Syftet med vår uppsats är att ta reda på vad organisationen Rättvisemärkt vill kommunicera med sitt varumärke och hur en grupp mottagare uppfattar det. Genom att göra intervjuer med kommunikationsansvarige på Rättvisemärkt samt personer som via sina organisationer/företag medverkat i Rättvisemärkts kampanj ?Vi dricker Rättvisemärkt kaffe?, utreder vi våra frågeställningar för att kunna uppnå undersökningens syfte.Rättvisemärkt är ett varumärke eller snarare en produktmärkning, vilket innebär att endast produkter kan vara märkta, inte företag, platser eller annat. Det är ett mervärde åt företag eller produkter. Varumärket Rättvisemärkt påträffas på bland annat kaffe, kakao, apelsiner och textiler.

Dagens samhälle präglas av ett rikt informationsflöde där marknadens aktörer slåss om att förmedla sina budskap till en alltmer krävande publik. Globaliseringen av informationsflödet har medfört att enorma mängder information sprids världen över, vilket gör informationen mer lättillgänglig än någonsin tidigare. Som en konsekvens av den ökade mängden information har människan börjat prioritera och söka relevant information.En förutsättning för förmedlingen av information är kommunikation, något som blivit en ledstjärna för många företag. Lyckad kommunikation skapar oändliga möjligheter och företagen blir alltmer medvetna om att det inte längre handlar om att bara informera, utan kommunicera, nå fram och skapa förståelse.En rad olika faktorer påverkar hur mottagare tolkar de budskap som de ställs inför. Vår undersökning vill specifikt belysa hur faktorerna utbildningsnivå och sysselsättning påverkar mottagarnas tolkning av budskap.

Träning och hälsa har under senare år fått ett allt starkare fotfäste på sociala medier, inte minst på sociala plattformar såsom Facebook och Instagram. Det blir allt vanligare att man efter, till exempel, en löparrunda eller ett gympass väljer att dela med sig av sin träningserfarenhet på dessa plattformar i form av bilder, text och data från olika träningsapplikationer.Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan sändare och mottagare av träningsrelaterade statusuppdateringar på Facebook, i synnerhet när det gäller de båda parternas olika tolkningar av statusuppdateringen. För att undersöka detta genomfördes dels en enkätundersökning samt en kvalitativ gruppstudie. Gruppstudien gick ut på att låta en mindre grupp använda det sociala nätverket Facebook som forum för att posta träningsrelaterade inlägg samt reflektera över de andra deltagarnas inlägg.Resultaten visar att det finns en tydlig skillnad mellan hur träningsrelaterade statusuppdateringar mottas i det allmänna flödet gentemot i en sluten grupp på Facebook. Vilken typ av data träningsrelaterade inlägg innehåller visade sig också ha en betydande roll för hur de mottas.

Syfte: Syfte är att kartlägga hur Com Hem och ICA arbetar med sina skapade frontfigurer som "spokespersons".Problem: Det kan vara svårt för företag att nå ut till sina kunder i dagens hårda konkurrens. Det är därför viktigt att de använder sig av olika strategier för att differentiera sitt varumärke och bli unika på marknaden. En varumärkesstrategi kan vara "spokespersons", där någon blir företagets ansikte utåt. Företagets "spokespersons" syns därefter kontinuerligt i deras reklam. Det krävs att företaget noggrant överlägger vem som ska sammankopplas med varumärket, för att kommunicera ut rätt budskap till sina mottagare.Metod: Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer och textanalyser.Resultat: Våra resultat visade att Com Hem och ICAs "spokespersons" har och är effektiva i deras marknadsföring.

Det finns i nuläget många olika fabrikat av utrustning för mätning med GNSS på den svenska marknaden och dessa instrument har olika egenskaper. För att kunna göra en positionsbestämning i höjd med GNSS och få låg mätosäkerhet används SWEPOS, Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering, och deras nätverks-RTK-tjänst. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om SWEPOS nätverks-RTK-tjänst ger likvärdiga höjdvärden vid mätning med olika GNSS-mottagare och olika avstånd till närmaste fysiska referensstation, såväl som mätosäkerheten i mätningarna. Undersökningen har gjorts hos Lantmäteriet som arbetar kontinuerligt med att minska mätosäkerheten i höjd genom pågående förtätningar av det befintliga SWEPOS-nätet. Det är viktigt att kontrollera att roverutrustningarna på användarsidan arbetar på ett korrekt sätt så att en så låg mätosäkerhet som möjligt kan uppnås i det slutliga mätresultatet. Fältarbetet med nätverks-RTK pågick under tre veckor i Gävle på Lantmäteriets antennkalibreringsfält.

I samband med introduktion av de nya digitala underbärvågssystemen på FM-bandet, har ett behov av att kunna estimera tillgängligheten för tjänster som nyttjar denna bärare uppkommit. Nya tjänster introduceras och detta har lett till ett ökat tryck från flera håll i Teracom om behov av en noggrannare täckningskarta för bl a underbärvågskanalen RDS och DARC. Exempel på tjänster som Teracom infört är Epos som innebär överföring av korrektionsdata till GPS-mottagare (dGPS) för att ge en betydligt ökad positionsnoggrannhet. Syftet med detta examensarbete är att prediktera och verifiera täckningen för underbärvågssystemet RDS på P3 och P4:s frekvenser. Valet av frekvenser beror på att det är just på dessa frekvenser som tjänsten Epos sänds ut.

