Syftet med detta arbete är att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jämförelse med ovan nämnda teorier. De två teoretiska perspektiven används för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet på den svenska arbetsmarknaden där det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med representanter från organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhållningssätt där underlaget bygger på en teoretisk förförståelse samtidigt som en lägre grad av standardisering i intervjuerna används för att låta det studerade fältet styra den empiriska bilden.

Syftet med denna studie är först och främst att försöka beskriva en del av den process en misshandlad kvinna genomgår innan hon kan bryta upp ur ett förhållande präglat av våld, men också för att öka förståelsen för varför det ofta tar tid för en kvinna som lever i ett misshandelsförhållande att lämna mannen. Jag undersöker vilka processer som leder in i och ut ur ett förhållande av detta slag. För att göra detta möjligt valde jag att utgå ifrån en självbiografi, skriven av en kvinna som levt i ett misshandelsförhållande. Den forskning jag funnit om dessa processer handlar dels om de emotionella band som binder kvinnan vid mannen och som gör det så svårt att bryta upp, dels om den långa processen ut ur förhållandet. Det är alltså en form av kvalitativ teoretisk studie där jag delat upp berättelsen i två kapitel; Vägen in och Vägen ut, vilka jag sedan tolkar utifrån en försoningens hermeneutik.

Människan tvingas idag ta ställning inför viktiga miljöfrågor mycket p.g.a. vår användning av fossila bränsle. Detta ställer krav på kunskapsmässiga verktyg för att tackla problematiken. Det är därför intressant att studera elevers förståelse kring ekologiska processer. Arbetet syftar till att undersöka 18-åringars förståelse om villkor för växande och nedbrytning i naturen samt hur elever använder sig av ett integrerat kretsloppstänkande där ekologiska processer beaktas och relateras till varandra.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

När man studerar förädlingskedjor finner man tre flöden som påverkar och är beroende av varandra; det fysiska-, informations-, och det finansiella flödet. Det fysiska flödet är det mest påtagliga och består främst av varor, informationsflödets uppgift är att administrera det fysiska flödet så att det blir effektivt och det finansiella flödet handlar om penningöver-föring. Ett första steg för att effektivisera flöden är att genomföra en processkartläggning.Syftet med uppsatsen är att kartlägga en kollektionsprocess på fallföretaget XY. Kartlägg-ningen ska resultera i identifiering av problem i processen samt förbättringsförslag. För att besvara syftet har fem frågor ställts i rapporten, två exempel är vad är ett bra materialflöde? och vad ska man tänka på inför förbättringsarbete med processer?Olika metoder har använts vid datainsamling, bland annat intervjuer, e-post och litteratur-studier.

IFÖ Sanitär påbörjade hösten 2004 tillverkningen av SOLID, som är deras nya produktfamilj av duschväggar och kabiner. Produkten monteras till stor del automatiskt i en robotcell. Övriga processer i tillverkningssystemet är tagna från befintliga processer och är inte optimerade för de nya förutsättningarna som gäller för SOLID. Syftet med examensarbetet som utförts under hösten 2005 vid IFÖ Sanitärs anläggning i Mörrum är en genomgång av processflödet för SOLID och identifiera onödiga och ineffektiva processteg samt föreslå förbättringsåtgärder för dessa. Arbetet har utförts i två faser, av vilka den första innehöll analys av befintligt system för att identifiera ineffektiva processteg och den andra innehöll vidare arbete med processtegen för att få fram konkreta förbättringsåtgärder.

Examensarbetets uppdrag är att skapa en bild av dagens situation gällande duglighet vid de två bearbetande verkstäderna TMA och TMG. Vidare ska en analys av duglighetsarbete i dagsläget utföras och en modell för hur arbetet kan ske i framtiden tas fram.Syftet med examensarbetet är att erbjuda berörd personal vid Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna en modell för arbete med duglighetsstudier och uppföljning så att dugligare processer kan uppnås. Det primära syftet är att skapa rutiner så att man fortsätter arbetet efter ett duglighetsindex beräknats och inte endast konstaterar att resultatet är bra eller dåligt. I efterarbetet ska man försöka koppla bidragande faktorer från ett otillfredsställande utfall till de 4M:en (Maskin, Människa, Metod och Material).På CMP sker självklart ett kontinuerligt kvalitetsarbete då ett av Volvos starka kärnvärden är kvalitet, men trots det ständiga arbetet når man inte alltid de uppsatta kvalitetsmålen. Ett steg i att förändra situationen är införandet av ?The CMP Zero Tolerance Program? som är ett led till att förbättra kvaliteten och sänka antalet defekter till 600 PPM.

