Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt kulinarisk turism har potential att särskilja en region från andra. Vår empiriska studie tar sin utgångspunkt i ett regionalt matkoncept, en picknickkorg, och dess förmåga att synliggöra fem begrepp; rörlighet, plats, upplevelse, identitet och äkthet. Våra frågeställningar är:Hur påverkar matkonceptet turistens rörelse på Österlen?På vilket sätt bidrar matkonceptet till att skapa Österlen som plats? Hur skapas matupplevelsen på Österlen? Hur skapas identitet utifrån symbolvärden som kan kopplas till matkonceptet?På vilket sätt kan matkonceptet skapa en känsla av äkthet? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vårt empiriska material bygger på intervjuer och observationer. Intervjuerna utfördes med fem turist- och matproducenter på Österlen.

Plats är ett väletablerat verktyg inom marknadsföringsteori och har under senare år legat till grund för forskning som undersöker försäljningsställets påverkan på olika variabler inom konsumentbeteende. Parallellt med denna utveckling har också nya teorier inom låginvolverat beslutsfattande utvecklats, däribland teorin om signalbaserat beslutsfattande. Teorin utgår från den oinvolverade konsumenten som fattar köpbeslut utifrån en temporär uppsättning av signaler som presenteras vid köptillfället. Som ett resultat av att beslutsfattandet utgår från en tillfällig signaluppsättning anses ingen långsiktig struktur för beslutsfattandet existera, utvärderingen kan istället skilja sig mellan olika köptillfällen. Med utgångspunkt i denna notis ämnar denna studie beskriva hur dimensionen plats påverkar betydelsen av signaler vid låginvolverat beslutsfattande.

Dagens konsumenter nöjer sig inte längre med en enstaka produkt, de vill ha ett mervärde, enimage att förhålla sig till, kunna passa in men även anpassa sina produkter efter just derasspecifika behov. Vi befinner oss i en slags upplevelse-ekonomi. Efterfrågan på var ifrån minprodukt som jag köper exempelvis kommer ifrån och vem som har gjort den, spelar en störreoch större roll för konsumenter. En vara ska kännas autentisk, alltså äkta. Det som gör en sakäkta för en människa, kanske dock inte känns äkta för en annan, därför individualiserasföretagens produkter mer och mer.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet där barnen hade möjlighet att vistas på varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus på barnens egna initierade aktiviteter som skedde på olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation när det gäller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen används följande frågeställningar:? Vilka aktiviteter väljer barnen på olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur använder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö när det gäller barnens val av aktiviteter?För att få svar på frågeställningarna åkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjälp av ett observationsschema.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

AbstractJag har genomfört en kvalitativ studie med etnografiskt inspirerade metodverktyg. Arbetet undersöker, utifrån intervjuer, hur unga transpersoner använder sig av videodagböcker och digitala berättelser på Youtube. Genom videodelningssajten skapas möjligheter till sökande och delande av information, identifikation, och en plats för berättelser som annars inte ges plats. Undersökningen fokuserar på hur de som tittar använder sig av videoklippen på olika sätt; som ett informationsverktyg, som en del i ett självstärkande arbete, och i det egna identitetsarbetet. Med hjälp av etnografiskt inspirerad metod så undersöks och analyseras den betydelse informanterna ger sitt tittande.

För att öka överlevanden vid hjärtstopp har räddningstjänsten fått i uppgift att påbörja livsviktig första hjälpen i väntan på ambulans. Dessa uppgifter ställer krav på att brandmännen skall behärska och utföra livräddande åtgärder till personer med hjärtstopp, i varierande miljöer, och ofta med de anhöriga på plats. Ofta på eller nära den ort som de själva arbetar och bor på. Detta sammantaget innebär sannolikt en utmaning för brandmännen. Den begränsade mängden forskning som finns, gör gällande att det kan upplevas som en utsatthet för den som skall vårda en livshotande sjuk person.

Undersökningen handlar om hur ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, där ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars användning av torget och genom intervjuer där ungdomar själva berättar om vad det är med torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhållit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan än sina klasskamrater. Elva elever på olika nationella program på två olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn på PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jämförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhållit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

Vem gör vad på de ungas Internet och varför är de där? Dessa enkla fråga har naturligtvis inga enkelt svar. Syftet med denna studie är därför inte att finna ett enda revolutionerande svar, utan att utifrån en rad olika forskningsfält lägga ett pussel och söka mer komplexa och sammanflätade orsaker och drivkrafter.Metoden för detta sökande ligger dels i en så kallad litteraturstudie, där de senaste årens undersökningar, forskning, debatt i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter och statliga verks skriftproduktion tagits med, dels i form av en enkätundersökning som undertecknad genomförde bland ca 450 tonåringar i åldrarna 14 ? 17 år, där de tillfrågats om sina internetvanor på fritiden. Denna undersökning bearbetades sedan statistiskt.

Undersökningen handlar om hur ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, där ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars användning av torget och genom intervjuer där ungdomar själva berättar om vad det är med torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

Denna fallstudie avser att undersöka vilka behov användarna vid Kriminalvårdsverket har av att få de hjälpfunktioner som finns i verksamhetens applikationer samlade till en och samma plats. Definitioner om hur applikationer skall vara utformade för att uppnå god användbarhet förklaras, för att senare länkas ihop med det resultat som inkommit genom en utförd enkätundersökning av användarna i verksamheten. Resultatet av enkätundersökningen tillsammans med egna och andras teorier diskuteras i slutet av uppsatsen. Det visar sig att det centrala problem som finns i verksamheten inte är direkt knutet till att man samlar användarhjälpen på en och samma plats, utan verksamheten lider av stora organisatoriska problem såsom bristande utbildning i de olika programmiljöerna, skiftande kompetens och ovilja hos användarna att utnyttja de olika applikationerna som finns i verksamheten. I uppsatsen föreslås en rad konkreta punkter att tänka på, innan arbetet med att samla användarhjälp på en och samma plats kan påbörjas.

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare i ett arbetslag ser på svårigheter med att arbeta som en enhet med ämnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frågeställning står till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svårigheter med ämnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i är uppbyggd på tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lärarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stärkas och med det ämnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden är av kvalitativ karaktär och består av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag på två olika högstadieskolor.

Syftet med undersökningen är att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården.