Vårt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjälpmedel i processen i att lära sig skriva och läsa. Bakgrunden är till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och läsinlärning. Vi belyser även teorier om lärande i bakgrunden. Metoden vi använde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolåret.

En undersökning rörande narrativ förmedlade genom användandet av icke-diegetiska ljud som inte är talad skrift, språk eller musik. .

Specialarbete ? svenska (Inriktning inom lärarutbildningen), Grundnivå, 15 högskolepoäng.

I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen.Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen.

Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmåga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktär har som syfte att synliggöra hur självbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmåga i engelska för grundskolans senare år genom att besvara hur väl elevernas förmåga att bedöma sina egna texter på engelska utvecklas samt hur kvalitén på elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med självbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen består av elevskrivna texter, deras självbedömningar samt lärarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur väl eleverna har kunnat göra en pålitlig självbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att därefter diskuteras och analyseras. Jag har då utgått från att lärarens bedömning är den mest trovärdiga.

Syftet är att beskriva och jämföra kvalitéer i texter producerade av elever i skolår 3 som undervisas efter traditionell läs- och skrivinlärning samt elever som undervisas efter metoden att skriva sig till läsning (ASL). Bakgrunden är till stor del uppbyggd kring olika aspekter av läs- och skrivinlärning och närliggande teorier kring de valda inlärningsmetoderna. Metoden som vi använde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Vi samlade in 48 stycken texter från två olika klasser med två olika undervisningsmetoder, ASL och traditionell undervisning. Resultatet vi kom fram till var att de fanns en stor variation i texterna.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, lärare och föräldrar upplever att elevernas inlärningssituation, med särskilt fokus på koncentrationsförmågan, påverkas vid användningen av ett hörselförstärkande hjälpmedel.Frågeställningarna syftar till att närmare beskriva hur eleverna påverkas av ljud, utan och med det hörselförstärkande hjälpmedlet och hur detta i sin tur påverkar elevernas inlärningssituation och koncentrationsförmåga, för stunden och i det fortsatta skolarbetet.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Resultatet grundar sig på tio semi-strukturerade intervjuer av tre elever på högstadiet, elevernas mentorer och föräldrar, samt en lärare med tidigare erfarenheter av det hörselförstärkande hjälpmedlet.Eleverna som deltog hade koncentrationssvårigheter och auditiva perceptionssvårigheter, men var normalhörande.Resultatet visade att eleverna är ljudkänsliga och att det är småljud från pennor och sudd, oregelbundna och plötsliga ljud, samt prat i klassrummet som stör mest. Det visade sig också att det hörselförstärkande hjälpmedlet kunde hjälpa eleverna att koncentrera sig bättre, men att det inte passar alla elever. Jag fann också att användningen av hjälpmedlet medförde att läxläsning underlättades, eftersom eleverna kunde lyssna och koncentrera sig under genomgångar i klassen..

Mitt examensarbete har gått ut på att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet är att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport är att undersöka hur man skriver till en bred målgrupp med fokus på parametrarna begripligt, lättläst och intressant.Min frågeställning:Hur bör en kommun utforma begriplig, lättläst och intressant information om biogas och miljö för en bred målgrupp?Jag har använt mig av metoderna målgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test & utprovning och analys.Utifrån de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar på texterna.Resultatet är att jag har fått fram svar på hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lättläst och intressant text ska se ut. På så sätt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lättläst och intressant för en bred målgrupp.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid.

????Enligt styrdokumenten skall elever rustas inför dagens samhällsliv, fortsatta studier och kommande arbetsliv vilket förutsätter att eleverna kan möta och förstå texter av olika slag. För att klara de nationella proven i åk 3 krävs att eleverna behärskar olika texttyper och vi vill med denna studie se hur arbetet med olika texter i en åk 3 ser ut samt vilka relationer mellan klassrummets textarbete och styrdokumentens intentioner vi kan utlä-sa. Vi är även intresserade av om undervisningen kring texter är inspirerad av literacy-forskning eller en mer traditionell syn på läs- och skrivinlärning. Vi tänker oss att denna studie kan leda till att verksamma lärare och lärarstudenter får upp ögonen för hur arbe-tet med olika texter kan se ut för att uppnå styrdokumentens intentioner.

"Missa super Gabriel Archangelus tankar om att tonsätta den heliga mässan och musikaliskt framhäva och förtydliga dess texter" går igenom mässan "Missa super Gabriel Archangelus" och hur jag, som kompositör, har gjort för att musikaliskt framhäva och förtydliga den heliga mässans texter, både tankar före och under skrivandet. Uppsatsen börjar bland annat med genomgång av mässan och dess texter samt orgel och dess stämmor och däefter får man följa komponerandet genom varje mässts oh gå igenom de val som är gjorda under arbetets gång, samt se vilka resultaten blev av dem. Slutligen diskuteras dessa resultats för- och nackdelar..

I centrum för denna uppsats står så kallade autentiska texter. Uppsatsen vill uppmärksamma de teoretiska svårigheterna som är knutna till detta begrepp. Samtidigt vill den visa på de många möjligheter som begreppet kan rymma. För att närma mig detta område har jag valt att kombinera ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv: dels undersöks olika definitioner av begreppet, dels intervjuas två lärare i engelska om deras användning av autentiska texter i undervisningen. Trots begreppets svaga teoretiska grund tycks det ha en relativt stark position inom dagens språkundervisning. I uppsatsen hävdas att ett grundläggande ifrågasättande kan öppna för en djupare förståelse av begreppet. Det handlar inte om att ogiltigförklara begreppet, utan att upptäcka det på nytt.

Syftet med undersökningen är att granska 16 texter från två av Mälarenergis externa kommunikationsmedier riktade till privatpersoner, för att belysa vilka skillnader i språklig utformning de uppvisar. Med exempel från 8 av Mälarenergis informationsutskick och 8 likvärdiga informationstexter nedladdade från deras hemsida granskas texterna med en kombination av kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.  Undersökningens resultat visar att det finns en tendens för de digitala texterna att vara mer informationspackade och svårlästa, men att det även finns undantag där resultaten kan bero på andra faktorer. Den visar även att texterna de olika medierna emellan uppvisar skillnader i hur de inleder och avslutar texter, hur de hänvisar till andra texter, hur linjärt skrivna de är, vilken typ av kontextuell information som infattas i texten samt hur många värderande och relationsbyggande ord och uttryck som förekommer i texterna.  .

Denna uppsats syftar till att utvärdera ljudmodaliteten i multigränssnittsspelet Sightlence, genom att jämföra gränssnitten grafik mot det grafisk-auditiva gränssnittet. 16 personer har testats och intervjuats i en studie med mixed design. Kvalitativa och kvantitativa datum har använts för att kunna jämföra resultat och upplevelser i spelets två gränssnitt, och för att undersöka om förbättringar skulle kunna göras med avseende på ljudets användbarhet i spelet.Resultaten visar att det inte finns några skillnader mellan de två gränssnitten vad gäller prestation eller underhållningsvärde, vilka mättes kvantitativt. Det visade sig dock att kvalitativa data gav information om att majoriteten av deltagarna upplevde att det var mer underhållande att spela med ljud även om det inte upplevdes som prestationshöjande. Det framgick även att ljudet påverkade spelarna på två olika sätt, några spelare ansåg att ljudet gjorde spelet mer fängslande och att de blev mer fokuserad på spelet, medan andra spelare såg ljudet som ett hjälpmedel som gjorde att de kunde fokusera visuellt på något annat än spelet.