Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda svordomarna medför viktig information i ett yttrande..

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare i företagsekonomi arbetar med bedömning i sin undervisning. Eftersom läroplanen grundar sig på i förväg definierade mål och kunskapskrav, så var avsikten att undersöka hur dessa återspeglas i lärarnas bedömningspraktik, ifråga om vilka bedömningsprocesser som används och hur kraven tydliggörs för eleverna. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra lärare i företagsekonomi. Resultaten visar på betydande skillnader hur lärarna arbetar med bedömning och i vilken utsträckning som kursplanernas mål och bedömningskriterier används, och i analysen framträder tre olika typer av bedömningspraktik. Den första kategorin har en konstant medvetenhet om kursmål och betygskriterier, vilka tydligt framträder genom alla stadier i undervisning och bedömning.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort..

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare år. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebär ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda på hur lärareuppfattar att de använder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika områden och har förmåga att göra en helhet av de olikadidaktiska frågorna, vad, hur och varför. Lärarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lär sig, snarare än vad som ska läras ut.Resultatet visar ett fokus på skogsupplevelser, vilket begränsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgångspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

Syftet med undersökningen är att granska patientkallelser till operationer för att se var kommunikationen eventuellt brister samt sammanställa en funktionell mall som ska kunna användas till de opererande verksamheterna inom Västmanlands sjukhus. Efter att ha fått ta del av autentiska kallelser och kallelsemallar granskas texternas innehåll, språk samt layout. Studien bygger på metodtriangulering genom dokumentanalys och analys av mötessamtal. Resultatet visar att kallelserna skiljer sig åt på flera olika plan. En del kallelser saknar nödvändig information som patienter behöver veta.

Ledarskapet i en organisation påverkar i hög grad hur organisationen fungerar. På senare år har forskningen mer och mer kommit att förorda det autentiska ledarskapet där vikten av förutsägbarhet, rättvisa, omsorg och en kombination av relationsinriktning och uppgiftsorientering betonas. Grupphandledning kan vara ett sätt för chefer att lära sig relationsbyggande. I föreliggande studie genomgick 75 första linjens chefer inom sjukvården handledning i mindre grupper under ett år. Utifrån deltagarnas svar på självskattningsformuläret Hjulet var syftet att undersöka huruvida handledningen hade lett till någon förändring i sex grundläggande personlighetsindex samt i deltagarnas egen uppfattning om sig själva som ledare.

 Syftet med vår undersökning var att uppmärksamma och synliggöra den matematik som barnen lär sig på fritidshemmet. Vi valde att genomföra vår undersökning genom enkäter och intervjuer för att få så väl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv på vår undersökning. I enkätundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade två av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen påvisar att det matematiska lärande som sker på fritidshemmet i första hand sker genom informellt lärande i olika autentiska aktiviteter. Det är den vardagsnära och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Syftet med denna uppsats är att granska ett antal gymnasieelevers genrekompetens och avgöra hur kapabla de är att placera in texter i olika genrer, samt vad som får dem att betrakta en text som tillhörig en specifik genre. Detta görs genom en tvådelad undersökning där en grupp elever ombeds genrebestämma fyra autentiska texter (en saga, ett kåseri, en skräcknovell och en nyhetsartikel) samt motivera sina val, medan ytterligare en grupp elever fritt får beskriva vad de anser som specifikt för dessa fyra genrer. Undersökningens resultat jämförs sedan med litteraturvetenskapens genredefinitioner. Av resultatet framgår att medverkande elever tycks besitta en någorlunda god kunskap i ett antal vanliga genrer. De kan med ganska stor säkerhet placera texterna i rätt genre samt beskriva vad som är specifikt för genren ifråga.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Allt färre elever väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Skolan är uppenbarligen dålig på att stimulera intresset för det naturvetenskapliga området. Min utgångspunkt är att elevers/människors nyfikenhet måste väckas innan teoretiska fakta presenteras.I den här studien har två gymnasieklasser först fått besöka en glashytta för att därefter få en anknytande teorilektion och en laboration. Kvalitativ intervju med åtta elever visade att samtliga var positiva till min "teaching sequence - tema glas". Framförallt uppskattades möjligheten att, i den autentiska miljön, få lyssna på en person som var hängiven sitt arbete och "som visste vad han pratade om".

SammanfattningSpecialpedagogens uppdrag är bland annat att arbeta förebyggande och bidra till att utveckla och undanröja hinder i lärandemiljön. Syftet med denna studie var att undersöka en lärares strategier med att skapa en stimulerande lärandemiljö, med fokus på lärarens didaktiska val. Undersökningen bygger på en fallstudie där jag samlat data genom deltagande observation i lärarens klassrum och en intervju. Resultatet i studien visar att det som kännetecknar den här lärarens lärandemiljö och didaktiska val är att lektionerna genomsyras av kommunikation och öppna autentiska frågor. Lektionerna genomförs i demokratiska former och läraren har förmåga att se varje individ men med tydligt fokus på hela gruppen.

I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi.