje typ undersöktes. För var och en av de 593 textutdragen insamlades en rad data om texten såsom titel, publiceringsplats (verk), publiceringsdatum, textlängd, författare, författarens härkomst och kön, period, genre och om det finns någon information om författaren i textens kontext. Resultaten kunde mestadels tas fram ur kopplade tabeller skapades utifrån dataformuläret.Undersökningen visar att de tematiskt uppbyggda läromedlen innehåller större andel nyare texter och större andel sakprosatexter, samt fler texter skrivna av kvinnor, även om situationen ännu är långt ifrån jämställd. I de kronologiskt uppbyggda läromedlen dominerar skönlitteraturen, med epiken i spetsen, stort, och den manliga dominansen bland författarna är större.

 Det huvudsakliga syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren går tillväga för att ge eleven insikt i läsförståelse och hur väl lärarens arbete stämmer överens med kursplanemålen i svenska i år 3. Vår undersökning lyfter fram hur lärare stimulerar eleverna för att öka deras läsförståelse, vilka vägar som används, deras innebörd och betydelse för eleverna. Genom samtal med fem lärare i år 3 på tre olika skolor i två kommuner försökte vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på ämnet samt få en inblick i deras arbete med att ge eleverna en god läsförståelse.Undersökningens resultat visar att de viktigaste förutsättningarna för att lägga grunden till en god läsförståelse var enligt de intervjuade lärarna ordförråd, ordavkodning, flyt i läsningen och förkunskaper. Lärarna använde svenska, det vill säga tala, läsa, skriva och lyssna i stort sätt all undervisning och de arbetade på olika sätt för att täcka in alla moment och delar från kursplanemålen i svenska i år 3.Undersökningen visade att elevernas läsförståelse kan stödjas genom att lärarna ställer frågor till texter på olika sätt. Det framgick i vår undersökning vikten av att eleverna tillhandahålls olika textmaterial, anpassade texter som upplevdes meningsfulla för varje individ.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator: Rakel Johnson.

Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv.

Detta examensarbete undersöker hur lärare och elever använder sig av formativ bedömning i skrivprocessen för att bearbeta och förbättra elevtexter. Utgångspunkten för detta arbete har varit att ta reda på hur elever tar till sig den formativa bedömningen i den fortsatta skrivprocessen och på vilka grunder lärare gör sina val av kommentarer i den formativa bedömningen. I undersökningen har jag följt fem elever i årskurs 6 och deras lärare under fem dagar för att främst se hur de arbetar i skrivprocessens sista fas där bearbetningen av texten sker. Jag har observerat lärarens och elevernas arbete i skrivprocessen samt intervjuat läraren och de fem eleverna. Elevtexterna använder jag som konkret exempel på vilka kommentarer läraren ger till eleverna och vilket fokus hon lägger i sin bedömning samt hur eleverna bearbetar sina texter utifrån kommentarerna.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka effekter lärarna kunde se att arbetet med ASL, ?Att skriva sig till läsning? gett i den pedagogiska praktiken, vilket innefattar effekter både hos eleverna och hos läraren. I undersökningen ingick tio lärare i år F-3 som deltagit i projektet ?Att skriva sig till läsning? lett av CMiT, centrum för media och IT sedan 2006. För att få tillgång till lärarnas uppfattningar och erfarenheter valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer.