SammanfattningStudiens syfte är att försöka förstå uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrån berättelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser på sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt få ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrån de berättelser de ger. Vilket följande frågeställningar blir: vad är rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna på sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna på profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger på kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den här undersökningen bygger på tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

Little attention has been paid in the literature to libraryassistants in Swedish public libraries. In this bachelor thesis,the professional role, work duties, career prospects and statusof library assistants are examined at two public libraries.Because of a scarcity of published information on thedevelopment of this profession in Swedish public libraries,retired library assistants, as well as currently employedlibrary assistants, librarians and a library head wereinterviewed.Since the ?80s, work duties of library assistants havechanged, with a reduction in some of the more manualaspects of library work, the development of new duties and,overall, an increasing similarity in the duties performed bylibrary assistants and librarians.Additionally, the public perception of library assistants as acategory distinct from librarians was investigated bydistributing questionnaires to library patrons. Contrary toexpectations prompted by statements in the literature, asubstantial portion of visitors was found to be aware of thetwo separate categories.Library assistants at Swedish libraries have no careerprospects, unless they undertake studies in their own freetime and at their own cost, and obtain a librarian degree. Adifference between the situation of library assistants inSweden and corresponding professional categories in a fewother countries is that, at present and for several years, noformal education for library assistants has been available inSweden.

The aim of this study was to gain a greater understanding of what social workers perceive to be mentally demanding and emotionally challenging work, and which strategies they use to handle it. I chose to interview six social workers, three of them had long experience of social work, and three of them had worked for less than a year. The justification for this choice wasthat I wanted to interview people with different experience of social work over time, to be able to see possible differences in what was perceived as mentally demanding and emotionally challenging work, and how it was handled. The social workers were interviewed with a semi structured interview manual.The results showed that the organization of the social service is not fitted to the work that social workers execute. This means that what is perceived as mentally demanding and emotionally challenging work largely depends on this.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från tre olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrån tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med många möjligheter att utvecklas i.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

The purpose of this study is to investigate the Swedish Public Relations and Communication profession from the Stockholm Accords point of view. The Stockholm Accords are an attempt to reflect Public Relations and Communication Management practice as it stands today and to provide a global common ground for the practitioners.The method used for this study is a quantitative research method conducted by a web survey answered by more than 400 Swedish communication managers. The questions posed were examining these managers view of their profession compared to the Stockholm Accords.The research shows that the Swedish way of implementing communication in the organization broadly corresponds to the Stockholm Accords when it comes to internal and external communication. However, there are some areas where Swedish communication practice diverges from Stockholm Accords. The issues which link governance, management and sustainability to communication have a much wider distribution of responses.

ALMI Business Partner operating in the years 2008-2010 a project called Vivan which is about innovations made by staff in the health care profession. The project Vivian is to bring new products to the market by establishing new companies. We have looked at why health care professionals to a lesser extent than other professionals choose to start businesses. Another question raised is why it is mostly men who have chosen to start their own business in the female-dominated health profession. Traditionally, men have as an advantage over women in the corporate market in Sweden.

The purpose of this master thesis is to investigate issues concerning lifelong learning and the role of the public librarian. This is done by examining LärForum Forum for Learning, a project initiated at a public library located outside of Stockholm, with the aim of supporting adults lifelong learning. The major questions raised in this study are: How do the seven librarians interviewed define lifelong learning and how do they perceive their own role in relation to lifelong learning in the public library? Do they work with adult learners in a different way than they do with "ordinary" users of the library? Has their conception of their own role as a public librarian changed as a result of LärForum, and do they find it necessary to acquire new skills because of the project? Data was collected through interviews and observation, and the study is a qualitative case study. The main results are that the librarians see their role in lifelong learning in the public library as self-evident, and they see lifelong learning mostly as learning for an individuals personal development.

Föräldrar med psykisk sjukdom har ofta en bristande omsorgsförmåga och barnen till dessa föräldrar får inte alltid sina behov tillgodosedda. Personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning som träffar föräldrar och även ibland barnen får en chans att få en inblick i hur familjen och barnen har det. Jag har gjort en fallstudie på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i en västsvensk stad, där jag har intervjuat sju personer inom fyra olika professioner, två kuratorer, två psykologer, två sjuksköterskor och en arbetsterapeut. Jag jämförde dessa med varandra och undersökte hur de tolkar barnperspektivet och hur de använder sig av detta. Skiljer de sig åt, och vad beror det på i så fall? I min studie kom jag fram till att den professionelles utbildning, profession och det uppdrag man har i organisationen spelar en stor roll för vilket handlingsutrymme man har och hur man inom detta använder sig av ett barnperspektiv.

