Artros är en degenerativ ledsjukdom som innebär att brosket i leden successivt bryts ner. Knäartros anses vara ett vanligt tillstånd då 6-7% av befolkningen över 70 år är drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik är en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestäms av patientens besvär och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knäartros, upplevda behandlingseffekter samt på vilka grunder sjukgymnaster väljer behandlingsmetod.

Artros är en degenerativ ledsjukdom som innebär att brosket i leden successivt bryts ner. Knäartros anses vara ett vanligt tillstånd då 6-7% av befolkningen över 70 år är drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik är en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestäms av patientens besvär och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knäartros, upplevda behandlingseffekter samt på vilka grunder sjukgymnaster väljer behandlingsmetod.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt.

Då behandling med implanterbar defibrillator (ICD) enligt forskningförlänger överlevnaden för hjärtsjuka har socialstyrelsen i sina nationellariktlinjer rekommenderat att behandling av arytmier och hjärtsvikt medICD ska prioriteras. Detta kommer att leda till att antalet patienter medICD ökar i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivafaktorer som påverkar ICD patienternas hälsorelaterade livskvalitet.Studierna påvisade generellt sett att ICD patienter som grupp inte hadelägre hälsorelaterad livskvalitet, men på individ nivå framkom detpåverkande faktorer. Dessa faktorer indelades i tre kategorier:psykologiska faktorer, att uppleva defibrilleringchocker samt tid föranpassning och betydelsen av patientens ålder.Sjuksköterskan har en viktig roll i en omvårdnadssituation att ingetrygghet, stödja patienten och bidra till att patientens kunskap ökar. Detger patienten möjligheten att påverka sin hälsorelaterade livskvaliteteftersom den är avgörande för patientens välmående och upplevelse avICD behandlingen.Informanterna i resultatstudierna var övervägande män och ur ettgenusperspektiv begrundas att resultatet i litteraturstudien interepresenterar befolkningen i stort.Med hänvisning till att antalet patienter med ICD kommer att öka iframtiden, behövs mer forskning om kvinnor och deras upplevelse avhälsorelaterad livskvalitet och ICD behandling..

Introduktion: Irritable Bowel Syndrome, IBS, är den vanligaste funktionella mag-tarmsjukdomen i västvärlden med en prevalens på cirka 15-20 % i befolkningen. IBS är generellt sett dubbelt så vanligt förekommande hos kvinnor som hos män och majoriteten som drabbas är kvinnor under 40 år. Behandling med låg FODMAP-kost är den mest effektiva kostbehandlingen vid IBS. Det finns få kvalitativa studier om IBS och behandling med låg FODMAP-kost och det behövs en ökad förståelse av hur det är att leva med IBS och behandlas med en låg FODMAP-kost.Syfte: Få förståelse om en grupp IBS-diagnostiserade kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen och behandlingen med låg FODMAP-kost.Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. Fem kvinnor med IBS mellan 22-34 år deltog i enskilda intervjuer varpå intervjuerna transkriberades och utgjorde underlag för en tematisk analys.Resultat: Samtliga informanter upplevde att deras välbefinnande ökat markant efter påbörjad behandling med låg FODMAP-kost.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Jag har varit intresserad av att ge en bild av hur de som arbetar på organisationer och myndigheter som möter rattfyllerister ser på sina klienter och deras behandlingsmöjligheter. Jag har även undersökt om dessa uppfattningar i stort skiljer sig mellan organisationerna/myndigheterna. Följande tre frågeställningar har fått styra arbetet;? Hur uppfattas rattfylleristen av dem som arbetar med dessa personer? ? Vilka av rattfylleristerna anses som lämpliga att genomgå behandling?? Hur uppfattas den egna och arbetsplatsens syn på rattfylleristen jämfört med de andra organisationerna? Råder samstämmighet?För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ utgångspunkt och intervjuat sex personer med anknytning till området. Till intervjuerna har jag använt en strukturerad intervjuguide för att kunna få bra jämförelsemöjligheter.Som titeln antyder ansåg de professionella att i stort sett vem som helst kan bli rattfyllerist.

Inom behandling för ungdomar med antisociala/normbrytande beteenden ansesMTFC-metoden vara ett bra alternativ till andra heldygnsinsatser. Detta har väcktvårt intresse för att studera MTFC-programmet utifrån ungdomarnas egnaerfarenheter. I vår studie har vi utgått från två hypoteser, den ena som menar attMTFC är en effektiv behandlingsmetod för ungdomar med antisociala/normbrytande beteenden och den andra hypotesen ifrågasätter MTFC-metodenutifrån kontroll och makt, vilka är centrala delar av behandlingsmetoden. Utifrånhypoteserna formulerades syfte och frågeställningar. Syftet med studien har varitatt undersöka MTFC-programmet som en alternativ behandlingsmetod till andrainsatser för ungdomar mellan 13 och 20 år, med antisociala/normbrytandebeteenden.

Introduktion: Ofrivillig barnlöshet, infertilitet, är ett vanligt problem som uppträder i alla kulturer. I Sverige är ungefär 10-15 % av alla par drabbade och det samma gäller i övriga Västeuropa och Nordamerika. Det är ungefär lika vanligt med manlig som kvinnlig infertilitet och relativt ofta i kombination. Hos 10-15 % av alla infertila återfinns ingen orsak till infertiliteten. Idag är in vitro fertilisering, IVF, den vanligaste behandlingsmetoden vid alla typer av infertilitet.

Övervikt och fetma blir ett allt vanligare problem bland barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att studera vilka effekter psykologisk rådgivning kan ha på individer som lider av övervikt/fetma samt att studera hur den psykologiska rådgivningen används i interventioner. Studien var en litteraturstudie och litteraturen är hämtad från databasen PubMed. Multidisciplinära behandlingar framstod som mest effektiva och psykologisk behandling utgjorde en viktig del. Barn och ungdomar behöver tidig vård för att övervikten och eventuell medföljande psykisk ohälsa inte ska bäras med in i vuxen ålder med ytterligare följdsjukdomar som resultat.

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter använder hästar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Vi ville även veta hur en bra terapi häst skall vara. En intervjustudie utfördes på fyra terapeuter i Sverige som använder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi är svåra att särskilja från varandra då gränsen mellan dem är flytande. Båda är behandlingsformer där hästen används som ett verktyg för att uppnå uppsatta mål.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).

Internetadministrerad behandling har i många studier uppvisat samma effektstorlekar som traditionell terapi, men det finns ännu begränsade kunskaper om vilka patienter som lämpar sig bäst för behandling via Internet. Syftet med denna studie var att pröva vilka faktorer som predicerar behandlingsutfall vid Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi och Internetadministrerad psykodynamiskt orienterad terapi för generaliserat ångestsyndrom (GAD). Underlag för studien är deltagare från en randomiserad kontrollerad studie (N = 81), vilken jämför effekten av de två behandlingarna med en kontrollgrupp (väntelista). Föreliggande studie omfattar 45 deltagare från de två behandlingsgrupperna. Som huvudutfallsmått beräknades Penn State Worry Questionnaire - residual gain scores, vilket ger ett mått på deltagarnas grad av individuell förändring.

Anorexia nervosa ses som allvarligaste och det tredje mest vanliga tillståndet bland ungdomar. Behandlingsalternativen för personer med anorexia nervosa ser olika ut i olika delar i Sverige men det viktigaste i behandlingen är att bryta svälten och hjälpa till att normalisera ätmönstret. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka faktorer som individer med anorexia nervosa upplever ha betydelse för tillfrisknandet. Studien baserades på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av manifest innehållsanalys.

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är: Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys.