Uppsatsen behandlar ett antal teorier om vilken påverkan ljudsignaler har på individen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur individen påverkas av ljudsignaler och kopplar ihop ljudsignaler som en teknisk produkt är avsedd att förmedla. För att på bästa sätt kunna utforska fenomenet utfördes ett experiment med hjälp av musikprogrammet Acoustica Mixcraft och åtta stycken ljudsignaler, varav 16 personer deltog i undersökningen. Fastställning av data presenterades i 3 tre- vägs ANOVA. Resultat på ? nivå redovisas, samt en interaktion mellan faktorer.

Den dominerande pedagogiken i skolan stimulerar de auditiva och visuella eleverna. Vad händer med de kinestetiska och taktila eleverna som behöver röra på sig för att tillgodogöra sig undervisningen? Med det i åtanke har jag övervägande studerat forskarna Rita och Kenneth Dunns inlärningsmodell Learning Styles samt intervjuat pedagoger i några skolor som arbetar aktivt med olika lärstilar.Studien visar på betydelsen av att vara förberedd på vad arbetssättet med olika lärstilar innebär, för att tillvarata elevernas olika lärstilar genom att tillmötesgå deras preferenser på olika sätt. Arbetsättet har gett resultat, speciellt för elever i koncentrationssvårigheter, som ofta kan härledas till elever med ett taktilt och kinestetiskt inlärningssätt.Dagens skola drabbas ofta av personalnedskärningar. Det är därför viktigt att hitta olika vägar för att hjälpa alla elever i behov av olika slag.

I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlärningssätt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel på inlärningssätt och dels att empiriskt undersöka hur lärare tillgodosåg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktär och innehöll två delar. En enkätundersökning som syftade till att kartlägga vilka olika inlärningssätt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lärarna tillgodosåg dessa. Resultatet av undersökningarna påvisade att det dominerande sättet att lära sig bäst på utifrån de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat.

Uppsatsen behandlar ett antal teorier om vilken påverkan ljudsignaler har på individen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur individen påverkas av ljudsignaler och kopplar ihop ljudsignaler som en teknisk produkt är avsedd att förmedla. För att på bästa sätt kunna utforska fenomenet utfördes ett experiment med hjälp av musikprogrammet Acoustica Mixcraft och åtta stycken ljudsignaler, varav 16 personer deltog i undersökningen. Fastställning av data presenterades i 3 tre- vägs ANOVA. Resultat på ? nivå redovisas, samt en interaktion mellan faktorer.

Visuell radio eller ljudbildspel i radio är i stort sett ett outforskat område. Att det går att göra visuell eller audiovisuell radio rent praktiskt och tekniskt står klart - publiceringsverktygen och tekniska lösningar finns. Det detta arbete problematiserar och diskuterar är hur visuell radio skulle kunna utformas och gestaltas både utifrån ett produktionsperspektiv och ett mottagarperspektiv. Detta sker genom att titta på mediaföretagens multimediala publiceringar men också genom att förstå hur deras redaktionerna tänker om hur ljud och bild kan samverka. Bland annat intervjuas personer som arbetar på New York Times, Svenska Dagbladet, DuckRabbit och MediaStorm för att få denna inblick.

Parkinsons sjukdom drabbar 15 av 10 000 personer. Sjukdomen kan påverka gången genom freezing, då individen stannar upp och är oförmögen att fortsätta att gå. Detta är ett mycket besvärande symtom som kan behandlas med olika cueingstrategier. Även gånghastighet kan förbättras med hjälp av cueingstrategier. I den senaste litteraturstudien var evidensen för cueing oenig.

För att undersöka resursallokering av processresurser vid informations-bearbetning av hotstimuli har ett ?Dual Task? experiment utförts med spindelrädda försöksdeltagare. Uppgiften bestod av att respondera på olika probe-stimuli som exponerades, direkt på bilder av olika djur (däribland spindlar), med olika tidsintervall. Latens och träffsäkerhet mättes, för ett mått på prestation, och EKG användes för att kontrollera att spindel-bilderna faktiskt utlöste rädsloresponser. Resultaten visar att större processresurser allokerades till spindelbilderna jämfört med alla de övriga bildkategorierna, men att denna differentiering inte verkar ske innan en kognitivt kontrollerad bearbetning och utvärdering av stimulus ägt rum.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om oerfarna lyssnare kan höra skillnad mellan ljud som är komprimerad med en analog kompressor mot samma ljudfiler som är komprimerad med en digital emulering av samma kompressor. Universal Audio Teletronix LA2A kompressor som är en analog enhet och Waves CLA-2A som är den emulerade varianten av samma kompressor ingick i testen för att kunna generera stimuli för jämförelse. Ett blindtest med 16 försökspersoner utfördes för att informera om eventuella skillnader mellan de två typerna av kompression. Resultaten av undersökningen visade att försökspersonerna kunde höra skillnaden mellan båda typer av komprimering..

