Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi därigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi använt oss av berör våra centrala begrepp som är; Auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrågasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

I föreliggande uppsats har jag undersökt några perceptoriska aspekter på röstens ålder. Dels testades hypotesen att vuxna människor kan uppskatta en vuxen rösts ålder på ±10 år med stimuli bestående av enstaka isolerade ord, och dels undersöktes om det fanns typiska och atypiska talare för sin ålder (dvs talare som lät lika gamla som de var respektive talare som lät betydligt äldre eller yngre än vad de var) genom att värdera lyssnare åldersuppskattningsförmåga för några utvalda talare..

In soundscape research, the field?s methods can be employed in combination with approaches involving sound quality attributes in order to create a deeper understanding of sound images and soundscapes and how these may be described and designed. The integration of four methods are outlined, two from the soundscape domain and two from the sound engineering domain. This study has shown that by combining these methods the understanding of both the entire soundscape and the specific sounds increase. The study also shows that when the methods are used, there is a qualitative change of the description and understanding of soundscapes and the concrete description becomes more elaborate..

Finns det något alternativ till växtlistor när vi Alnarpsstudenter studerar lignoser ute i parken? Växtlistorna ger endast svenskt och vetenskapligt namn men ingen annan information och har därför sina begränsningar för oss studenter när vi studerar växterna på plats i parken. Lösningen finns och är ingalunda unik. Att kunna lyssna på fakta om växterna i parken är inte bara praktiskt och enkelt, det kan också ge mer och bättre information som ökar våra kunskaper om dem. Syftet med min uppsats är att belysa vilka fakta studenter och lärare vill lyfta fram vid inlärning av växter i Alnarp och med det som utgångspunkt skapa en inspelad ljudfil som mall för framtagning av ljudfiler för Auditiv inlärning av växter vid SLU i Alnarp. Mina forskningsfrågor är: ?Vilken information vill studenterna kunna lyssna på när de studerar växter? ?Vilken information tycker lärarna är relevant för studenterna att lyssna på? ?Hur kan en prototyp utformas så att den kan fungera som mall för framtida ljudfiler vad gäller innehåll och längd? Jag inledde mitt arbete med en undersökande fas för att få en bild av vad som gjorts inom området.

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: Auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg..

Försämras prestationen på en uppgift då det tillkommer en annan uppgift, och ärdet någon skillnad om en uppgift presenteras visuellt eller Auditivt? 23 personerdeltog i ett experiment där en primär uppgift (perceptuell snabbhetsuppgift) ochen sekundär uppgift (minnestest) utfördes separat och simultant. Resultatetvisade ingen skillnad i prestation på primär uppgift oavsett om den utförs ensameller tillsammans med sekundär uppgift, i vare sig reaktionstid eller reaktionsfel.Det presteras däremot bättre på sekundär uppgift ensam (minnesrätt), äntillsammans med primär uppgift, då båda presenteras visuellt. Diskussionen tarupp att deltagarna prioriterade en av uppgifterna trots att det tydliggjordes attalla uppgifterna var lika viktiga..

Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende på vilken medieringsform som används under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sång är de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmåga att få barnen att lära sig texten. Eftersom det är skillnad på att lära sig en text och att förstå en text har studien även undersökt om förmågan att förstå innehållet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförståelsen visade sig dock vara svårare att definiera..

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: Auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg..

A pilot study conducted on four patients, which we received from the Sahlgrenska University Hospital, who were all potential candidates for a cochlear implant. We fitted our test subjects with a pair of frequency compressing hearing aids called Phonak Naida V SP during the study and let them evaluate them for about seven weeks. Measurements made with monosyllabic words throughout the study showed significant differences in speech perception (p?0.05) compared to their regular hearing aids in 3 out of 4 cases. De-activation of the frequency transposed function showed significant decreases in 3 out of 4 cases compared to when it was activated.All test subjects were satisfied with the new hearing aids and chose to keep using them at the end of the study..

The purpose of this thesis is to see how small differences in a store can affect the customer behavior. The changes consist of auditory and visual sensory cues. Since many companies today makes a lot of changes in their styling element, but without knowing how it really affects the customer behavior we thought it would be interesting to see by doing an experiment at IKEA. The study is therefore based on a quantitative research method, where theories have been described and from which hypotheses have been derived to test the theories. The experience took place at IKEA during two weeks where 5732 observations were made.The result from the experiment is that the sensory cue sight makes individuals spend more time in the environment but not creating attention.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns språkutveckling. När det handlar om att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö är stimulerande på ett språkligt plan. Därför frågade vi oss hur det egentligen såg ut i förskolan. Vi valde att använda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lärare som deltog i studien.

Syftet med min studie var att ta reda på hur verksamma pedagoger upplever att läroplanens mål om undervisning utifrån varje elevs förutsättningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslärare, speciallärare och lärare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sätt att se på förutsättningar och behov samt på den grupp de bedriver undervisning i. Något enhetligt svar finns inte, den här studiens informanter individualiserar utifrån olika premisser samt på olika sätt. Faktorer så som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader. Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion. Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete..

Finns det skillnader i hur vi upplever Auditiva dramer gentemot hur vi upplever film? Med hjälp av transporteringsteori och radiodramats historia undersöker detta examensarbete hur vi upplever Auditiva dramer gentemot film. En historia har framställts som ett Auditivt drama och som ett audiovisuellt drama och ett tidigare känt verk även det skapat både som Auditivt drama och audiovisuellt drama har använts för att låta 26 respondenter uppleva två historier i två olika medier. Detta för att se om det finns skillnader i hur transporterade åhörare/åskådare blir av berättelser berättade genom olika medier.Undersökningens resultat pekar mot att skillnader i transport är små.En slutsats man kan dra av detta är att Auditiva dramer kan användas mer i marknadsföringssyften, ?hype?-skapande och franchising av spel, film och serier.

Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbärare/kanaler nämligen tal, ljud och musik. Syftet med vårt arbete är att ta reda på vilken typ av information som bäst lämpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mäta informationsförlusten under ett lyssningstest där vi använt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har även då vägt in faktorn av störljud/brus (Auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstår vid bilkörning) och mätt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sägas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptäckte i studien är kanalernas olika värdesatser där tal är den huvudsakliga informationsbäraren och ljudet i större grad bidrar med känsla.