Studiens syfte är att undersöka lärarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. Utifrån vår grundläggande teori, har tio intervjuer genomförts med lärare i förskola och grundskola.Forskningsfrågorna som har behandlats för att komma fram till resultatet är: Hur definierar lärarna begreppen estetik och estetiska lärprocesser? Arbetar lärarna med estetiska lärprocesser och om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lärare har positiva inställningar till estetik och att de använder estetiska lärprocesser på olika sätt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av lärande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjälp av estetiken, lär sig andra ämnen.

This is a historical documentary research study across Neva Leona Boyd (1876-1963). The theoretical perspective is based on the historical perspective of knowledge from ancient Greece to the approach of modern symbolic interactionism. The study shows that Boyd, who was Viola Spolins teacher, was a proponent of the modern view of group play theory. 1909 she founded Chicago School for Playground Workers, later transformed to the Recreation Training School. Until 1927, the school entered in Hull-House initiated by Jane Addams.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

Mitt arbete handlar om lärares och dramapedagogers uppfattning om sina roller när de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sätt att arbeta meddrama. För att få information om och kunna jämföra information intervjuade jag några lärare och dramapedagoger från olika klasser. Därefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att få inblick i deras praktiska arbete.Resultatet visar att lärarna och dramapedagogerna hade olika syn på vad drama är men samtidigt hade de likadan syn på hur man ska vara som övningsledare. De menar att när man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestämd för att barn lätt blir ofokuserade. Däremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma från barnen medan övningarna var bara ett hjälpmedel att få barnens fantasier att bli konkreta.När jag gjorde mina observationer kunde jag se lärares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna.

This paper examines the structure of The Golden Notebook and in which way it reflects thethemes in the novel. This paper also describes the context of the 1960`s in which a certaintype of ideas were developing and wants to place The Golden Notebook in this context. Finallythe paper investigates what can be understood by reading the novel as a part of that context..

Syftet med denna studien är att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om läsförståelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhåller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker även hur eleverna skapar förståelse om bokens innehåll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lärare samt en intervju med klassläraren. Undervisningen i studien bestod av högläsning och dramatiskt berättande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar från lektionerna, ljudinspelningar från intervjun och två lektioner samt videoinspelningar från tio lektioner.

Syftet var att beskriva, förstå och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebär att leda två parallella processer, dels en med fokus på gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnärlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men också som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebära en balansgång mellan att ?driva och stanna?. I resultatet framkom olika faktorer som påverkar upplevelserna, såsom förväntningar från arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist på tillit till dramapedagogernas konstnärliga ledarskap och bristande förståelse för vad dramapedagogik är. Andra faktorer som påverkar upplevelserna är gruppdeltagares känslor av oro och nervositet under föreställningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har.

I grundskolan skiljer det sig mycket från elev till elev när det gäller konsten att behärska läsning. Då läsning är något som tränas genom övning är det oftast de som tycker det är svårt som håller sig borta från läsandet. DAISY är ett format som erbjuder läsare att, samtidigt som de läser en text, få den uppläst. Genom att presentera text både visuellt och auditivt kan fokus tas bort från själva ordavkodningen, vilket är det som de flesta i läs- och skrivsvårigheter har problem med. I detta arbete undersöktes läshastighet, läsförståelse och läseffektivitet på 18 åttondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på musiklärares medvetenhet om inlärningsstilarna visuell, auditiv, taktil och kinestetisk och hur de kan användas i träblåsundervisning. Vidare undersöktes vad dagens instrumentallärare vet om dessa olika stilar, hur de identifierar dem hos eleverna samt hur de sedan använder sig av vetskapen om en elevs dominerande inlärningsstil i den fortsatta undervisningen. Undersökningen fokuserade på träblåsinstrumenten tvärflöjt och klarinett. Som datainsamlingsmetod valdes intervjuer, sex intervjuer genomfördes. Resultatet visade att dagens instrumentallärare har god kännedom om inlärningsstilarna visuell och auditiv.

I grundskolan skiljer det sig mycket från elev till elev när det gäller konsten att behärska läsning. Då läsning är något som tränas genom övning är det oftast de som tycker det är svårt som håller sig borta från läsandet. DAISY är ett format som erbjuder läsare att, samtidigt som de läser en text, få den uppläst. Genom att presentera text både visuellt och auditivt kan fokus tas bort från själva ordavkodningen, vilket är det som de flesta i läs- och skrivsvårigheter har problem med. I detta arbete undersöktes läshastighet, läsförståelse och läseffektivitet på 18 åttondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av läs- och skrivsvårigheter.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lärandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger använder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sång ska utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmåga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska ämnena, om det finns några likheter och skillnader beroende på inriktning.

Syftet med vår fallstudie var att undersöka om läraren arbetar med multimodala uttryckssätt, såsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssätt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelämnas.Metodvalet som användes för vår undersökning var observationer vilket gjordes under två hela dagar respektive en heldag och två halvdagar. De som observerades var två grundskollärare i årskurs 3 respektive årskurs 4, läraren för årskurs 3 kallar vi för Lärare 1, hon arbetar på en mindre skola ute på landsbygden några mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra läraren som observerats kallar vi för Lärare 2, hon arbetar i årskurs 4 på en medelstor skola belägen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) där de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de båda lärarna tillämpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vår tid som observatörer.

Mitt mål med detta arbete var att ta reda på hur elever lär sig på olika sätt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgången tar jag kortfattat upp hur hjärnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlärningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig på holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lärande.

Detta arbete har vi gjort för att få reda på hur man kan utveckla barns empati genom att använda sig av forumspel. Målgruppen för vårt arbete är främst andra pedagoger. För att få svar har vi genomfört tre observationer och intervjuat dramapedagogen vi observerat samt de berörda klassernas lärare. Forumspel har visat sig vara utmärkt för att ge eleverna möjlighet till utveckling och empati..

Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell..