Sökresultat:
808 Uppsatser om Audiologisk rehabilitering - Sida 30 av 54
Vad gör man om barnet inte vill? En studie i hur fyra arbetsterapeuter inom barn- och ungdomshabilitering beskriver vad som är betydelsefullt för barns motivation.
Då barn kommer till en barn- och ungdomshabilitering är de i behov av hjälp med olika saker som inskränker och försvårar deras liv. Att få ett barn motiverat till att prova ut hjälpmedel eller träna sådant som deras kamrater kunnat i flera år, kanske inte alltid är så lätt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter inom barnhabilitering beskriver vad som är betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på olika barn- och ungdomshabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.
Äldre döva och kommunikation : en kvalitativ studie av kommunikationens betydelse
The purpose was to study what significance communication has for the psychosocial health of elderly deaf people who live in old peoples homes. I also explored how communication works between the staff.- How do the staff feel the communication works between members of the staff and between the staff and the residents?- How do the staffs think that the staffs' knowledge of the culture of the deaf community and sign language affects the psychological health of the residents?- What changes have the staff noticed in the residents since they moved to the ward?In order to accomplish study this area I have used semi-structured qualitative interviews and observations.The main conclusion of this paper was that the possibility to communicate in ones own language was fundamental for the psychosocial health of the residents. The people I interviewed expressed that communication between the residents and the staff worked well, but communication was a problem between the staff members. Knowledge of the culture of the deaf and sign language, within the staff, had a positive influence on the psychosocial health of the residents.
Försäkringskassans roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen : Ett handläggarperspektiv
The purpose of this essay was to describe and analyse the tension/conflict between external demands and actual conditions, as experienced (and told in interviews) by employees at two social insurance offices in Scania, concerning their roles in the process of working life rehabilitation. The theoretical starting point is the theory of street-level bureaucrats, as defined by Lipsky. The comprehension among the employees were that working life rehabilitation services are approved less today compared to a few years ago. The discretion, i.e. the position to choose among competing alternatives; about what to do, how to do it etc., characteristic of street-level bureaucrats, according to the employees is less prominent, as the routines of handling cases and decision making are regulated.
Drivkraft för delaktighet Upplevelse av delaktighet och livskvalitet före och efter förskrivning av elrullstol för utomhusbruk
När en person inte kan vara delaktig i meningsfulla aktiviteter kan hjälpmedel vara ett måste för att underlätta. Studier har visat att elrullstol möjliggör delaktighet, och detta kan därmed leda till en ökad livskvalitet. Fyra personer medverkade i denna studie, baserad på Canadian Model of Occupational Performance, CMOP. Två tekniker användes för datainsamlingen. Dels utfördes en intervju och dels skattade informanterna, med hjälp av VAS, sin upplevelse av delaktighet och livskvalitet före och efter att de fått sin elrullstol.
Arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nätverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvärvad ryggmärgsskada
Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nätverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvärvad ryggmärgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berättade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förståelse från det sociala nätverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nätverket?, ?Lära sig att utföra aktiviteter på ett nytt sätt genom det sociala nätverket? och ? Stöd från det sociala nätverket med aktiviteter?.
Virtual Reality : En ny veklighet för arbetsterapin?
Arbetsterapi är ett ämne som framhäver hälsa och välmående genom aktivitet. Det huvudsakliga målet som arbetsterapeut är att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality är en simulation där datorgrafik används för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna värld är inte statisk utan integrerar med användaren. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur och varför Virtual Reality kan användas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar.
Betydelsen av multimodal rehabilitering för nedstämdhet, oro och fysiska begränsningar hos patienter med långvarig smärta
The aim of this study was to compare perceived disability in daily activities, anxiety and depression for patients with chronic pain (>3 month), before and after rehabilitation. Another aim was to examine if there were any correlations between disability in daily activities and the extent of anxiety and depression before and after rehabilitation.For the measurements, Disability Rating Index (DRI) that measures disability in daily activities, and Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) ) which measures the extent of anxiety and depression were used. The study was carried out with 50 patients who had suffered from chronic pain and with the objective to return to work after rehabilitation. Of these, 90 % were female. The measurements were carried out at three measure points; before rehabilitation, seven weeks after rehabilitation and one year after rehabilitation.The main result did not show any statistically significant improvement in ability to perform daily activities.The only significant difference that emerged was an improvement in anxiety seven weeks after rehabilitation compared with before.
"- man står ut med att ha ont i tre timmar istället för åtta" Fyra kvinnor med diagnosen fibromyalgi: upplevelser av arbete och anpassningar
Fibromyalgi innebär smärta i muskelfibrer och är en komplex sjukdom med många och skiftande symtom. Sjukdomen är som mest utbredd bland kvinnor i arbetsför ålder och kan påverka arbetsförmågan. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva vilka arbetsuppgifter personer med fibromyalgi upplever som svåra att utföra. Vi ville även undersöka vilka anpassningar som är av betydelse för att en person med fibromyalgi ska kunna stanna i eller återgå till arbete. Studien genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor som hade diagnosen fibromyalgi.
Sexuell påverkan och coping vid behandling av cervixcancer en litteratur studie
Hansson, L & Nielsen, S. Sexuell påverkan och coping vid behandling av
cervixcancer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola:
Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010.
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sexualitet och kvinnlighet
påverkas hos kvinnor som behandlats för cervixcancer, samt de copingstrategier
kvinnorna använder sig av. Metoden var en litteraturstudie som byggde på åtta
vetenskapliga artiklar.
Patienters bedömning av postoperativ återhämtning efter kolorektal kirurgi
Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.
NF-?B-signalering och funktion hos insulinproducerande ?-celler exponerade fo?r palmitat och oleat
Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.
Fysioterapeuters förväntningar på undersköterskors roll i vardagsrehabilitering : En kvalitativ intervjustudie ur ett socialkognitivt perspektiv
Bakgrund Nationella kvalitetsregister används idag inom vården för att kunna göra jämförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan också användas till forskning och förbättringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. På senare år har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att få en mer komplett utvärdering av vårdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvårdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna.
Livskvalitet efter stroke ur ett patientperspektiv : En litteraturstudie
Bakgrund: Stroke är världens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar vilka påverkar patienternas livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förändrades och livskvaliteten påverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen där kroppen kändes främmande och kändes skild från själen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvärderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förändrades på ett sätt som kunde vara både positivt och negativt för patienternas livskvalitet.
Livsformsanalys av tre yrkesgrupper ? En studie av vardagligt liv och upplevd livstillfredsställelse
Inom livsformsanalysen belyser man, som man även gör inom arbetsterapi, en människas vardagliga aktiviteter i sin helhet. Vardagliga aktiviteter i sin helhet bildar en aktivitetsrepertoar vilken kan vara av värde att studera med tanke på dagens stress och ohälsoproblematik. De tre livsformerna som tas upp i denna studie är entreprenörens livsform, lönearbetarens livsform och karriäristens livsform. Syftet med studien var att undersöka olika livsformer som förekommer i det vardagliga livet hos tre utvalda grupper och koppla detta till deras upplevda livstillfredsställelse genom att beskriva hur de tre livsformerna tog sig uttryck hos valda grupper och beskriva gruppernas upplevda livstillfredsställelse. I studien deltog 47 personer.
Upplevelser av vardagliga aktiviteter hos barn med fysiska funktionshinder i Syrien
Syftet med studien var att undersöka hur några barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhället. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, två pojkar och två flickor. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer. En egenutformat frågeformulär användes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.