In a time of increasing urbanization the human tenure effects on the land has lead to a decrease and fragmentation of areas that are valuable to urban wildlife. These actions have had a detrimental effect on the species and habitats that exist in cities and towns.This paper investigates, through the study of relevant literature and the undertaking of interviews and field visits, the role that biodiversity plays in our society. The current attitude towards urban biodiversity and the responsibility for its promotion within the landscape architect profession has been explored.This paper includes three English case studies and a design proposal investigating how one can work to promote biodiversity on a smaller scale.This paper concludes that urban biodiversity is multi-functional ? being of ecological, social and cultural significance. The landscape architecture profession must be aware of the need to combine a variety of different factors such as economical, social and environmental aspects.

Tidigare studier visar att sjuksköterskor lägger allt mer tid på omvårdnadsdokumentation.Forskningen tyder på två rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringenbehandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors professionalisering.Samtidigt som lagkravet på sjukvårdsdokumentation trädde i kraft startade enprofessionaliseringssträvan för sjuksköterskor. Vikten låg på att som sjuksköterska ständigtsöka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård. Dettagjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att säkrapatientsäkerheten.Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt avgranskningssamhället. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvård har drivitsjuksköterskor att dokumentera om patienters vård och omvårdnad för att kunna styrka att rätthandlingar ä gjorda och därmed klara en granskning.Tidigare studier visar att både professionalisering och granskningssamhället har uppvisateffekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvården.

Energy supply in Sweden year 2011 amounted to 577 TWh. The final energy consumption for industrial, residential and service was 379 TWh. Sweden has energy policy goals to reduce energy use in buildings. One of these goals is to reduce the energy use by 20 % in 2020 compared to the year 1995. An important step to achieve this goal is to target energy efficiency measures in existing buildings.

The aim of the present literature study was to describe the significant factors contributing to the development of moral distress and the consequences of moral distress can lead to in the nurse profession. A literature search was performed in the databases Medline through PubMed and Academic Search Elite on the basis of in advanced defined criterions. A total of 19 articles was reviewed and included in the study. The main result revealed that nurses experience moral distress and that it is frequent within the nurse profession. The findings revealed that there seem to be several significant factors in the development of moral distress, such as providing life-sustaining care, competing loyalties, conflicts with the physician, communication barriers, emotional barriers, cultural barriers, regulation and rules and working environment that gives the nurse difficult or unsolved ethical dilemmas.

Efter avskaffandet av revisionsplikten för små företag i Sverige, den 1:e november 2010, har många små företag valt att inte anlita en revisor. Den främsta orsaken till detta torde vara kostnaden men eftersom det finns flera fördelar med revision undrar man om det finns andra bakomliggande orsaker. Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar små företags val att inte anlita en revisor, samt om dessa små företag har något gemensamt.Studien fokuserar på således hur företag uppfattarna fördelarna med revision men vänder på argumenten och ställer frågan varför, trots de uppenbara fördelarna, företag väljer att inte anlita en revisor.Via ett positivistisk vetenskapligt perspektiv, genom en deduktiv undersökning baserad på befintlig teori används av en kvantitativ metod för att samla empirisk data. En undersökning av totalt 400 enkäter skickades ut och av dessa gav 82 fullständiga svar. Hälften av frågeformulären skickades ut till små bolag som inte anlitar en revisor och hälften till de som anlitar en revisor.Enligt resultatet av vår studie kan vi finna statistiska samband bland alla våra tre hypoteser.

Anestesisjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift är anestesiologisk omvårdnad. De ska även verka för att den anestesiologiska vården blir evidensbaserad genom att ta initiativ till och verka för omvårdnadsforskning. Idag sker omvårdnadsforskningen i en accelererande takt och det krävs av anestesisjuksköterskan att hålla sig a´jour med vad resultaten visar. Tidigare forskning visar att det är oklart om omvårdnadsforskningsresultat idag används av anestesisjuksköterskor i den kliniska verksamheten. Syftet med studien är därför att ta reda på hur anestesisjuksköterskan upplever att ta till sig och införliva omvårdnadsforskning i det kliniska arbetet.