Syftet är att belysa och förklara de problem och möjligheter som uppstår i styrsystemet vid strategiförändringar. Uppsatsen kommer att utröna var i verksamheten och hur problem, som orsakas av en missanpassning mellan strategi, organisation och styrsystem, uppstår. Vidare kommer uppsatsen att belysa de möjligheter som skapas i organisationen och styrsystemet till följd av strategiförändringar. Undersökningen är av explorativ art, eftersom syftet är att utforska ett komplext fenomen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av Alfa Laval, som främst bygger på semistrukturerade intervjuer.

Studien undersöker vilka grundläggande processer som påverkar relationen mellan hem och förskola och vilken betydelse dessa har för verksamheten i förskolan. Syftet är att få en ökad förståelse och ökad kunskap om kommunikationen mellan hem och förskola, samt vad som påverkar denna och hur den kan förbättras..

Sammanfattning Titel: Processer för Know-how transfer Seminarium: 2007-01-16 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi 10p Författare: Emma Salde och Kristina Korelic Handledare: Carl R Hellberg och Anette Svingstedt Nyckelord: Know-how transfer, tacit kunskap, process, inlärning och kommunikation Problem: ? Varför satsar man på know-how transfer? Finns det någon speciell anledning eller faktor som påverkar företag till att genomföra detta? ? Hur går man tillväga för att samla den know-how som finns inom ett företag och skapa en produkt - tjänst av den som man säljer till kunder? ? Vad finns det för svårigheter och kritiska faktorer som påverkar denna process? Syfte: Syftet är att beskriva och analysera processen för know-how transfer. Metod: Vårt tillvägagångssätt har varit en fördjupning av de teoretiska studierna med komplement av intervjuer med två olika företag som är verksamma inom know-how transfer. Innan intervjuerna genomfördes så gick vi igenom sekundärdata. Vår empiriska undersökning är av kvalitativ karaktär, med frågeschema som utgångspunkt.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur kartläggning av ett processflöde kan leda till förslag på effektivisering. Studien är gjord på uppdrag av företaget LKDATA i Linköping som ansvarar för bland annat Linköpings kommuns IT-system. Studien behandlar beställningsprocessen av datakommunikation mellan kommunala verksamheter och LKDATA. En nulägesanalys gjordes för att skapa en förståelse för hur processen ser ut och för att identifiera vilka problem som finns. En kvalitativ metod valdes för insamling av data.

Förskolan är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer påverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tänkbara faktorer som kan påverka detta. Centrala frågor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen på den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer påverkar möjligheterna att förändra förskolan med fokusering på estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jämförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

I detta arbete redovisas en fallstudie från Nynäshamns kommun. En process för Sveriges första litteraturhus med anknytning till orten, genom författare som har levt och verkat i kommunen. Kommunen arbetar för att närma sig Stockholms läns bostads- och arbetsmarknadsregion genom förbättrad infrastruktur. I sin målsättning att attrahera intressegrupper har olika områden identifierats som viktiga. Ett av dessa områden är kultur. Processen startade med ett initiativ från en invånare och utvecklades till ett samarbete mellan en ideell förening och kommunen, men projektet mötte motstånd.

Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik. Dessa är exempelvis barn med språkstörning, barn med kognitiva nedsättningar, barn med hörselnedsättningar och barn med (centrala) auditiva bearbetningsnedsättningar (CAPD). För närvarande saknas standardiserade talperceptionstest som ger information om hur barn diskriminerar, identifierar och producerar språkljudskontraster i ord. Det är därför av stor vikt att utveckla diagnosverktyg för att öka möjligheten till ett reliabelt testförfarande och differentialdiagnostisering. Föreliggande studie hade 2 syften.

Varför företag väljer att hållbarhetsredovisa beror bland annat på att olika intressenter efterfrågar det. Redovisningen kan även underlätta både den interna och den externa kommunikationen gällandet hållbarhetsarbetet. Enligt en undersökning av revisionsbyrån KPMG från 2013 bör företag fokusera på hållbarhetsredovisningens kvalité och hur de relevanta målgrupperna ska nås. För att uppnå en hög kvalité bör hållbarhetsredovisningen göra transparent en sammanhängande process av företagets visioner, strukturer, aktiviteter samt resultat, för varje område i hållbarhetsarbetet. När kvalitén på hållbarhetsredovisningar uppskattades i KPMG:s undersökning tillhörde handels- samt detaljhandelsföretag en av de tre branscher som fick lägst betyg samtidigt som svenska företag erhöll högt betyg i jämförelse med internationella företag.