Unga tjejer utsätts ständigt för sexuella trakasserier på krogen. Det kan vara en hand på rumpan, en ovälkommen komplimang eller nedlåtande kommentarer. I detta projekt har jag arbetat fram ett appkoncept som är riktat till unga killar i åldrarna 18-25. Mitt mål är att förhoppningsvis kunna förändra detta krogbeteende, sätta stopp eller förebygga ett beteende som kanske ännu inte finns hos den yngre delen av målgruppen. Men för att inte låta appen bli ett slag på fingrarna är alla texter och tips skrivna med ett humoristiskt talspråk, både på engelska och svenska.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever.Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande.

I denna uppsats undersökt vilka likheter och skillnader som finns i texter till barn skrivna av författarna Carl Michael Bellman och Magnus Uggla. Utgångspunkten är att med hjälp av tillfällesdiktens ramar jämföra ett antal av Bellmans dikter med varandra samt att jämföra framför allt vaggvisan med Ugglas text. Inledningsvis granskas texterna enskilt och därefter ställs de mot varandra..

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som används i några musiklärares undervisning, hur de används, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tänkas vara. Vi har även försökt tolka vilken attityd musiklärarna har till användandet av dessa verktyg och om den kan sägas vara beroende av ålder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem små eller mellanstora svenska städer med olika typer av musiklärarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör ämnet intressant och relevant; att ny teknik är en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar också upp några aspekter på inlärning; sociokulturellt perspektiv ? synen på lärande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlärning påverkas beroende på hur stoff presenteras.

Det föränderliga rummet är ett scenografiskt projekt på kandidatnivå vid institutionen för inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack våren 2008. Det är ett arbete som syftar till att inleda ett scenografiskt tänkande genom utforskandet av en metod för att berätta genom rum.I utforskandet av metoden har sex texter gestaltats i samma volym och dokumenterats genom animation. Resultatet är en film där varje scenografi får berätta sin historia och samtidigt bidrar till att beskriva en förändring i volymen de är gestaltade i..

Titel: Brödrafolkens bro. Ett byggprojekt i tre norska och tre svenska tidningarFörfattare: Anders JalakasAntal sidor: 72 inklusive bilagor, innehållsförteckningar mmInstitution ochuniversitet:Institutionen för Journalistik och masskommunikation (JMG)vid Göteborgs UniversitetSyfte: Syftet med undersökningen är att undersöka innehållet i nyhetsrapporteringenom Svinesundsbroprojektet i norsk och svensk press samt att undersökaom det finns skillnader mellan svensk och norsk press i rapporteringenom broprojektet.Frågeställningar:Frågeställning A. Vilka delar av Svinesundsbroprojektet beskrivs mestfrekvent i norsk respektive svensk press? Hur ser frekvensrangordningenut i norsk jämfört med svensk press.Frågeställning B. Vilka tema är mest frekventa i nyhetsrapporteringen omSvinesundsbroprojektet i norsk respektive svensk press? Hur ser frekvensrangordningenut i norsk jämfört med svensk press?Frågeställning C.

Denna uppsats behandlar ändelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv från yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet är att frilägga de språkliga faktorer som haft en reglerande effekt på de svaga maskulina substantivens variation och förändringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomspråkliga förhållanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet består av 20 texter skrivna under perioden 1442?1756. Texterna är valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomspråklig heterogenitet i undersökningen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den generella föreställningen om att pojkar inte läser stämmer. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer med elever och lärare. Våra resultat visar att påståendet om att pojkar inte läser är mer komplext än så. Pojkarna ser sig inte som läsare trots deras breda kontakter med texter, eftersom de anser att läsning är böcker och tidningar. Deras åsikter kring läsning ligger också rotat i deras genuskonstruktion och identitetsskapande, och påverkas av faktorer som grupptryck, hemförhållanden och förväntningar från skolan..

