Landstingen är ansvariga för stora delar av den svenska hälso- och sjukvården i Sverige. De senaste åren har landstingen varit drabbade av en ytterst ansträngd ekonomi och endast fem av 20 landsting kunde under 2002 redovisa ett överskott. Den försämrade ekonomin kan till viss del förklaras av en hög arbetslöshet vilket innebär minskade skatteintäkter. Eftersom den offentliga sektorn, och däribland landstingen, får den största delen av sina intäkter via skatter drabbas de hårt av en vikande sysselsättning. Andra orsaker till den försämrade ekonomin är kostnadsökningar och stigande lönekostnader.

År 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pågick fram till 1995. Följderna blev många civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar från bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. Många av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.

Fåmansföretagare är föremål för en särskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag (fåmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med anledning av att en övergångsbestämmelse gällande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fåmansföretagsaktier upphör vid årsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fåmansföretagsaktier de lege ferenda. Diskussionen har sin principiella grund i etiken och målsättningar kring förutsägbarhet, likabehandling, materiell lämplighet och hanteringsekonomi har valts som utgångspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lämplighet) säkerställs genom att neutralitetsprincipen och andra skatterättsliga principer åtlyds.

Bakgrund: Det ställs höga krav på sjuksköterskan som förväntas ge en god objektiv omvårdnad där förförståelse, egna värderingar och känslor inte ska påverka bemötandet i omvårdnaden. Allmänsjuksköterskans medverkan inom abortvården har utökats i takt med det ökade antalet medicinska aborter vilket medför ett betydligt större ansvar. Sjuksköterskans dilemma består i att ge god omvårdnad till kvinnan och även ansvara för omhändertagandet av fostret efter aborten. Etiska, moraliska och religiösa aspekter på abortvården har alltid funnits och det är ofta krävande för sjuksköterskan att navigera mellan att utöva sin profession, arbeta i enlighet med gällande abortlag och hantera sina etiska och moraliska ståndpunkter.Syfte: Att beskriva de etiska problem som sjuksköterskor ställs inför vid omvårdnaden av kvinnor som genomgår abort samt hur de hanterar och reflekterar kring sitt omvårdnadsansvar.Metod: Litteraturstudie bestående av tio artiklar med kvalitativ design samt kvalitetsgranskade enligt Friberg (2012).Resultat: I litteraturstudiens resultatdel behandlas frågor som vilka moraliska/etiska problem sjuksköterskan upplever inom abortvården samt sjuksköterskans erfarenheter av att hantera dessa och vilket stöd och vilka strategier som behövs i bearbetandet av svåra situationer inom abortvården. Studien resulterade i fyra huvudteman; Etiska aspekter vid avbrytande av graviditet, Faktorer som påverkar hur sjuksköterskan hanterar sitt omvårdnadsansvar, Strategier för att hantera omvårdnadsansvaret och Sjuksköterskans behov av stöd.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Bakgrund: År 1991 lanserade WHO och UNICEF "Baby Friendly Hospitals Initiative" (BFHI). Motivet var den nedåtgående amningsfrekvensen världen över och de konsekvenser som det medförde till exempel socialt och ekonomiskt. Till grund fanns innocentdeklarationen som bygger på att alla BB avdelningar skall följa "tio steg till lyckad amning. Målet med detta är att främja, stödja och skydda amningen. Forskning visar att amningsfrekvensen har sjunkit de senaste åren i Sverige.Syfte: Syftet var att undersöka nyblivna mödrars upplevelse av stöd i sin förberedelse och uppstart av amning i Kronobergs län och jämföra detta med mödrar vid tre andra kvinnokliniker (Blekinge län, södra Kalmar län och norra Kalmar län).Metod: Undersökningen har en kvantitativ ansats.

Många studier har påvisat en skillnad mellan förmågan att benämna verb respektive substantiv hos patienter med hjärnskada samt hos kontrollgrupper (Caramazza & Hills, 1991; Mätzig, Druks, Masterson &Vigliocco, 2009; Szekely et al., 2005). Samtidigt bedöms aktivitetsord utifrån vissa studier vara mer krävande att tolka, vilket kan vara en bidragande orsak till skillnader i benämningsförmåga (Liljeström et al., 2008; Mätzig et al., 2009).Action Naming Test (ANT) är ett verbbenämningstest utformat av Obler och Albert 1979 (Barth Ramsay, Nicholas, Au, Obler & Albert, 1999), vilket översattes till svenska och normerades av Lindahl och Oskarsson inom ramen för ett magisterarbete i logopedi (2011). I normeringen genererade vissa ord många felsvar och sågs som problematiska, och en reanalys av det insamlade materialet efterfrågades. Syftet med föreliggande studie är att genomföra en förnyad analys av insamlade data och ta fram en ny normering för ANT i en population svenska vuxna, efter exkludering av problematiska ord.I syfte att undersöka vilka ord som gav upphov till många felsvar och orsaker till detta, gjordes en ny genomgång av 120 tidigare insamlade testprotokoll, samt en felsvarsanalys baserad på Barth Ramsays och medarbetares utvecklade modell (1999). Efter genomgång av angivna svar, analys av felsvar och ordens användningsfrekvenser i svenska språket, exkluderades tolv ord.  Jämförelse av resultat mellan tre åldersgrupper (20-30år, 31-65år, 66-83år), två utbildningsnivåer (?12 år, ?13 år) och kön gjordes både före och efter borttagning av de tolvorden.

Bostadsmarknaden har under åren 1991-2008 ökat sitt bostadsrättsbestånd med 46 procent medan hyresrättsbeståndet endast ökat med fyra procent. Cirka hälften av de bostadsrätter som tillkom under de åren är ombildade från hyresrätt till bostadsrätt. Viljan att äga sitt boende är hög. Vid en ombildning ändras lägenhetens upplåtelseform från hyresrätt till bostadsrätt. Initiativet till denna process kan komma från fastighetsägaren men även av de boende.

I en strävan mot en effektivare produktion och ett industriellt byggande ökar andelen förtillverkade komponenter i svensk byggnadsproduktion. I konstruktioner av prefabricerade betongelement skapas anslutningar som inte existerar i motsvarande platsbyggda konstruktioner vilket påverkar byggnadens styvhet. En reducerad styvhet gör byggnaden mer känslig för horisontella krafter som i Sverige främst uppkommer från vinden. Bruksgränstillståndet är ofta dimensionerande för det bärande systemet hos höga eller slanka byggnader. Vibrationer som kan uppkomma från vindens dynamiska effekter kan ge upphov till illamående och obehagskänslor hos de som vistas i byggnaden vilket kan leda till att byggnaden inte kan användas för avsett ändamål.

Vilka föreställningar finns det om kulturarv? Syftet med detta arbete att undersöka vilken plats frågor om kulturarv intar i den kommunala planeringen samt hur kulturarvsfrågor hanteras i planeringen. Syftet är även att öka förståelsen för de konflikter som kan uppstå kring kulturarv och föreställningarna om detta i planeringen. Arbetet består av en empirisk undersökning av två fallstudier. De båda fallstudierna ligger sedan till grund för en jämförelse mellan två detaljplaner, Kvarteret Axel och Stadsmarinan från Karlskrona kommun, Blekinge län.

Föreliggande uppsats behandlar lönesättning på den svenska arbetsmarknaden. Lönesättningen i Sverige är inte i vidare utsträckning reglerad i lag. Grunden för lönesättningen är att det råder avtalsfrihet och att det är upp till arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera området. Kollektivavtalen innehåller olika typer av reglering avseende arbetsgivarens lönesättning, exempelvis anges ofta minimilöner samt utrymme för lönehöjningar vid lönerevision. Avtalen innehåller dessutom oftast lönesättningsprinciper för hur löneutrymmet ska fördelas mellan enskilda arbetstagare.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka utvecklingen i vad som lyfts fram och drivs i svenska transportpolitiska riksdagsmotioner, med fokus på miljö. För att ta reda på detta genomförs en longitudinell studie där transportslag, miljöargument och åtgärder studeras för tre tidpunkter; år 1991, 2001 och 2011. Det slutliga urvalet som studien kom att grundas på var 624 fristående motioner. Bearbetning av dessa genomfördes med hjälp av en klassificeringsmall, utformad med teorin som grund. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag, men det är den senare som varit övervägande då textanalys har utförts.I teorin uppmärksammas flera transportrelaterade miljöproblem, men utsläpp och i synnerhet utsläpp av koldioxid får stort fokus.

Porcine circovirus type 2 (PCV2) is a common virus present in most parts of the world. PCV2 has been pointed out as the major causative agent to post weaning multisystemic wasting syndrome (PMWS) that affects pigs after weaning. The clinical symptoms of PMWS are impaired growth, diarrhoea, respiratory problems and increased mortality. At autopsy enlarged lymph nodes with depletion of lymphocytes are commonly found. Since 1991 PMWS has spread all over the world and was first described among Swedish pigs in 2003. Although PCV2 is widespread, only some pigs develop PCV2-related diseases. Why this is and what other factors that are required in order for the disease to develop is yet unknown. The main theories involve other infections, for example PRRS, and management issues but also genetic differences between pigs and/or virus strains have been suggested.

Den svenska hotellbranschen går mot en utveckling av allt fler och större hotellkedjor. Genom sina stordriftsfördelar pressar hotellkedjorna ner priserna och standardiserar erbjudande vilket lett till att konkurrensmedlen har blivit färre. För att tilltala de viktiga företagskunderna är därför behovet stor av nya konkurrensmedel.Kunder ställer idag högre krav på att företag tar sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande, CSR, och desto större företaget är desto större är kraven. Dessa krav leder till att företagskunder ställer allt högre krav på sina leverantörer. Ett verktyg för att möta kraven är CSR-kommunikation, där företag informerar om sitt befintliga ansvarstagande.

Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av empiri och teori förstå hur fysiken passar ihopmed elevers identiteter och vilka föreställningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv.Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieeleverupplever att områden och ofta använda exempel inom fysiken är genuskodade. Minförhoppning är att resultatet av undersökningen ska kunna användas för att förändrafysikundervisningen så att den passar bättre ihop med elevers identiteter. Minaforskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikämnet? Hur påverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur påverkas elevers förmåga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig?Min uppsats grundar sig både på teorier om situerat lärande, identitetsskapande och omgenussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009)ens identitet inom fysiken.