Testeffekten innebär att minnesprestationen ökar efter att ett test har genomförts. Upprepad testning ger enligt tidigare studier en bättre minnesprestation över längre tid än upprepad instudering. Syftet med denna studie är att försöka replikera testeffekten med liknande men ändå andra stimuli än Karpicke och Roedinger (2008), samt att studera om testeffekten uppstår för både lätta som svåra stimulusmaterial. Judgements of learning (JOLs) är inlärningsbedömningar som genomförs efter instudering. Ytterligare ett syfte är att studera om JOLs leder till en lika stark testeffekt som testeffekten i sig gör, då det i litteraturen antas att studenter, innan de bedömer sin inlärning, gör ett återgivningsförsök.

Gångproblematiken hos personer med Parkinsons sjukdom är svårhanterad av både vårdtagare och vårdare och kräver mycket kunskap och förståelse. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsåtgärder som kan underlätta gångproblematik hos personer med Parkinsons sjukdom. Tio kvantitativa studier har används i denna litteraturstudie och sökningar har gjorts i Pubmed och i CINAHL. Resultatet från dessa sökningar presenterades i fyra strategier och fynden var rehabilitering, individanpassad träning, stimuli och användandet av dagböcker. Dessa strategier kan användas som verktyg för en sjuksköterska när hon interagerar med personer med Parkinsons sjukdom.

Syftet med denna empiriska studie var att se om det fanns något samband mellan kondition (VO2max) och korttidsminne hos gymnasieelever. Totalt 58 elever, 24 pojkar och 34 flickor, i åldern 16-18 år deltog i studien. Studien innehöll tre tester. Den fysiska aktivitetsgraden (kondition/VO2max) uppmättes genom en variant av Coopers löptest. Korttidsminnet testades på två sätt.

Syftet var att undersöka gymnasieelevers studievanor och hur dessa är kopplade till olika inlärningsstilar. Människan lär på olika sätt, olika inlärningsmetoder passar olika personer. Det finns tre huvudinlärnings- stilar som kallas visuell, auditiv och kinetisk. Människan använder sig utav alla tre, men det finns oftast en som huvudsakligen används. Åtta gymnasieelever intervjuades om deras studievanor och vilken inlärningsstil/ar de använder.

The aim of the present study was to investigate the effect of sensory modality on short-term memory recall. An exploratory, cross-sectional study was performed. A total of 119 individuals participated. There were 70 female and 49 male subjects, aged 4 to 80 years (M=34,3). The participants were presented with 12 different objects in auditory, visual or auditory/visual mode over a period of 24 seconds.

Ett vanligt förfarande i parapsykologiska s.k. ganzfeldexperiment är attmed hjälp av vitt brus, som spelas upp i hörlurar, försöka omslutaförsökspersoner i ett slags totalt och oföränderligt perceptuellttillstånd. I föreliggande studie undersöks konsekvenserna av attanvända vitt brus som bakgrundsljud. 30 försökspersoner har lyssnattill åtta ljudslingor innehållandes fyra typer av brus vid två olikaljudnivåer, för att sedan i ett enkätformulär uppskatta hur dessa ljudpåverkat dem. Resultatet visar på signifikanta effekter av så välbrustyp som amplitud, och dessutom en signifikant interaktionseffektdem emellan.

Anledningen till uppsatsen kan beskrivas genom den pågående utvecklingen inom den kommersiella marknaden. Mikrofoner som kostar flera tusen kronor har i dag fått konkurrenter hos återförsäljare som kan köpas för nästan en tiondel av priset och håller, enligt tillverkare, en lika hög ljudkvalité. För att ta reda på detta fick ett antal vana lyssnare genomföra ett lyssningstest där billiga mikrofoner jämförs mot dyrare ur ljudsynpunkt, utan att deltagarna vet vilka mikrofoner det handlar om. Efter genomförandet av lyssningstest och analys av svaren visade det sig att ingen signifikant skillnad fanns mellan mikrofonerna. Detta kan exempelvis bero på, mikrofonval, val av stimuli, lågt antal testpersoner, frågeformulering i lyssningstestet.