Våld i hemmet är ett växande samhälls- och folkhälsoproblem. En stor utsatt grupp inom våldsutsatta kvinnor är mammorna. Flera studier tyder på att många av kvinnorna och mammorna är nöjda med deras erhållna stödinsatser, trots detta framkommer det att våldet inte alltid upphört efter erhållen insats och att flertalet kvinnor fortfarande i stor utsträckning mår psykiskt dåligt. Syftet med studien är att analysera de grunder våldsutsatta mammor uppger för att de är nöjda eller mindre nöjda med de stödinsatser de erhållit för att få stöd för sig själva och sina barn. Vidare syftar studien till att få en förståelse om vilka förändringsfaktorer som påverkar mammornas upplevelser av stödinsatserna.

Hur vi människor förhåller oss till dåtid, framtid och nutid avspeglar vår personlighet och kan länkas samman till vårt psykiska mående. Denna studie syftade till att studera sambanden mellan tidsperspektiv, depression och ångest samt oro och ältande. Vidare ämnade studien att undersöka om en bristande inhiberingsförmåga kan förklara oro och ältande. I studien deltog 65 personer från en icke-klinisk grupp; 44 kvinnor och 21 män i åldrarna 19 till 40 år. De instrument som användes var självskattningsformulären Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory, Beck Depression Inventory-II, Beck Anxiety Inventory, Response Style Questionnaire, Pennstate Worry Questionnaire samt Strooptestet Serialt färgordtest.

Uppsatsens syfte har varit att analysera hur och varför Red Bulls lyckats med sitt globala varumärke. Vi har utgått från ett brand management perspektiv ? varumärket ses med andra ord ur varumärkesinnehavarens perspektiv. Vi har dessutom använt oss av global marketing management teori för att belysa Red Bulls marknadsföring mer i sin helhet. Det empiriska materialet består av dels intervjuer med svenska Red Bulls informationschef och dels av artiklar som varit publicerade i främst olika amerikanska marketingtidskrifter.

Slutet av våra högskolestudier närmar sig. Många studenter kommer att söka arbete på någon av de revisionsbyråerna inom Sverige. Med tanke på att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populär kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hårdare. Syftet med denna uppsats är att de nyexaminerade studenter ska få en inblick i samt lättare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna ställer. Därmed kan dessa studenter öka sin konkurrenskraft.

Bakgrund: Sjuksköterskors bemötande påverkar patienternas välmående och i slutändan hälsa. Påakutmottagningar där tempot är högt och besluten snabba är det extra viktigt att ha med sig tanken om detgoda bemötandet. HSL, Socialstyrelsen och ICN:s etiska kod för sjuksköterskor tar alla upp olika aspekter avbemötande. Bemötandet är lika viktigt som vården för patienterna, men idag är det klagomål på bemötandetsom står för flest anmälningar till patientombudsmannen. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva patientersförväntningar på sjuksköterskor på akutmottagningar samt att belysa i vilken mån sjuksköterskorna leverupp till dessa förväntningar idag.

Tidigare studier har indikerat att extroverta personer använder mobiltelefoni mer än vad introverta personer gör (Inyang et al. 2010). En enkätstudie genomfördes för att testa sambandet mellan personlighetstyp och huruvida en frekvenspreferens gällande brukandet av mobiltelefoni eller portabelt ljud förelåg. Hundra stycken deltagare svarade på enkäten som bestod av tre delar. Fyra hypoteser var formulerade; extroverta förutspåddes vara flitigare brukare av mobiltelefon än introverta, medan introverta förutspåddes vara flitigare i brukandet av portabelt ljud.

Inom rättspsykiatrin vårdas många patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen är heterogen med komplexa och specifika vårdbehov. Vårdare är de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vårdares erfarenheter av att vårda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rättspsykiatrisk vård. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade på en rättspsykiatrisk regionvårdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med projektredogörelsen är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans senare år har rörande estetiska läroprocesser och bedömning. Alla tre lärare undervisar i estetiska ämnen och anser att elevens läroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg på. Vi har också närmat oss frågan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lärarnas syn på sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svårt att särskilja elevens faktiska kunskaper i förhållande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var något som lärarna i vår undersökning funderat på.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa chefens roll i förhållande till personalomsättning inom en säljande organisation, utifrån dimensioner av person-environment fit och role stress. Metod: Utifrån studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats och redovisats med hjälp av well-grounded theory. Resultat & slutsats: Denna studie visar på chefers förståelse för vikten av att personer de anställer ska passa in i yrket och organisationen. De rekryterar främst efter personlighet och möjlighet att passa in i gruppen. Chefernas synsätt skiljer sig gällande överbelastning och stress.

Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna på en störrekriminalvårdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, Vänlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Öppenhet ijämförelse med två kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lägre i skalorna (faktorerna) som mäter Samvetsgrannhet och Vänlighet, i jämförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller & Lynam, 2001). Den primära hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och Vänlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett självskattningsformulär som stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)beträffande grundläggande personlighetskaraktärer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och två kontrollgrupper bestående av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige.

Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.

IntroduktionForskning visar att patienter, trots svår cancersjukdom, kan hantera sin situation på ett sådant sätt attde upplever hög grad av hopp. Kunskapen om de faktorer som påverkar patienternas upplevelse avhopp är mindre kända vilket skapar utrymme för ytterligare forskning.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av hopp hos patientenmed cancersjukdom samt vilken betydelse sjuksköterskan har i bevarandet och skapandet av hopp.MetodLitteraturstudie som är grundad på 14 artiklar, funna via artikelsökning i PubMed och manuellsökning.ResultatFaktorer som hade betydelse för patientens upplevelse av hopp fann de inom sig själva, sinanärstående och hos sjuksköterskan. De försökte finna en normalitet i tillvaron, upprättade kortsiktiga,uppnåbara mål, tänka positivt. Den trygghet som patienten upplevde hos sjuksköterskan byggdes påhans/hennes personlighet, bemötande, kunskaper och tekniska utförande.DiskussionHopp är en process som startar med hopp om något, t.ex. att bli botad för att sedan övergå till att levai hoppet och slutligen försonas med liv och död.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra betyg ? vad betygsätts? Och framför allt, varför betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av betyg och betygskriterier.Metoden som användes är gruppintervjuer.