Syftet med detta arbete är att kartlägga vilka situationer som är mest olycksdrabbade vid våra hästinriktade gymnasieskolor. Undersökningen omfattar olika moment från elevernas hantering av hästen på marken till ridning. Jag har undersökt hur eleverna uppfattade graden av sina skador samt vilka situationer som kan räknas till de mest olycksdrabbade. Svaren på mina frågeställningar har jag inhämtat genom en enkätundersökning som genomfördes bland elever i årskurs tre (2006). Jag intervjuade även lärarna på dessa skolor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att den totala skadefrekvensen ligger på 72,9 %. De allvarligaste olyckorna sker vid ridning men fördelningen av skadetillfällena är relativt jämn mellan ridning, hantering av hästen i stallet och vid hantering på marken i andra situationer..

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete med akutsjukvård innebär ofta en stor utmaning, där olika stressfyllda komplexa situationer kan uppkomma. I akut kritiska situationer ställs höga krav på att arbetet genomförs på ett adekvat sätt. Studier har visat att en kompetent och samordnad hantering i kritiska situationer, där teamets förmåga att fungera som en effektiv kollektiv enhet, kan förebygga vårdskador. Teamträningar är ett sätt att under kontrollerade former träna och utveckla icke-tekniska färdigheter, öva på ovanliga komplexa kritiska situationer och få möjlighet att göra misstag utan risk för att skada någon patient. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och effekter av träning i team med Crew Resourse Management. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en deskriptiv design genomfördes med sju sjuksköterskor med erfarenhet av anestesi-operation och barnsjukvård. Resultat: Visade på fyra kategorier Tydlighet Öppenhet, Samarbete och Ledarskap som viktiga komponenter för ett fungerande teamarbete med CRM. Resultatet visar att CRM har betydelse för arbetet i team med den akut kritiskt sjuka patienten, vilket enligt studie kan bidraga till förbättrad patientsäkerhet. Slutsats: Utbildning i CRM och ett standardiserat och strukturerat arbetssätt för kommunikation och teamarbete ökar möjligheterna för patienten att få ett optimalt omhändertagande i akut kritiska situationer..

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjärta. Det är för många samlingsplatsen för familj och vänner. Det är här vi umgås, tittar på tv, äter och spelar spel tillsammans. På grund av bostadsbrist bor många av oss på mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med Trästad 2012:s projekt "Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris" som tittar på bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Uppsatsens syfte var att undersöka icke ämnesrelaterade topiker i klassrumssamtal. Syftet mynnar ut i frågeställningar om icke ämnesrelaterade topiker förekommer, vem de initieras av, hur de uppstår och hur deltagarna förhåller sig till dem. Klassrumssamtal äger rum i en kommunikativ verksamhet där deltagarna gemensamt bedriver kommunikativa projekt. För att kunna uppnå uppsatsen syfte valdes Conversation Analysis (CA) som metod. Utgångspunkterna inom CA är att allt som sägs i samtalet har betydelse, interaktionen ses som strukturellt organiserad i sekvenser, allt som yttras ses som både kontextberoende som kontextförnyande och autentiska samtal krävs för att studera social interaktion.

Att arbeta som skolsköterska betyder många kontakter med elever som mår bra men också med elever som har det svårt. Att kunna lyssna och få elever, som mår dåligt att öppna sig för en, men att samtidigt inte riktigt veta hur samtalet förlöper eller hur mycket man får höra, kan kännas påfrestande för skolsköterskan. För att bättre förstå skolsköterskans arbetsområde var syftet med studien att beskriva deras upplevelser av etiskt svåra situationer i sitt arbete. Data insamlades genom intervjuer med sju skolsköterskor i sex kommuner i Norrbotten. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys.

Rapporten handlar om hur människor attribuerar, det vill säga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur män och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur människor attribuerar har man i denna undersökning låtit män och kvinnor göra bedömningar om varför man själv eller ?någon av samma ålder och kön? gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkät innehållande två situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de är som anledning till vad som hände i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur människor attribuerar beteenden men det beror på vilken situation de befinner sig i.

