Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Ojämställdhet i vården förekommer trots att hälso- och sjukvårdslagen har ett krav på att vård ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap från studier som beskriver genus som en faktor som påverkar vård och omvårdnad. Utifrån tre frågeställningar har kunskap sammanställts om den nuvarande situationen gällande skillnader i hälso- och sjukvården för manliga och kvinnliga patienter. Frågeställningarna var skillnader i vård och behandling mellan män och kvinnor, skillnader i manliga och kvinnliga patienters upplevelse av vården samt skillnader i hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av manliga och kvinnliga patienter. Totalt har 15 vetenskapliga artiklar med olika ansats analyserats.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och det finns evidens för att flera sjukgymnastiska behandlingsmetoder hjälper vid psykiska tillstånd. Flera behandlingar är etablerade inom vuxenpsykiatrin men verkar inte nått ut till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i samma utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilka behandlingsmetoder som sjukgymnaster inom BUP i Sverige använder sig av. Syftet var också att få en bild av hur sjukgymnaster upplever att de används som resurs inom barn och ungdomspsykiatrin. En webbenkät skickades ut till 15 sjukgymnaster som var verksamma inom BUP.

Barn till missbrukande föräldrar är en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmärksammas mer än vad den gör idag. Syftet med vår studie är att belysa problematik kring tillämpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte med denna studie, är att med en innehållsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer där missbruksproblematik förekommer. Vidare går vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet är att göra en jämförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer från Socialstyrelsen, är att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjänsten. Socialstyrelsen anser, att när föräldrar missbrukar bör barn och föräldrar få behandling tillsammans eller parallellt.

Graviditetsrelaterad bäckensmärta är ett internationellt problem och drabbar en femtedel av alla gravida kvinnor med dysfunktion och sänkt uthållighet i vardagliga aktiviteter som följd. 7% har kvarvarande besvär postpartum. Idag finns ingen standardiserad undersökning eller behandling inom området. Syftet var att göra en systematisk litteraturöversikt för att sammanställa vilken eller vilka behandlingar som finns för graviditetsrelaterad bäckensmärta under och efter graviditet och vilken eller vilka av dessa som har effekt i form av minskad smärta och ökad fysisk funktion. En artikelsökning gjordes med sökorden ?pelvic girdle pain AND (pregnancy OR postpartum) AND (physiotherapy OR physical therapy) AND (treatment OR therapy) AND Randomized Controlled Trial[ptyp]? i databaserna Pubmed, CINAHL with full text, Scopus, Web of Science och AMED.

I Sverige är det omkring 200 000 personer som fått diagnosen demens. Läkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgå till 160 miljoner kronor/år i Sverige. Att använda sig utav icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan ses som ett alternativ, både ur etisk synpunkt såväl som ekonomisk. Det är därför viktigt att sjuksköterskan känner till vilka omvårdnadsåtgärder som finns tillgängliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i omvårdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.

Bakgrund: En njurtransplantation är nödvändig som behandling om en person drabbas av en irreversibel njursvikt. Det är den vanligaste formen av transplantation i världen. En njur-transplantation förbättrar livskvaliteten avsevärt men efter operationen sker en transition mellan sjukdom och behandling som kan påverka faktorer i patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av sin livssituation efter en njurtransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie.

Bakgrund: Psykiatri betyder vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras botande. Enligt socialstyrelsen vårdades nästan 50 000 individer under 2008 inom psykiatrisk slutenvård i Sverige. Stort intresse finns om hur dessa patienter upplever psykiatrisk vård och behandling. För vårdpersonal som jobbar inom psykiatri är det av stor vikt att förstå patienternas upplevelse och tillfredställelse av vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av den psykiatriska slutenvården.

Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen ska goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonalen främjas samt att patientens behov av kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Studier har visat att patienter får träffa många olika vårdare. Kontinuitet är en viktig förutsättning för att sår ska läka så snabbt som möjligt. Det finns tydliga riktlinjer för hur svårläkta sår ska skötas men studier har visat att följsamheten till dessa många gånger är dålig. Patienter får också ofta olika information från olika vårdpersonal och det skapar förvirring.Studien belyser de erfarenheter som patienter och medarbetare har av processen att skapa en ökad kontinuitet; i betydelsen kontinuerlig relation, information och behandling för patienter med svårläkta bensår på en distriktssköterskemottagning.

Syftet med uppsatsen är att belysa samsjuklighetspatientgruppen (heterogeniteten inom patientgruppen), utifrån ett antal olika faktorer som kan vara viktiga för förståelse av motivation och genomförande av behandling för samsjuklighetspatienter. Faktorerna lyfts fram genom patienternas skattning för självbild (SASB), känslomedvetenhet (TAS-20) och av oro och hjälpbehov för ett antal olika problemområden samt patienternas problem inom samma områden bedömda av en oberoende bedömare (ASI). Heterogeniteten påvisar patienternas problem och behandlingsbehov utöver beroende/missbruksproblem och vikten av att rikta rätt insats till rätt patient vid rätt tillfälle. Undersökningsgruppen bestod av 11 patienter som sökt till vuxenpsykiatrin för sitt psykiska illabefinnande och missbruk- beroendeproblematik. Vi ville även se om samsjuklighetspatienter inom psykiatrin uppvisar lika positiv självbild och har samma problemnivå för missbruk- beroende som tidigare studie inom socialtjänsten av Armelius m.fl.