SammanfattningVårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner.

Detta är en fenomenologisk studie där jag med utgångspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur känslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjälvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer där enhetschefer i Stockholms Stadutvärderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet är endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet där Kompetensfonden,Riddarfjärden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förståelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrån transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förändrad självbild och påverkat derasväxande i sitt ledarskap.

Detta examensarbete har genomförts på ABB Power Products/Instrument Transformers i Ludvika. Syftet med arbetet har varit att undersöka temperaturexpansionen för en isolerande olja som använd i produkten Capacitor Voltage Transformer (CVT). Oljans egen temperatur­expansionskoefficient                          var redan känd, men arbetets syfte var att bestämma en Brutto­temperaturexpansionskoefficient, med andra ord undersöka hur mycket de ingående komponenterna i en CVT påverkar den totala volymexpansionen inuti enheten.För att bestämma bruttotemperaturexpansionskoefficienten har ett prov i klimatkammare utförts. Provet bestod av två aluminiumkärl vardera med ett monterat mätrör. Det ena kärlet fylldes med olja och det andra kärlet med olja och kondensatorinnehåll motsvarande inne­hållet i en CVT.

Syftet med den här studien är att 1) jämföra upplägget av läromedel i Sverige och i Kina (Shanghai), 2) jämföra de lösningsmetoder som presenteras i läromedlen samt 3) undersöka hur läromedlen präglats av den matematiska kulturen i respektive land. Vår studie bygger på APOS-teorin (kompletterat med PCK), en teori som bland annat beskriver processen av matematikinlärning i olika steg. Studien har vidare gått till så att vi gjort en textanalys och studerat de valda läromedlen, Matematik år 8 (Liu, 2006) för Kina och Exponent B Röd (Gennow m.fl., 2004) för Sverige, för att hitta såväl likheter som skillnader mellan läromedlen. Resultatet av studien sammanfattas till att läromedlen till största delen tar upp samma metoder inom det studerade området. Den upptäckta skillnaden ligger i de övningsuppgifter som presenterats.

Alla har en uppfattning om hur ett matematikprov ska se ut, något som ärvts ner genom generationer. Men är utformningen verkligen optimal för att eleverna ska kunna prestera enligt sin förmåga? Studier av kognitiv kapacitet har visat att kognitivt krävande uppgifter frestar på arbetsminnet och skapar störande effekter som sänker hjärnans prestationsförmåga. Således är kanske den traditionella provutformningen med de svåra uppgifterna sist inte optimal för att eleverna ska kunna visa sina kunskaper på ett sätt som gör dem rättvisa.Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om provfrågornas ordning påverkar elevernas prestationer vid utförandet av matematikprov. Vidare var även av intresse om utformningen påverkade elevernas motivationsnivå, åsikt om provet eller hur lång tid det tog för dem att slutföra alla uppgifter.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska.

Syftet med denna underso?kning a?r att beskriva och ja?mfo?ra gymnasieelevers vetenskapliga skrivande med avseende pa? grammatisk metafor (GM). Genom anva?ndning av GM uttrycks betydelser pa? ett ?icke-typiskt? sa?tt. Detta sker exempelvis vid nominalisering av process, da?r verb (ex: anva?nda) uttrycks med substantiv (ex: anva?ndning).

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur cirka 75 elever i årskurs åtta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en ämnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lärandeprocess inom ämnesområdet hållbar utveckling och hållbar livsstil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehåller insamlad data i form av en ämnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning där hela processen från början till slut har vägts in genom 12 studiemotiverade elevers berättelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgående gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gång. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lärandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med på ämnesområdets bana när de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde då att de fick mer tid till att fördjupa och befästa sina kunskaper.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5.Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt.

Studiens syfte är att se i vilka situationer elevernas kunskaper i musik visas och hur detta dokumenteras av lärarna. I sin helhet omfattar studien bedömningsprocessen, det vill säga från början av lärarens planering fram till att betyget blir satt. Datainsamlingsmetoden är en kvalitativ intervju som liknar ett vanligt samtal men skiljer sig på grund av att samtalet har ett bestämt fokus (Dimenäs 2007). Urvalet består av sex stycken musiklärare som arbetar i årskurserna 6-9 på grundskolan. Respondenterna är från två olika kommuner i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att eleverna år 6-9 får visa sina kunskaper i mindre grupper, enskilt för läraren, genom teoretiska prov och i slutet av ett arbetsområde.

Examensarbetets syfte var att redogöra för det musiska lärandet och genom en jämförande undersökning, utreda om musiskt eller traditionellt lärande är mer fördelaktigt för elevernas tillägnande av faktakunskaper. Vidare var syftet också att ta reda på om det fanns ett samband mellan elevernas engagemang och resultatet från den jämförande undersökningen.Musiskt lärande, att använda hela kroppen och alla sinnen för att skapa ett djup i undervisningen, ställs i detta examensarbete mot det traditionella lärandet, som bygger på ett reproducerande arbetssätt.72 elever i årskurs tre deltog i undersökningen och delades upp så att halva gruppen fick ta del av en musiskt utformad lektion och de andra fick ta del av en traditionellt utformad lektion. Båda lektionerna hade samma lektionsinnehåll, eleverna fick lära sig om kantarellen. Efter genomförda lektioner fick alla elever fylla i en enkät, som satte deras faktakunskaper på prov. Under lektionerna observerades elevernas engagemang.Resultatet visar att de elever som tagit del av den musiskt utformade lektionen hade ett bättre resultat, visade på bättre faktakunskaper, på enkäten.

SammandragMed detta arbete vill jag titta på de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning på deras engelskundervisning. Detta för att få inspiration till olika sätt att undervisa elever i problem på, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen.Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under två dagar vardera under tre veckors tid. Under de två dagarna satt jag med i klassrummet och tittade på hur undervisningen såg ut.

Inledning: En revisor ställs i sin profession ofta inför etiska dilemman och svårigheter därmoralen sätts på prov. Det är då viktigt att revisorn i fråga agerar så etisktkorrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt kräver det men även för attsamhället på många sätt är beroende av att redovisningen i företagen är riktigtutförd. Eftersom det är universiteten och högskolorna runt om i landet somtillhandahåller den utbildning som krävs för att bli revisor så har även de ettvisst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader i det etiskaresonemanget mellan studenter som läser första respektive sista året av sinutbildning med inriktning på redovisning. Författarna avser också att undersökapå vilken nivå studenterna resonerar utifrån Kohlbergs moralutvecklingsteorisamt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Metod: Författarna intervjuar åtta studenter, fyra förstaårsstudenter och fyrasistaårsstudenter på Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för attse på vilken etisk nivå de resonerar samt om det finns några skillnaderårskurserna emellan.Slutsats: Studien tyder på att det föreligger skillnader mellan de som läser första åretjämfört med de som läser det sista året.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur väl svenska och finlandssvenska niondeklassare hanterar utvalda svenska skrivregler och det svenska skriftspråket. Vidare undersöks huruvida det finns olikheter länderna emellan, samt mellan kön. Undersökta språkdrag är fyra till antalet: förekomst av särskrivning, hantering av gemener och versaler, inslag av engelska respektive finska samt hantering av pronomina de, dem och dom. Undersökningsmaterialet består av 100 diskursiva elevtexter från Sverige och Finland, jämnt fördelade mellan länderna. Texterna kommer från nationella prov i ämnet svenska (Sverige) respektive modersmål och litteratur (Finland) genomförda våren 2010 av elever i årskurs 9.