Syftet med examensarbetet är att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra ämnet mer attraktivt. Undersökningen bygger på en kvantiv enkät och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefär lika många elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra världskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan båda var lika intresserade av kriget.

I uppsatsen analyseras två tekniska manualer och deras översättningar. I fokusstår texternas imperativa funktion och hur texterna har anpassats tillmottagarna. Analysen omfattar sättet på vilket instruktionerna presenteras ochvilket tilltal som används i manualerna samt vad som händer i översättningenav dessa och vilka följderna blir..

Försvarsmakten spenderar årligen stora finansiella medel på diverse reklamkampanjer i syfte att marknadsföra sig samt för att locka nya individer till yrken som Försvarsmakten tillhandahåller. Något som såklart är ett behov vid en yrkesarmé. Syftet med studien har varit att redogöra för vilket budskap Försvarsmaktens reklamkampanjer sänder ut, vad i dessa som förespråkar samt om det finns faktorer som verkar mottsättande för den militära professionen och Försvarsmakten.För att utreda detta har en kvalitativ studie bedrivits genom att tillämpa Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kompletterad av bildanalys baserad på semiologi samt teorier om medias påverkan och medieretorik.Studien har resulterat i att Försvarsmaktens reklamkampanjer vill uppmana sin mottagare att ta ställning till de olika situationer som gestaltas samt att försöka ta sig innanför konsumentens personliga sfär. Alla kampanjer kan på olika vis kopplas till Försvarsmaktens värdegrund där konceptet ÖRA - öppenhet, resultat samt ansvar- är centralt. Även kopplingar till visionen vi verkar, syns och respekteras har identifierats.

Bakgrund:Arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) är kollektivavtalsparter för Byggnadsavtalet. Parterna hade inför avtalsförhandlingarna hösten 2005 meningsskiljaktigheter kring framförallt kollektivavtalets tredje paragraf som rör lön och löneformer.Syfte:Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera argumentationen i ett antal dokument producerade av BI och vårt intresse har riktats mot BI:s strävan för förändring av Byggnadsavtalet. Fokus har legat på hur argumentationen kring denna strävan förstärks respektive försvagas genom det sätt texten i de valda dokumenten är uppbyggd.Metod:Vi har använt diskursanalys som angreppssätt med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, varav vi använt de två första dimensionerna. I den första dimensionen text har vi undersökt texterna med hjälp av delar ur argumentationsanalys, retorisk analys och lingvistisk analys. I den andra dimensionen den diskursiva praktiken har vi tittat på i vilken kontext texten är producerad och kan förstås.

Denna uppsats handlar om kollaborativ blogging. Blogging innebär att inlägg publiceras på en förprogrammerad webbsida med hjälp av ett bloggverktyg. Med kollaborativ blogging avser jag en situation där två eller flera personer delar med sig av information och kunskap genom att kommunicera och interagera med varandra på en blogg. Jag har i denna uppsats valt att undersöka på vilket sätt bloggar kan fungera som ett verktyg för kollaborativ informations- och kunskapsspridning inom en grupp. Fallstudien som jag använt mig av är HUMlabs mobila blogging på Jokkmokks vintermarknad 2004.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur läraren i praktiken använder samtalet i undervisningen och vår utgångspunkt läggs i de klassrumssamtal som initieras av läraren. För att uppnå syftet har vi valt att ställa oss frågor där vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll läraren tar i samtalet samt om det ställs autentiska eller icke-autentiska frågor och hur elevernas svar används för att skapa vidare samtal. För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av observationer där vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar på att läraren tar en tydlig ledarroll där denne innehar rätten att initiera ämnen och att leda samtalet och därmed också fördela ordet mellan eleverna. Vi har även funnit att de frågor läraren ställer till största del är av icke-autentisk karaktär..

Denna undersökning utgår ifrån sex olika läroböcker för svenska på gymnasieskolan. Böckerna blir undersökta utifrån retorikens grundtankar, med läroplanens mål om anpassning till situation och mottagare som en grundläggande bas. Syftet har varit att granska hur och i vilken utsträckning ämnet retorik behandlas i läroböcker för svenska på gymnasieskolan.De olika läroböckerna är riktade mot yrkesförberedande- och studieförberedandeprogram, men målen som finns i läroplanen är desamma för alla program. Eftersom läroplanen ställer krav på anpassning till situation och mottagare i tal och skrift krävs det att eleverna får lära sig metoder för att anpassa. Metoder att anpassa finns i retoriken, vilket bl.a.

Denna uppsats behandlar några frågeställningar i samband med bristtäckningsansvar. Bestämmelserna om bristtäckningsansvar reviderades i samband med införandet av den nya aktiebolagslagen som trädde ikraft 1 januari 2006. Tre särskilda ansvarssituationer varpå en utomstående kan åläggas bristtäckningsansvar vid en olovlig värdeöverföring kommer främst att belysas. Dessa är medverkansansvar för ?annan?, medverkansansvar för faktiska och formella företrädare samt medverkansansvar på grund av mottagande i andra hand.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan utomhuspedagogik som arbetssätt kan ha för att befästa kunskap vid den tidiga bokstavsinlärningen för elever i de tidiga skolåren. Detta i utifrån två frågeställningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlärning med hjälp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlärning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjälp av en lärande dialog ta till sig bokstavsinlärning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.