Syftet med studien var att undersöka hur dialyspatienter hanterar information i stressfylldasituationer och i vilken utsträckning resultaten överensstämmer från mätningar medmätinstrumenten The Miller Behavioral Style Scale (MBSS) och Threatening MedicalSituations Inventory (TMSI). Studien hade en beskrivande och jämförande design ochurvalet var ett bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 30 dialyspatienter fråntvå olika dialysmottagningar. Mätinstrument som använts är MBSS som bestod av tvåfrågor i stressfyllda situationer där deltagarna fick kryssa för ett eller flera alternativ. TMSIbestod av fyra frågor om olika medicinska stressfyllda situationer, där deltagarna fick svarapå sex olika påståenden med hjälp av en fem gradig skala.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka situationer som vanligen orsakar ilska hos vuxna individer, och att ur dessa försöka härleda vilka faktorer som i dessa situationer orsakat ilskan. Genom en enkätundersökning fick 55 psykologistudenter vardera beskriva två situationer som gjort dem arga, samt vad det var som gjort dem arga. På detta material utfördes en induktiv tematisk analys, vilket visade på fem olika huvudorsaker till ilska. Dessa var: Hot mot ens (eller signifikant annans) välbefinnande; Normbrytande beteende och orättvisa; Bristande kontroll över relevant situation samt förhindrelse att uppnå mål; Ens förväntningar bryts till det negativa; Negativa tillstånd. I en vidare diskussion behandlas att dessa teman förefaller passa väl in i ett evolutionistiskt synsätt på emotioner.

Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet. Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, depression eller att arbetsplatsen lämnas. Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress.

Inom geriatriken där den äldre, ofta multisjuke och kanske krisdrabbade patienten vårdas, kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer som blir svårlösta då det inte är självklart hur dessa skall hanteras. Detta ställer höga krav på sjuksköterskans förmåga att göra bedömningar för att nå en så bra lösning som möjligt. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av etiskt svåra situationer vid vård av äldre. Författarna valde en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor inom hemsjukvård och särskilt boende som arbetat minst två år inom denna vårdform. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och strukturerades i två huvudteman: begränsningar i patientens autonomi och etiska svårigheter i patientmötet.

Studiens övergripande syfte var att ta reda på några lärares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att få kunskap om vad det är mer som händer i klassrum bortsett från den traditionella undervisningen. Studien bygger på fyra grundskollärares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet.

En studie av en lägerskolas betydelse i lärande för hållbar utveckling I denna uppsats undersöker jag en grupp 11- åriga elevers lärande på en lägerskola samt vad de har för syn på natur- och miljöfrågor. Jag undersöker också om lärandet på en aktuell lägerskola kan utgöra en del av lärandet för hållbar utveckling. Lägerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen. Jag har sökt svar på mina frågor genom att observera en klass med 11- åringar från en medelstor stad under deras vistelse på en lägerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer. Undersökningen pekar mot att det är möjligt för unga elever att utveckla en förståelse för abstrakta fenomen som människans påverkan på landskap samt människans samspel med naturresurser. Detta menar jag är en viktig byggsten i lärande för hållbar utveckling.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur pedagoger i gymnasiesärskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv på lärande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien är inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). Två gymnasiesärskolor i Sverige har besökts där intervjuer och enkäter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum på de båda skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna både är anpassade och inte för de elever som vistas där. En del klassrum är röriga och en del är mer avskalade.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur tärningen används som redskap för barns lärande av matematik. Vi vill även undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren när de använder tärningen samt hur barnen använder sig av tärningen i leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger är medvetna om matematiken i användandet av tärningen även om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger använder tärningen även i andra situationer än vid tärningsspel. Exempel på sådana situationer är samling, rörelsepass och utevistelse.

Studien syftar till att kartlägga vad franskläraren gör i sin undervisning och hur läraren agerar som pedagog och motivatör. Enkäter har skickats ut till alla undervisande lärare i franska på grundskolenivå i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhåller sig i det dagliga arbetet som fransklärare på denna nivå. Målet med undersökningen har varit att se ifall lärarens bakgrund och utbildning påverkar målspråksanvändningen i klassrummet, hur läraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gäller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, på vilket sätt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lärarna gör då viljan och förmågan saknas hos en elev för att lära sig språket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas är geografiskt begränsad, har dock visat att lärarna oavsett bakgrund, ,använder målspråket lika och att fransklärarna blandar olika språkmetoder i sin undervisning. Vad gäller moment i undervisningen så använder sig majoriteten av likartade övningar.