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks hur skönlitteraturen används i svenskundervisningen, både ur ett historiskt perspektiv och enligt dagens forskning i klassrumspraktik. Den stora frågan är varför man läser skönlitteratur i skolan.De historiska legitimeringarna för läsning av skönlitteratur har visat sig vara relativt få och okomplicerade i jämförelse med dagens. Under svenskämnets första hundra år läste man i princip skönlitteratur av ett enda skäl ? att fostra eleverna in i en gemensam kulturell bildning. Det kulturarv som skulle föras vidare till nästkommande generation bestod av en enhetlig litterär kanon av de mest framstående svenska och västerländska författarna.

Det här arbetet syftar till att genom design av en telefonapplikation undersöka hur ljud kan förstärkas av den omgivande miljön. Arbetet visar på hur miljöförstärkt ljud skiljer sig från ljudförstärkt miljö samt vilka begränsningar det innebär att använda en vanlig smartphone som plattform. Ett långsiktigt mål är att genom en produkt som låter oetablerade ljudproducenter distribuera sina alster i den offentliga miljön främja fri kultur och kreativitet.Arbetet har följt principen för RtD (research through design), där designprocessen utgör det fall som studeras och dokumentationen av den utgör den bas av data som analyseras och leder till slutsatser kring ämnet.Designprocessen i detta arbete innebär en mindre omfattande användarstudie i enkätform för att identifiera målgrupp, krav och mål. Följd av en andra studie där en prototyp framtagen med grund i resultaten från användarstudien utvärderas av deltagare genom observation, intervju och reaktionskort. De största utmaningarna för designen grundar sig i att ta fram en applikation som inte stör upplevelsen, men samtidigt kan instruera användaren i hur man använder applikationen. Utifrån arbetet dras slutsatsen att användarinstruktioner, såväl visuella som auditiva, löper större risk att störa upplevelsen i miljöförstärkt ljud än i ljudförstärkt miljö. Vidare konstateras att den största bristen i en lösning som bygger på standardutrustning i jämförelse med en lösning som nyttjar dedikerad utrustning utgörs av begränsningar när det kommer till att ange riktning med hjälp av ljudets rumslighet..

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Förutsättningarna för att skriva klarspråk kan variera från organisation till organisation. Syftet med denna uppsats är att undersöka organisationsspecifika förutsättningar för tillämpning av klarspråkets skrivråd på Försäkringskassan. Undersökningen utgår från hur myndighetens verksamhet beskrivs av de handläggare som i praktiken ska använda klarspråksråden. Forskningsfrågorna fokuserar på att identifiera Försäkringskassans förutsättningar för och mål med skrivande, samt hur anpassad myndighetens interna klarspråksutbildning är till skrivförutsättningarna.Materialet utgörs av två delar. Huvudmaterialet består av två intervjuer med handläggare på Försäkringskassan.

The purpose of this study was to examine six girls and boys in grade 4 use of adjectives in narrative texts and examine students' perception and experience of writing from a gender perspective. The methods used were text analysis and an interview. The results showed that girls write more adjectives than boys, but no further significant difference in their use of adjectives was found. There was a certain stereotypical difference in which adjectives they wrote and their attitudes toward writing. Girls are more positive to writing and see writing primarily important for school, while boys think writing is important to succeed in life..

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Det här är resultatet av ett antal vandringar längs en historisk vägsträcka i Stockholm. Arbetet handlar om en väg; En historisk väg i Stockholm; En väg som en form att röra sig längs för att hitta exempel på stadens rum; Min väg under arbetet med mitt examensarbete i landskapsarkitektur. En gammal väg har förlorat sin ursprungliga funktion, den har lämnats som ett spår, en anad historia. De flesta sträckor av denna väg har helt försvunnit, de finns mer som riktningar, platsen i rummet har övertagits av andra vägar och funktioner. Min undersökning har gått ut på att följa vägen, och läsa de tecken tiden har lämnat längs den. Längs vägen har jag valt sju platser som fångat min uppmärksamhet. Dagens människor har satt sin prägel på dessa platser, liksom dåtidens människor. Vägen och platserna blir en länk mellan det som varit och det som är.